Ett tips är att använda Hirudoidsalva på dina blåmärken. Då försvinner dom lite snabbare.

Samma salva som man kan ha på åderbråck och ytliga proppar.

Ja, det är kopplat till fibron, det finns med under den långa listan med symtom som fibromyalgi.se har. Varför det är så står dock inte! 🤔

Jag tycker att jag jämt har ett blåmärke någonstans på kroppen. 😉

Jag har ständigt blåmärken. Räcker att nån petar mig på överarmen så har jag ett blåmärke där sen. Och då jag ständigt går in i saker eller snubblar har jag blåmärken lite varstans.

Har alltid funnit det mest irriterande. Men sen insåg jag att det kanske hörde ihop med att jag har ont hela tiden o en massa annat. Så vi får väl se om det hör ihop med fibro även för mig..

Vore intressant att veta varför man lätt får blåmärken när man har fibro. Ingen som har nån aning?

men är det inte så oxå att det är svårt att ta blodprov sätta nål då blodkärlen är små dom rullar gärna undan dom spricker gärna och det speciellt om man är svårstucken 🤔

jag är extremt svårstucken och har insett att det blir fula blåmärken efter varje gång och att det får man ta för ändamålet är viktigare än hur det ser ut efteråt….

Att vara svårstucken är det också vanligt vid fibro? Jag bävar varje gång jag ska ta för att det är så svårt att hitta.

#4 så är det också. Men jag får blåmärken även när det fungerar som det ska. Självklart så struntar jag i hur jag ser ut bara det blir bra i slutändan. Men man kan bli ganska öm när det sticks mycket.

Jag är extremt svårstucken och en mardröm för sköterskorna och jag har inte fibro.🙂

Sist jag låg inne så fick de bli prover i fötterna till slut. Jag är inte stickrädd men det gör ganska ont när man sticker i fotryggen.

Jag får också väldigt lätt blåmärken.

På fötterna har jag aldrig blivit stucken faktiskt. Ddt låter inte kul. De ringde efter en narkossköterska när de inte kunde sticka mer, och denne klarade av jobbet galant :)

jag har inte lätt att få blåmärken egentligen, inte är jag svårstucken heller, men jag har noterat att jag får blåmärken något lättare än jag fick förut. Någon gång i mellan hittar jag blåmärken där jag inte ens kan minnas att jag har dultat  borti något alls och inte fattar hur jag fått det, men jättelätt har jag nog itne för att få. Än.

Jag är en klant, slår i mig överallt, knät i bordet, armen i dörrhandtag osv, så jag känner direkt när jag får ett blåmärke.. På sommaren när jag har shorts på mig, så är det inte snyggt med blå prickar här där, men vad gör man :) Ska köpa hem Hiroduid (stavning?) Kräm och testa den.

#10, det är som att läsa om sig själv. Senast igår drog jag av mig byxorna o reste mig o fick garderobens handtag rakt in i axeln… Hur lyckas man?!

#11  Haha.. det låter som jag, jag lyckas också med det mesta :) Här hemma skrattar de bara åt mig, men det bjuder jag på! Jo, jag skrattar också, det är ju så urbota knäppa incidenter ibland..

Dels kan blodkärlen rulla iväg och göra att det är svårt att sticka, sen är en del personer bara svårstuckna utan särskild anledning.

Spänner man sig så är det svårare att ta ett prov för då drar kärlen ihop sig och vill inte va med om stick. 

Har man blivit stucken mycket, t.ex. kroniskt sjuka med ständiga provtagningar så blir det ärr som gör att det är svårt att komma in i kärlet.

Narkospersonalen kan oftast ta prover då andra inte lyckas men ibland så kan inte dom heller.

När min son var liten och hade svår magsjuka så hamnade vi på sjukhus. När dom skulle sätta dropp på honom fick dom sticka ett antal gånger innan det lyckades. Till slut fick de in en nål i foten på honom. Det var en mardröm som mamma att hålla fast sin lilla tvååring just då.

#13  det där nämnde narkossköterskan som fick sticka mig, att jag hade ärr. Jag blev förvånad och frågade vad som menades, men fick en förklaring. Tänkte det att jag har ju inget ärr på armen där :)

Är jättesvårstucken. Minst 5 ggr får de sticka innan något händer. Sedan får jag stora blåmärken som sitter kvar länge.har kvar ett jag fick när de satte drop på mig efter operation och det var 3v sen.

Det enda jag kan skryta med är att jag är bra på att ta prover på andra. Det är mig man brukar ringa efter när det kniper.😇

Jag brukar ställa upp som övningspatient om någon vill prova att sticka någon som är svårstucken.

Svårast är att få blod på riktigt gamla människor (100+) när det knappt går att räta armen på grund av kontrakturer eller annat.

Min mor (med fibro) har alltid haft blåmärken som kommer av sig själv. Hon lever ett väldigt stillsamt ensamt liv - så enda "risken" att hon skulle åstakomma sina blåmärken "medvetet" är i sömnen - om hon slår i väggen då hon sover. Då sängen står med långsidan emot en hård betongvägg. 

Hon blöder också väldigt mycket, om det hör till vet jag inte. Men hon blöder näsblod, har extremt mkt mens och är svårläkt. 

Jag som inte har någon diagnos, men misstänker fibro - har också blåmärken. Alltid har jag nått. Men jag är också riktigt klantig och är expert på att slå i tår, ben, armbågar osv.

Jag har aldrig haft en näsblödning vad jag vet. Vad gäller sårläkning, så är det inga problem, däremot får jag fula breda tjocka ärr. Häromdagen fick jag ett fint blåmärke på foten, jag tappade mobilen på den.. Ont som fasen gjorde det! :)