Om du inte går till doktorn en första gång med din värk - ja, då får du aldrig en diagnos. Att du skulle ta upp doktorns dyrbara tid är något han får stå ut med då han jobbar som doktor. Du har oxå rätt att söka hjälp =O)

Hoppas att du beställer tid så att du kan få en diagnos.

Kram Yvette

Ja, men jag har ju ingen smärta, bara ont! ;-) Jag klarar ju min vardag helt ok, även om det gör mig trött och tycker att det hade varit bättre om jag inte haft ont.

Nu har jag iaf tagit mig i kragen så på torsdag em ska jag till min husläkare! Men jag gissar att jag kommer hem med en kur diklofenak och "det ska nog bli bättre ska du se….".

H. Thea

Om du får ont av att göra vissa saker - ja, då är det en anledning att söka läkare.

Håller tummarna på torsdag att du ska få den hjälp du behöver och inte bara ett recept och orden "det blir säkert bra".

Kram Yvette

Vaddå "doktorns dyrbara tid" ???

Det är ju i doktorns arbetstid..och du betalar ju för tiden….Och h*n jobbar väl för att vara just doktor och ge dig den hjälp du behöver och har rätt till. Klart du ska ha en diagnos så du vet vad du har att göra med…tycker jag iaf…..

Doktorer är till för oss, vi är inte till för dom. Så bra att du har tid nu så du kan få reda på varför du har ont och är trött. Det är ju inte ett normalt tillstånd…..Lycka till nu och hör av dig när du har varit där….

Jag förstår om ni tycker att mitt sätt att resonera låter "konstigt" eller helt ologiskt, men lite så känns det. Jag är ju inte sjuk! Jag har ju bara ont! Det är dessutom otroligt diffust och blir inte värre om jag trycker någonstans el dyl så vad ska en läkare eg göra? Nu är det iof hans problem, men någonstans så vill jag ha bort detta för det gör mig trött. Det är dessutom rätt frustrerande att ha värk i kroppen utan att kunna få bukt med den själv.

Jag har nog inte "accepterat" eller erkänt för mig själv ordentligt tror jag att jag har ont. För, jag har ju inte så ont att jag inte klarar vardagen. En kvinna i stallet påpekar ibland "men varför bär du/tar i så mycket på en gång när du har ont?" mitt svar blir alltid "men det är ju inte så farligt och det är en vana att bära mkt". Men när dyngkärran fastnar på halva vägen för att kroppen inte orkar ta i mer så börjar jag fundera: ÄR det normalt att tappa så mkt ork när man fortfarande är ung?

Ingen blir gladare än jag om det konstateras att jag har ledinflamationer i armarna och att det försvinner med en antiinflamatorisk medicin. Min skräck är att detta är något kroniskt (läs fibro) och då vill jag itne vara med i leken längre….

H. Thea

Nu har jag varit hos läkaren med mycket gott resultat. Jag trodde han skulle skicka hem mig med en kur diklofenak och sen är det bra. Men han var jätteseriös! Klämde på en massa punkter på ryggen, axlar, armbågar, knän mm där det gjorde ont på vissa, men inte alla.

Jag ska tillbaka nu i veckan och ta blodprov på en hel massa saker: 2 st reumatism prov, blodvärden, fästingrelaterade sjukdomar mm.

Jag frågade vad som händer om man inte hittar något på blodproven. "Ja, om man inte hittar en diagnos finns det något som heter fibromyalgi…." och sen förklarade han lite om det. Jag vill INTE få den diagnosen, men skönt att han verkar vara upplyst om detta!

H. Thea

#7 Näe, den diagnosen vill väl ingen ha. Men man kan ju inte välja.

Thea: Så bra att du inte bara blev hemskickad med ett recept i handen och ett "nu blir du snart bra". Hoppas att blodproverna kan visa något och att du snart får en diagnos - även om det blir Fibromyalgi.

/Yvette

Igår kom provsvaren och jag kan nog inte vara lyckligare, eller ja….! Så lycklig man kan vara när man får en sjukdomsdiagnos.  Alla prover UTOM det för urinsyra var bra. Jag ligger över gränsvärdena 391 mmol/ml (max gräns är 350 mmol/ml), men inte jättemycket, och diagnosen är då gikt. Dock tillräckligt över gränsvärdet för att läkaren ska anse att det är en trolig orsak och sätta in medicin. Mormor och mamma har gikt så det är inte en otrolig diagnos!

Nu blir det till att googla!

H. Thea

Aha gikt. Den diagnosen vet jag inte mycket om men glad för din skull.