Hej! Jag har hundar och det kräver ju promenader. Tyvärr har jag och sjukgymnasten konstaterat att jag får promenera max 40 min/dag vilket jag för det mesta tycker är alldeles för lite. Men gör jag mer än så så blir den molande värken i benen helt hemsk.

Jag har slutat med det mesta för jag är för dålig. Om jag gör något fysiskt slutar det med att jag måste hem och lägga mig direkt efteråt och det går ju inte då man har annat som måste fungera.

Mina hundpromenader har också kortats ner för jag orkar inte längre. Hunden har blivit tjock.

Jag brukar gå promenader med hunden, dock inga långa.

Sen simmar jag på söndagar.. lite fram och tillbaka

Sen har jag en pilates boll i vardagsrummet, den använder jag lite då och då, inga hårda tränningspass kanske sätter mig på den när jag pratar i telefon, öppnar posten det är bra att den ligger där så behöver inte hela enerign användas till ta fram den

om jag känner någon posetiv effekt så är det för tidigt att säga. Mitt hjärna tycker säkert om det men inte mina ben hehe

jag går ochså hundpromenader, jag fick ochså värk i benen när jag gick för ca 2 år sen, men det har blivit bättre om det är att jag tar tramadol retard dagligen det vet jag inte men dom kan hjälpa en hel del. jag kan iallafall gå längre sträckor nu.

Korta promenader då det inte är halt ute. Har även testat att stå på crosstrainern här hemma.. en minut och träningsvärk i låren som sjutton!

Jag promenerar 1 timme på morgonen. Slår följe med min kompis som har 2 små tibbar. Efteråt är jag väldigt trött samt har ont i bla benen och höfterna, så att jag  måste pusta ut en stund på sängen innan jag kan fixa förmiddagskaffe. Men jag tycker det ändå är värt plågan för det är så skönt att komma ut och få luft. Jag tror oxå att den lilla motionen är bra för mig på sikt.

Jag promenerar med hunden plus att jag tränar 4gånger i veckan.

Jag måsste få upp musklerna så att de avlastar skelettet. Har ont som fan och är kräkfärdig. Men hellre det än invalid.

Själv så har min ork förbättrats avsevärt efter att ha börjat äta lchf

och mjölksyran kommer inte direkt längre heller.

Just det får ju inte glömma vibbplattan som jag kör avslappning på nästan dagligen.

här blir det enbart vardagsmotion promenera en stund varje dag och cykla på sommaren så blir det några rundor med Rollerblades varje vecka

har försökt att träna men det visade sig att jag inte kan bygga muskler normalt enligt Reumatologen så hade hon sett detta många gånger hos Fibropatienter men att ingen forskning hade gjorts på det

dessutom så blir jag väldigt dålig om jag försöker att träna lite mera intensitivt jag får så ont att jag svimmar och efter några timmar så är jag så stel och har så ont att jag inte kan röra mig

det suger att inte kunna träna det är jobbigt o knappt ha några muskler och jag älskar ju o träna förbannade skitkropp

vattenträning är ju bra men jag har många mil till närmsta simhall bläää

Under många år tränade jag inte pga att kroppen sa ifrån. Men sen så i våras så gick jag en smärthanteringskurs. Där fick vi teoretiskt lära oss massor, men även komma igång och börja träna (genom bassäng och gym).

Så sedan kursen har jag tränat 1-3ggr/v. Under sommartid var det mkt promenader men även en del på "gymmet".

Nu under vinter är det bara gymmet som gäller. Har special utformat program, som satsar mest på låga vikter och många repetitioner.
För att öka uthålligheten i musklerna.
Har även under hösten lagt till lite mer konditionsträning…

När jag är på gymmet är det bara 30-40 min / gång. Mer fixar jag inte. Och jag är rätt dålig efter åt också. Men sjukgymnasten säger att det är ok att ha ondare efter åt, bara det inte påverkar nästa dag…

Jag tycker att min träning har hjälpt, inte så att jag egentligen klänner någon skillnad när jag tränar. Utan jag märker skillnaden om jag missar en veckas träning, pga jobb eller sjukdom. Kroppen är inställd på att träna, och jag märker att jag är starkare och kan stå emot smärtan på ett annat sätt nu. Jag tycker också att jag har bättre uthållighet när jag gör andra saker, så jag orkar mycket mer nu.

Jag går hundpromenader varje dag. Jag har bassängträning på lasarettet och ska få styrketräning hos sjukgymnasten.

Jag har en motionscykel men den får "vila" ett tag till.

Jag försöker att cykla på motionscykeln 10 min per dag, men det blir tyvärr inte varje dag. Promenerar ibland, men inte så långa sträckor. Har en crosstrainer, men brukar kalla den för "mördarmaskin" så den använder jag aldrig !!

Jag tränar styrketräning sedan 6 år tillbaka, 2 ggr per vecka.  I början körde jag enligt "expertisen" på fibro d.v.s. låga vikter och många upprepningar men fick ont som F…….N av detta. Nu kör jag rejäla vikter och få upprepningar, bygger muskler och har på sikt mindre ont. Efter träningen tar jag en Tramadol och lägger mig och vilar resten av dagen. Utan träningen får jag mer ont. Jag går stavgång några gånger i veckan, simmar någon gång i månaden samt kör kondition på crosstrainer i samband med styrketräning.

Jag mår definitivt bättre av träning - men det är oerhört viktigt HUR jag tränar! Det som verkar hjälpa mig är dels att få upp blodcirkulationen och dels att stretcha försiktigt, båda ger smärtlindring. MEN det måste vara en mycket jämn belastning på min kropp - helst lätt träning 7 dagar/vecka. Och redan efter någon veckas uppehåll, t ex p g a förkylning, så måste jag trappa upp försiktigt om jag inte ska få jätteont.

Har hittat två träningsformer som funkar bra för mig: dels träning i varmvattenbassäng (med mkt stretching) och dels ridning. Ridningen är jättebra eftersom den ger den smärtlindrande pulshöjningen utan att belasta någon del av kroppen för mycket. (Om jag går långa promenader får jag ont i fötterna, knäna klarar inte att springa eller cykla o s v). Men när jag rider fördelas kroppsvikten mellan rumpan och fötterna - så det blir väldigt skonsamt.

Har egen häst (hade två innan jag blev sjuk, men tvingades tyvärr sälja den ena eftersom jag inte orkade…) och jag brukar säga att han är världens bäste "Personlig tränare" eftersom ingen annan kan motivera mig till träning som han! Även när jag är så trött att jag ser i kors så kan jag tänka att jag åker ut till stallet och klappar lite på honom. Och när jag sedan väl är där så tänker jag att jag i alla fall kan borsta honom lite… och många gånger slutar det med att jag även skrittar ut en stund i skogen o s v.

Dessutom har han aldrig helgstängt/semesterstängt eller liknande - så jag har tack vare honom möjlighet att träna mycket mer kontinuerligt än om jag bara hade tränat i varmvattenbassängen. Och eftersom det alltså krävs försiktig upptrappning redan efter en veckas träningsuppehåll blir ju kontinuiteten MKT värdefull!

Jag måste fråga,

Jag har under perioder tränat i varmvattensbassäng. Men nu så sa min senaste sjukgymnast att den träningsformen inte är bra för mig, då jag är överrörlig.

Ni som tränar i varmvattensbassäng, är ni överrörliga?
Ni som är överrörliga, har ni hört liknande?

Jag är överrörlig och har slutat att träna ivatten. Är man överrörlig så är man i ytterlägena lättare i vatten och då får man mycket ondare.

Får själv inte stretcha eftersom jag ska stabilisera musklerna runt skelettet. Jag kör styrketräning och tycker att jag har bra kontroll över musklerna då. Kör med hantlar band hemma + kroppsvikten.

Jag försöker att träna eller att ha aktivitet varje dag ca 60 minuter. Med aktivitet menar jag någon form av motion som ger pulshöjning så att jag känner mig varm utan att svettas. Lika viktigt har det blivit för mig att göra avslappningövningar.

Vissa dagar fungerar det inte alls att träna eller ens att ha aktivitet, då låter jag bli och ägnar mig åt avslappning.

När jag tränar siktar främst in mig på kondition och bålsatbilitet samt stabilitet kring leder eftersom jag är överrörlig. Jag tränar oftast på gym eller springer ute när underlaget tillåter.

Jag har märkt att vissa områden på min kropp smärtar mindre, som tex bäckenbotten. Tack vara förbättrad kondition orkar jag hantera smärtupplevelserna på ett bättre sätt.

Det är en ständig kamp att motivara mig till att träna, vissa dagar gör det mycket ont efter ett träningspass. Det som håller mig uppe är att jag faktiskt också kan uppleva smärtlindring efter ett träningspass och att det är bra på lång sickt. Jag började träna när jag var på en smärthanteringskurs och har hållt på att träna i 8 månader nu.

#15, Vad skönt att du har hört/gör samma som jag, alltså inte träna i vatten när man är överrörlig. Jag har tidigare tyckt det vart skönt med den träningsformen, men min sjukgymnas ville inte att jag skulle göra de. Så det känns bbetryggande att någon anna också hört det.

#16, kul att du fortsatte efter smärtkursen. Jag började också träna på en sådan och har tränat sedan dess, nu är det 8 mån månader för mig med!

Promenader + mitt jobb. Under sommaren kör jag inlines & simmar i havet.

Kan bli så förbannat arg att jag inte kan röra mig som jag har kunnat.Jag som en gång i livet jobbade 2 skifft på ett sand/metall gjuteri där jag hade det tuffaste jobbet som gjutare , hade 2 hästar varav ett föl, sprang, cyklade, idag bara jobbar 50% på samma industri men med det lättste yrket. Efter mina 4 timmar på jobbet är jag så slut så jag knappt kan stå.

Går upp kl 04 för att gå ut med hunden. Förtillfället är hunden sjukskriven så då tar jag sovmorgon till 04,30.

På sommaren tvingar jajg mig ut på inlines hur ont det en gör. Jag måste få ha kvar något i livet jag njuter av. Jag kör i min takt & hunden lös vid sidan om. Finns det något härligare att simma i havet med hunden bredvid sig? Om jag inte orkar så drar han mig in.

Jag vägrar låta alla sjukdomar ta all glädje i mitt liv. Jag tar vara på dessa små saker. Även att jag kanske nästa dag inte kan röra mig.

Jag är lite mysko där kroppen stelnar men är ändå överrörlig i vissa leder.

Oj, det blev långt detta

#18, jag känner igen mig i det du skriver. Att sjukdomar gör så att man int ekan vara lik aaktiv som man var förut. Att man nu istället får hålla kvar i vissa saker och då vet vad som väntar nästa dag (=att man får ont)

Det är med att vara överrörlig, men ändå stel… är du inte ensam om.

#19.

Visst kan bli så  arg.  Men jag vet att det bara är att gilla läget. Oftast går det bra. Men ibland vill man så gärna göra ´det där´.