Går det någonsin över???
Har haft värk i kroppen under ett antal år och varit sjukskriven till och från slutet på 90 talet.. opererades för dikbråck 98 och efter det gick det aldrig över..
Nu sitter det i fötterna, som att gå på¨knivblad, knän, känns om om de ka vika sig när om helst och händerna, en svullen och värkkänsla konstant..
Nu är jag så trött på allt detta och har utretts och fått diagnosen fibroyalgi, kroniskt trötthets syndrom.. Tillsammans med hypothyrea..
Jag vill vara som alla andra och orka klippa en gräsmatta eller kunna tvätta mina fönster utan att behöva tänka på att jag måste tänka på vad jag gör och hur jag gör..
Eller för den delen bara kliva upp och orka gå en promenad utan att jag är trött igen..
Mediciner äter jag i massor och vill inget hellre än att vara som alla andra..
Kunna vara på frågan hur mår du idag??? Jo tack jag mår jättebra … utan att ljuga..
Kram!
Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus
Det sista jag överger är hoppet, så jag hoppas att det snart ska finnas nåt bra botemedel, så jag slipper äta en massa mediciner för att orka, som dessutom inte är bra för kroppen.
Jag tänker alltid: Bättre med värk i mina ben än inga ben alls. 
Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus
o jag tänker tvärtom hellre utan ben än ben som bara gör jävligt ont hela tiden och som hela tiden hindrar mig
kanske tänker jag knäppt men jag är så less på speciellt mina ben rätt så ofta!
#4 Jag håller nog med dig..
Är så trött på den evinnerliga värken i benen och fötterna, kunde lika gärna ta bort dem…..
Jag vill också ibland bara ta ett kniv och hugga av mina ben. Men vi kan iaf gå. Tänk på de som sitter för alltid i rullstolen.
Och skulle jag skära bort allt som gör ont är bara bålen kvar. Ingen vacker syn:)
Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus
HeHe nee det hade ngo inte vart nån vacker syn med bara bålen kvar
för min del så hade jag mycket hellre suttit i rullstol och tagit mig fram än att hela tiden begränsas av hur ont och hur stel jag är i benen en dålig dag är det knappt jag ens tar mig till brevlådan som sitter precis utanför huset…kanske orkar jag ta mig en liten promenad på kryckorna till priset av svår smärta och stelhet i armar och händer
Skönt att höra att det inte är bara jag som har dessa tankar om
benen
Men om vi blir nedsövda, och de kapar benen då får vi ju den
där "hiskeliga" fantomsmärtan…..
Men om man kan få benen bedövade, vad tror ni det om ??
Starta ny diskussion
