Min solskenhistoria?
Hej.
Jag har ju nån gång då och då skrivit här. Nu var det ju länge sedan. Ville bara berätta hur mitt liv ser ut just nu.
Jag fick ju Fibro diagnosen våren 2003, insjuknade hösten 2002. Sedan dess har jag inte klarat mycket. Har tidsbegränsas sjukersättning året ut.
Men som jag ser det så kommer jag inte behöva förlänga den. Jag satsar nämligen på att kunna jobba i alla fall 75%, så kanske en 25 % förlänging?
Ja vad som har hänt? För drygt ett år sedan (eller rättare sagt 5 April 2009, kastade jag ut maken. Sedan dess har jag levt själv med min son.
Jag började sakta återvända till livet och fick tillbaka lite glädje och ork. Började arbetsträna på min gamla verkstad. Sen var det arbetsträning på ett Tropikhus med skötsel av lite exotiska djur. Men så i mars kom chansen, som jag nästan utan att tveka hoppade på. Jag arbetstränar nu som hästtränare och snart ridlärare! Jag rider oftast tre hästar per dag, och kan ibland sitta i sadeln i 6 timmar per dag, plus annat jobb på det. Jag orkar!
Jag har ont, men inte mera ont än tidigare. Jag har börjat gå ner i vikt, och det rejält. Vilket gör att jag orkar ännu mera, vilket i sin tur leder till att jag går ner i vikt mera.
Jag mår sååå bra! Jag blir anställd till hösten. Som ridlärare och hästtränare. Jag satsar på en nära heltidsanställning! Det känns toppen!
Det känns så bra att jag nu är på väg att flytta ut på gården. Vi blir lantbor!
Det känns som en solskenshistoria, och det känns helt underbart för det är verkligen det!
Det finns hopp i livet om man kanske hittar det som är rätt!?
/Natta
Natali /Natta, Sajtvärd på Sphynx I Fokus.
Jag har själv inte fibromyalgi (har diverse annat) men jag tycker verkligen det är en solskenshistoria.
Även om man är sjuk, så är det så mycket i livet som spelar roll och så mycket man kan göra för att må så bra som möjligt.
Jag har också skilt mig och jag mår definitivt bra av det. Jag har flyttat dit jag själv vill bo och servar numera bara mig själv och väljer vem jag vill umgås med. Toppen tycker jag.
Åh vad underbart! Vad glad jag blir för din skull!
När jag läser detta blir jag så inspererad att jag nog själv ska ta tag i ridningen igen. Jag har en islänning som gått och polemasat i hagen sen i oktober eftersom jag av läkare blivit tillsagt att ta det Min sjukgymnast däremot har alltid sagt att jag ska rida… Det är mitt stora intresse som jag saknat! Så nu jäklar…!
Vilken underbar historia. Det finns hopp !
Håller själv på med att ta tag i livet igen. Min plan och mål är att fixa en halvtid. Vi får väl se hur det går.
Hillbiörns illrar finns på Facebook.
Härligt! Lycka till!
Ha en bra dag! Mongu.
Värkdrabbad som kämpar att bli värkmästare över min kropp. För att kunna se ljust på livet!
Härligt att ditt liv ser så ljust ut nu
Tack allihopa. Sitter just nu i husvagnen ute på gården. Ska bo här tills huset jag ska bo i blir ledig. Jag, katterna och sonen har snart börjat bo in oss.
Håller på att flytta för fullt, men ska också ut och rida. Känns sååå skönt att jag helt plötsligt orkar.
Det finns hopp, jag tror att man bara måste hitta något man verkligen känner är rätt och passar för en själv! Då kan man fixa jobb och annat mycket lättare.
Natta
Natali /Natta, Sajtvärd på Sphynx I Fokus.
Underbart, Natali! :D
//Rita, sajtvärd på Husmorstips, fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg, bloggen och min hemsida.
Starta ny diskussion
