Idag har smärtorna varit något utöver det vanliga. Jag har legat mest hela dagen och som jag skrev i ett annat inlägg får jag bara äta Alvedon. Så den här dagen kan vi stryka ur almenackan.

Jag har en konvalecenthäst, kan man säga, som ska ha motion varje dag, idag kunde jag bara inte. Tänkte att det får gå som det går, för idag går det bara inte.

 Medans jag låg och vilade kom gubben in och sa: nu har jag motionerat din häst. Kors i taket, det har aldrig hänt. Men gissa vad glad jag blev. Nu slipper jag ångest för den sakens skull i alla fall.