Uppgiven som få
När jag fick diagnosen "Förmodad Fibro" så tog jag det hela med en klackspark som jag gör med det mesta här i livet. "asch det fixar vi, det ordnar sig, aaaallting ordnar sig" Det är min livsfilosofi, av födsel och ohejdad ovana.
Och vi, jag-föräldrar-särbo-arbets-chefer-vårdpersonal, gick verkligen in i det med förutsättningen att man KAN leva ett drägligt liv med fibro. Om inte annat så kan man sega ner processen genom att lära sig hantera det osv osv osv
Men… Jag blir bara sämre, och det fort!!! Min underbara omgivning (chefen inräknad) kämpar arslena (förlåt) urled för att underlätta för mig och hjälpa mig hitta rätt träning, vila och stimulans så jag inte säckar ihop fullständigt. Tillochmed mina 7 och 9 åriga barn plockar frivilligt tvätt o disk i och ur maskiner för att jag ska få avlastning. Men jag blir bara sämre!!!!!! Aaah, men det kanske är nåt annat oxå då, sa min förtvivlade läkare när jag satt där o grät hysteriskt. Men vi har röntgat det mesta nu och dragit blod nog att försörja en vampyrfamilj med. Ingenting!! 
inte ens en annorlunda sänka trots att jag just bekämpat en ordentlig förkylning och inflammation i axeln.
Har god lust att bara lägga mig ner o ge upp, men jag skulle nog bli fruktansvärt rastlös efter en timme el två. Så jag fortsätter väl utsätta mig för "men vi provar det här då". Nu väntar jag på att det ska bli en full grupp på fibromyalgiskolan på Solhem i Borås, där är alla specialister just på Fibro. Och i väntan på det ska jag få komma 4-6 veckor till Rehabcenter i Borås (nån som känner till vad man gör där?) Vet bara att man är där på heltid, istället för jobbet, 40 timmar i veckan…
Förlåt att det blidde lite långt, men jag var tvungen o få ur mig lite…
Tar livet med en klackspark...NÄR jag orkar sparka överhuvudtaget vill säga...
"Aliquando et insanire iucundum est"
Lider med dig. Jag känner väl igen mig i vad du skriver.
Vad är fibroskolan? Låter intressant.
Jag skall till mitt bedömningsteam om 2 veckor på Solhem, kanske är något man kan få vara med på.
Passa på att fråga när du ändå är där!!
Vad jag har förstått så är det ett antal träffar med diverse läkare, psykologer, sjukgymnaster o dyl. Fast i grupp om jag inte missuppfattat helt. En hel del "utbyta-erfarenheter"-akriviteter och att lära sig leva med detta helvete som vi har - TILLSAMMANS med personal som har arbetat med Fibromyalgi i många år. Jag märkte ju bara på den halvtimmen jag pratade med en av Rehabpersonalen där att hon visste vad som hände i min kropp o hjärna. Hon förstod… Får bara hoppas de får ihop folk till en grupp till och att det inte krockar med min remiss till Rehabcenter 
Jag verkar ha haft turen att omge mig med "rätt" folk både på jobbet och till vardags och i vården. Då känns det desto mer som ett nederlag att inget funkar och jag bara blir sämre. Man vill ju på nåt sätt ge dem "belöning" för deras ansträngingar. Men jag ser fram emot att börja simma igen när axeln är frisk och hoppas att Fibro.skola + Rehabcenter ska ge utdelning.
Tar livet med en klackspark...NÄR jag orkar sparka överhuvudtaget vill säga...
"Aliquando et insanire iucundum est"
Fibroskola..Det låter som det jag började på igår. Här kallas det myalgigrupp.Det är på lasarettet.Vi är 5 i gruppen.Det kommer vara en gång i veckan i 15 veckor. Vi kommer att börja varje gång med samtal i grupp,tillsammans med en kurator och en arbetsterapeut.Vi kommer att få öva avslappning,laga mat,(för att se vad vi kan göra för att förenkla),vi kommer att få träffa sjukgymnast o pyssla med lite av varje.Hoppas att det ger något.Det som känns jobbigt är att man förbinder sej att komma varje gång hur dåligt man än mår. Men det är ju å andra sidan lika för alla och vi får stötta varandra.
Låter ju lite så som jag har hört oxå ja. Och det finns väl egentligen ingen bätte plats att ha ont på, än omgiven av folk som förstår en till 110%. Bara man lyckas med strapatsen att ta sig dit, med allt vad det innebär av bilkörning, parkeringsplatser (hugaligen) och ev trappor
Tar livet med en klackspark...NÄR jag orkar sparka överhuvudtaget vill säga...
"Aliquando et insanire iucundum est"
Det där låter intressant!Är det någon som vet om liknande "skola"finns i Västmanland?
Söker man själv till den,eller är det remiss?Kan f.k vara till hjälp?
Har faktiskt ingen aning. Det är väl så att du får be din läkare söka, eller försäkringskassan om du pratar med dem… I mitt fall så var det min läkare som sökte runt för o höra vad som fanns. Och finns det sen nåt liknande så brukar det krävas remiss ja
Tar livet med en klackspark...NÄR jag orkar sparka överhuvudtaget vill säga...
"Aliquando et insanire iucundum est"
#5 Jag går på lasarettet i Köping.Jättetrevlig personal.Du får be din doktor om en remiss dit.
Starta ny diskussion
