Men fy! Inte vet jag om en distriktsläkare skal kunne ställa diagnos om avriven ledband, kan va det enbart syns på röntgen,  men man skulle ju tycka att hon borde reagerat efter et par veckor med stukad fot som inte blev bättre? På det absolutta minimum?!

Om man känner för det så kan man ju anmäla.
Inte är det roligt att bråka med andra men då så kanske de
lär sig till nästa gång och det inte händer igen.

Om man anmäler så tas fallet upp i Läkartidningen, läkaren
har rätt att ge sin förklaring och så ska någon sorts läkarnämnd
ta ställning till det hela om det blir erinran, varning eller ingenting
alls. I det här fallet tycker jag det lutar åt erinran.

Bara en liten, liten kommentar till det hela.

Samma sak hände mig, men det var handen som var skadad.

Jag fick gå gipsad i 12 veckor. Påtalade hela tiden att det var något annat fel än det som sades, inget gehör alls för det.

Sen när jag besökte en specialist för den andra skadade handen tittade läkaren på detta och sa efter att bara kännt lite hastigt att det var ligamenten som var trasiga i handen. En sån skada ska åtgärdas inom en vecka, men nu går det inte att lappa ihop. Det är min högra hand, och det ställer till stora problem i min vardag då jag har ett jobb där händerna måste ha sin finmotorik kvar. Handen värker och sväller så fort den blir använd.

Jag gjorde en anmällan om felbehandling på inrådan av denna läkare. Fick en liten ersättning, men vad hjälper det nu då jag inte kunde ha kvar mitt ordinarie jobb, utan hamnat i vård karusellen och är nu utförsäkrad.

Jag råkade ut för en fallolycka november 97 och slog då i höften rejält. Åkte dumt nog inte direkt till sjukhus för kompetent vård utan till vårdcentralen två dagar senare. Detta ledde till att jag gick i 7 år med korsbensleden ur led. Oktober 02 åkte jag på eget initiativ till en ortoped i Stockholm men då var skadan redan skedd och hela mitt bäcken förstört. Det var detta som ledde till utvecklandet av FM.

Så otroligt tråkigt att höra såna öden. Man ska tydligen gnälla ordentligt när något händer och kräva bästa vård möjligt. Aldrig nöja sig med att bli avfärdad från vårdcentralen.

Det är tråkigt och jobbigt att alltid behöva vara "bråkig" för att få gehör för vad man säger.

Själv skrev jag ett brev till min husläkare och beskrev alla missar hon gjort och allt annat som varit dåligt i vår kontakt och nu är hon supernoga med alla prover och varje kontakt vi har.

Trist trist trist. Det ska hon ju vara ändå, eller hur?