Hej hoppetoosan!

Det låter jobbigt det du beskriver, vad tråkigt att du har det så.😕 Får jag fråga om du har provat att lägga om kosten? Jag vet att det är jobbigt att göra stora förändingar i maten men det är väl värt mödan för de flesta blir mycket bättre.🙂

#1 De flesta? Har du någon källa på det, så man kan läsa vidare?

Jag känner flera näringsterapeuter och naturläkare som med stor framgång behandlar bland annat fibromyalgi, jag har också flera vänner med fibro som blivit mycket bättre med kostomläggning och jag har själv blivit nästan helt frisk från min hypo2 som har många beröringspunkter med fibro. Hittills har jag inte träffat på någon med autoimmuna sjukdomar som inte fått effekt av att förändra kosten. Men är det så kallade vetenskapliga artiklar du är ute efter så får du googla på det för jag bara förstahandsinformation och den finns inte dokumenterad.

#3  Ok, men då kanske det är bättre att säga att "en del blir bättre.." :) Visst vill man se en källa (iaf jag) när det påstås vissa saker som kan förbättra smärtor. Bra att du blivit hjälpt!

Hej!

Vad trist att läsa om din upplevelse och jag känner igen mycket av mig själv. Jag försökte arbeta 100% men gick in i väggen och hamnade i ett skov som var fruktansvärt. Jag är 30 år nu och för mig började sjukdomen när jag var 25 år. Det är en sorg att få denna sjukdom och som ung när man har planer och drömmar som man helt enkelt får lägga om. Det är inte lätt, men jag har helt enkelt fått tänka om och hitta nya drömmar.

Jag förstår din känsla att vilja använda så lite mediciner som möjligt. Däremot tycker jag att du ska fundera lite över den biten. Jag ville i början inte äta något men efter samtal med min läkare fick jag värktabletter som jag tar vid behov. Tanken är att när jag känner den svårare smärtan är på väg, så tar jag en värktablett (i mitt fall citodon) och på så sätt avbryter smärtan innan den hinner bli en spiral av värk. Alla måste vi hitta våra sätt och det finns inget univeralmedel vilket suger!

Det som jag har fått göra är att lära mig att lyssna på min kropp. När jag gör något vill jag göra det ordentligt och slutföra det, oavsett om det handlar om städning, jobb eller annat! Nu har jag lärt mig att lyssna när kroppen säger ifrån, att vila, för annars får jag betala för det sedan. Att hitta balansen är inte lätt men det är värt att försöka! Lita på magkänslan, säger den att nu måste du dra ner på tempot, gör det utan dåligt samvete!

Jag försöker titta på alla delar av mitt liv, motion, kost, medicinering, och kosttillskott. Jag försöker äta hälsosamt, alla är vi olika och jag tänker inte säga att det finns bara ett rätt sätt, jag tror att vi är alla olika och för mig hjälper det om jag drar ner på socker och mer grönsaker och frukt. Jag försöker vila minst en gång per dag. Jag delar upp städningen och jag har fått många bra tips av en arbetsteurapet hur jag kan sköta mitt hushåll med minsta möjliga slitage på kroppen o.s.v. För mig hjälper det att ha en plan, att veta att jag gör det jag kan för att få må så bra som möjligt.

Oj vad långt det blev! Förlåt! 😞 😃 Jag har en blogg där jag skriver om min vardag med fibromyalgi. kanske kan du hitta något där? Om inte annat känslan av att känna igen sig och veta att du inte är ensam!

http://mariaairam.blogg.se

Kram på dig!

#5  Det handlar inte om att hänga upp sig på ordval, utan att det påstås att över 50% blir hjälpta av annan kost, och då är det väl klart att man vill veta mer? Ta inte illa upp för det :) Kunskap är bra och eftersom du påstod det så trodde jag att du hade belägg för det. Men nu släpper vi det, så det inte ältas, för det är onödigt.

#6  Ett mycket bra inlägg!

Jag har belägg för det, men tydligen inte den sorten som du accepterar. Bara ett tips till i all välmening, tro inte på allt som skrivs, även om det står i en så kallad "vetenskaplig avhandling". Den typen av "fakta" är så gott som aldrig objektiv utan vinklad för att tillgodose beställarens agenda. Däremot så är användarhistorier och egna erfarenheter guld värda eftersom de personerna så gott som aldrig har ett eget vinstintresse utan det är där du får de bästa och mest sanna råden.

Nej, jag tror inte på allt som skrivs.. :)

# 9 Stora ord att man inte ska tro på vetenskapliga artiklar tycker jag. Visst kan det finnas mycket som inte håller men det som är granskat och framsläppt och publicerat är inte sånt som är gjort i vinstintresse.

Varför ska man tro mera på användarhistorier? Det kan ju va hur fejkat som helst?

Har du belägg för det du säger så borde du kunna ge exempel på vart man ska få fram det och inte uppmana att man ska googla själv på det.

#9 Du har knappast någon kunskap om forskning när du skriver:tro inte på allt som skrivs, även om det står i en så kallad "vetenskaplig avhandling". Den typen av "fakta" är så gott som aldrig objektiv utan vinklad för att tillgodose beställarens agenda"

Tror du att all forskning har en beställare?

Ursäkta att jag lägger mig i men på vilket sätt hjälper denna diskussion trådstartaren? Tycker ni att ni tillför något till henne genom detta? Hon skrev för att hon ville ha stöd från oss, hon har det tungt! Alla tycker vi olika men kan ni inte starta en egen tråd där ni diskuterar vad ni vill och så får denna tråd vara till för vad det var menat från början?

Nu får jag nog ta fram sajtvärdskorna och trampa ner litet, tycker vi lägger ner diskusjonen nu och återgår till #0 igen. Om inte kommer jag radera allt som har med den diskusjonen som blussat upp här nu.

Ni är, som MiaaiM säger, välkomna att öppna en egen tråd för att diskutera pålitlighet för forskningsresultater och personliga meningar runt metoder, mediciner och annat dock, det är absolut en intressant diskussion om den förs i samlade former.

Men det är väl intressant om någon har ett påstående som gäller alla med fibro, att ta reda på vad som gäller, annars kan man ju skriva vad som helst.. Det är inga sura miner från mitt håll men visst vill jag veta mer om det sägs något som kan påverka (eller påverkar) smärtan. Man måste vara nyfiken, annars får man inget veta :) #13 Nog tycker jag personligen att detta kan hjälpa ts om kosten påstås hjälpa de flesta, för har man ont så vill man ju veta vad man kan göra. Eller ja, sån är jag i alla fall :)

Tack MiaaiM och Rita-S för påpekande om diskussionen ang kosten, det var inte riktigt det jag hoppades på att få läsa som svar i tråden när jag såg att så många hade svarat. Samtidigt är det bra att ifrågasätta när någon kommer med ett påstående, man ska inte gå på allt, men den intressanta diskusionen får som sagt gärna föras i en egen tråd 🙂

# 1 sjöstjärna. Jag har provat med kostomläggning redan. eftersom jag inte har velat äta mediciner så äter jag numera vegetarisk, glutenfri och nästan helt mjölkfrikost. Äter ibland laktosfria produkter. Tyvärr har det inte gjort några underverk på värken, men min struliga mage har blivit bättre så det är alltid nått

Sen vet jag inte hur lång tid man ska ge en kostomläggning innan man kan säga att den har effekt. har varit vegetarian i ett år nu, glutenfritt har jag ätit mer än 2 år och laktos/mjölkfritt också.

 #6 MiaaiM Ett långt inlägg är bara roligt att få som svar!

Jo det är inte helt lätt när man får sjukdomen som ung, fick den när jag skulle fylla 23 och i år fyller jag 28. Mycket man har missat, men samtidigt har man lärt sig mkt om livet som ens jämnåriga inte har, det får man iaf se som något positivt.

När det gäller mig och mediciner så har jag den oturen att jag inte tål dem. Tål inte starka värktabletter som citodon och alvedon hjälper inte. har provat tryptizol, cymbalta och klomipramin med bara biverkningar och det är mycket därför jag vill slippa det. men som sagt, provar nu Neurontion och har inte fått så mkt biverkningar av den så jag ska ge den ett ärligt försök. Har dessutom turen att äntligen hittat en läkare som lyssnar och faktiskt vill hjälpa mig och det känns som en stor lättnad mitt i allt kaos som pågår i huvudet nu.

mitt problem är ju det här med att hitta balansen jag har lite svårt fortfarande, (även om jag blivit mkt bättre efter att jag gick på smärtrehab) att bara gilla läget och inte få dåligt samvete när jag måste vila. har lyckats med det när det gäller städning, där pausar jag och vilar och orkar jag inte göra klart så känns det inte så tungt längre, sambon kan ju ta det som är kvar när han kommer hem

Gäller bara att lyckas för över den inställningen till övriga livet och framför allt våga ta den platsen och ställa kraven att man behöver vila ibland på en arbetsplats…jag vill ju inget hellre än att jobba och för att det ska fungera måste jag kunna ta hand om mig på en arbetsplats också.

Kollat din blogg lite och den ska läggas till i favoriter så jag kan följa dig 🙂