Det där känner jag igen. Delvis kan det bero på att man är smärt påverkad. Hjärnan har fullt upp med att ta in alla smärtsignaler den får, så det som kommer från ögon och öran kommer i andra hand. Det är mycket som påverkas då man är nergången av smärta eller andra problem pga fibromyalgi. Det blir som katten på råttan och råttan på repet och så vidare.

Jag märker att när jag har mindre ont funkar minnet bättre. När jag har mycket ont hör jag sämre också. Då brukar jag säga till att jag har ont och den jag pratar med måste tala högre och vara vänd mot mig så jag kan läsa läppar.

Några tips är att man kan ha ett fickminne eller mobiltelefon med sig och spela in det som är viktigt, om man inte kan få någon att följa. Ett annat sätt som jag brukar använda mig av är den som jag pratar med skriver ner det som är viktigt eller så för jag anteckningar själv om jag är så pass så jag kan göra det.

Närminnet och konsentrationen är ju sämre hos oss fibrioser. Jag kan tänka att gå till köket och sätta på kaffe, sen när jag kommer dit så står jag där som ett fån och undrar va i jösse namn det var jag skulle göra ?.

När man diskuterar med någon så kommer jag på mig med att orden fasnar, jag vet vad jag ska säga men jag får inte fram det. Märkligt fenomen.

Så fibro, vi är många som delar dina problem. Det är så himla många symtom som går in i varandra och förändrar en som person. Man måste acceptera att man inte är samma person som man var innan FMS gjorde sitt intåg.

#1 och #2. Just så är det!! Ibland minns jag inte vart jag parkerat bilen, varför och hur jag tagit mig från A till B, vad sa h*n just, vad skulle jag handla nu-var la jag matlistan  osv.osv. Är jag stressad blir allt en enda soppa i skallen. Talet blir sluddrigt och orden faller bort, låter som en berusad, usch.

Jag läser ju mycket om FMS nu och ser ju allt det för med sig. Ändå känns det bra att "checka av" här med andra. Jag behöver nog det för min egen bearbetning och accepterande att så här ÄR det nu.

"Du ska nog investera i en liten diktafon", sa min son i helgen. Han har nog rätt.

Tack för att ni finns här!!!

#3 Ja, diktafon var ordet. Jag har ett stort problem att hitta rätta orden.

Jag använder mobiltelefonen till att påminna mig om att jag ska ta medicinen. Om jag stänger av mobilen när den säger till att det är dax att ta medicinen och jag tänker att jag ska bara göra en sak färdig innan jag tar medicien, då glömmer jag bort medicinen.

Vi har nog bra minne, men kort. Jag har sett att det också kallas för teflonminne.

För några år sedan tog jag ut en checklista om man hade fibromyaligi. Den var 2 A4 ark och jag prickade för alla symtomer förutom 1 punkt. Det var omskakande, men också ett uppvaknade.

#4 Nädå, fickminne finns också såg jag just när jag letade på diktafon…kärt barn har många namn.

Jag har min medicn i såndär dosett. Står alltid vid kaffebryggaren, för är det nåt jag INTE glömmer så är det kaffe, haha.

Ja och sen kan minnet vara knivskarpt på nåt som hänt för flera år sen, men vad gjorde jag på fm?

Men hujjedamejj, så mycket!? Kanske inte konstigt "allt skylls på FM". Det är skrämmande, jadå.

Sen är det väl så också att vi drabbas olika. Hur vi är som person och hur vi hanterar sjukdomen. Det är mycket som spelar in

Sen måste jag hålla med dig fibro att är det nått man inte glömmer så är det Kaffe. *skrattar* Min medicin ligger i en liten korg ovanför kaffebryggaren *flinar*

#6 Javisst, och himla tur man inte får precis alla symtomer!! *hoppas*

Nu blev jag kaffesugen. *sätter igång droppet, såja-nuså*