jag pratar om mina intressen, konst, hundar, mode, inredning, lite skvaller så klart och åsikter, väder och vind haha,

när jag pratar om min sjukdom blir folk uttråkade och tycker jag är tråkig det tyucker jag är himla tråkigt..

Ja du vad pratar man om, lite olika skulle jag vilja säga.

Saker som hänt ute i världen, en bra bok man läst, ett teveprogram man sett, skvaller förstås * ja um nu höjer ni på ögonbrynen kanske och tänker fy vilken otrevlig människa som skvallrar, men skitsnack folk älskar  skvaller överlag* man behöver inte vara elak för att man skvallrar.Matprat är aldrig fel, har man djur är det en säker källa att prata om (min lille Bosse hittar på mycket bus),Barn o barnbarn om man nu har det, det motsatta könet är nog en aldrig sinande källa att ösa ur vare sig man har man eller inte.

Att enbart sitta ner och prata om sin sjukdom gör ingen människa glad  (min åsikt), gör man det med sina vänner så tror jag de tröttnar och slår dövörat till och tänker (……….oh nu börjar hon igen!!!)

Visst ska man få lov att tala om att man inte är bra, självfallet ska man få det, men då det är gjort så tycker jag man kan  prata om lite annat ,så man får lite input och kan känna sig lite piggare, och kanske för en stund, om inte glömma att man är sjuk och har ont  men  väl förtränga det en smula.

Nåväl det är bara lite av mina tankar.

Stargate SG-1 och Atlantis  Där kan jag prata hur mycket
som helst.

Och så djur om man har det.

Trädgården (som bara gror igen )

Kommer nog på mer men klockan är 01.19 så nu får det bli
varför jag inte går och lägger mig….

Det är nog dags !

Kram på er !

Jag pratar bl.a. katt med mina vänner. De säger att jag kan prata med dom om jag mår skit men jag känner det att om jag börjar - ja, då byter de ämne. Deras sjukdomar är ok att prata om - men inte min.

Egentligen pratar vi väl om allting - förutom min sjukdom.

Det gäller att prata av sig här på Fibromyalgi i Fokus - men ibland tycker jag att man vill prata med munnen - inte fingrarna =O)

Kram Yvette

Ibland kan det vara otroligt givande (låter kanske konstigt?) att ha vänner eller bekanta där det går att bara vara tyst tillsammans med.

Beroende på tillgång/möjlighet/värksituation, så är en brasa (lagom stor, ca 70x70 cm) att sitta vid och få värme vid ett ypperligt rogivande ögonblick. Grilla korv eller något annat. Inte allt för sällan har jag själv haft för ont för att grilla/vända/passa men där är det helt prima att be vännerna att hantera just den biten.

Att bara finna sig i situationen och låta brasa och värme bli en stunds avslappning för sinnet och slippa tv, radio, telefoner och en mängd annat som stör.

Inte alltid att prata är det som hjälper mest.

Naturligtvis behöver man inte ha "tysta leken" för det och vara knäpptyst, för det kan i påtvingat tillstånd bli obekvämt.

Tack för att ni ville dela med er.

Det känns som att jag inte längre har något att komma med men det är förmodligen bara en känsla. Från att ha varit en pratkvarn så har jag blivit en lyssnare och ibland känns den rollen så tråkig.

Som tur är så är jag medveten om att jag pratar sjukdom så när det brakar iväg så får jag försöka hålla igen :-))

Tack än en gång :-))