hej jag är ny här, har nyligen fått min fibro diagnos, är just nu sjukskriven för utmattningssyndrom då huvudet och tankarna inte hinner med, hur får alla ni andra era liv att gå ihop? har tre små barn, en underbar man hus och ett 100% jobb hur gör man?????

jag är 29 fick min Fibro diagnos för cirka 5 år sedan men haft det troligtvis enda sen tonåren

ja du jag är förtidspensionär lever själv med mitt barn och livet går i snigeltakt och jag hatar det fan pensionärer har mer ork än vad man själv har men vad gör man?

försöka att fokusera på dom bra dagarna och göra det man orkar o hinner helt enkelt

Jag var 22 när jag blev sjuk och 25 när jag slutade arbeta.

Hur folk orkar med både barn, jobb och hem har jag ingen aning om. Tror bara de kör på, inte mycket att välja på helt enkelt.

Det funkar inte i längden att bara köra på om man inte orkar.Det kan gå ett tag med starka värktabletter och stark vilja men risken är att fibron blir värre och värre tills det säger stopp. När det verkligen är helt stopp så är det stopp då tar man sej inte till något jobb mer,allt hemma blir oxå halvdant och inget funkar riktigt som det ska.

Det bästa är att lyssna på kroppen i tid,innan det är för sent.

Sen finns det förståsss dom med mildare fibro som kan orka med att jobba lite,men både familj och arbete låter orimligt i längden.

# 4 Jag säger inte att det är någon bra idé men hur ska man göra annars? Jobba behöver man enligt Försäkringskassan och barnen behöver ju få sitt.

Jag tror otroligt många går omkring och mår sämre än de behöver för att de är tvingade att arbeta. Och självklart blir allt som inte är lika viktigt lidande.

I slutet blir folk nog utbrända men innan dess och även då tvingas man köra på tills man går på knäna.

#5 ja det är säkert många som bränner ut sej helt.

#1 Svaret på frågan måste nog bli att man inte får ihop det alls,det var jättejobbigt när barnen var små. Nu har jag vuxna barn och förtidspension.

i mitt fall då jag fick diagnosen när min son va liten och samtidigt skulle försöka klara av en arbetsträning så slutade det med att jag kraschade hårt jag fick  leva på socialbidrag i ett antal år då försäkringskassan vägrade godkänna mig förtidpension med motiveringen att jag va för ung för Fibromyalgi

jag är väldigt tacksam för att socialbidrag ändå finns och dom brukar förstå ens situation och förstå att man gör allt o mer därtill

nästa år så väntar en ny runda med socialbidrag för min del då jag inte längre får aktivetsersättning och troligtvis så kommer jag inte får sjukersättning

jo jag tror många blir utbrända och det är nåt som gör mig så förbannad att man inte kan få mer hjälp o stöd att ens diagnos inte beytder ett skit att fastän man har pissont och enormt trött så ska man orka med allt o mer därtill