vad hon menade eller om du har eller inte har kan jag nog inte svara på. Men det jag därimot kan berätta är att jag känner 2 personer i norge som har blivit frisk av sin fibromyalgi. Båda hadde rent psykosomatisk fibro; fibro som fölgt av ångest och depretioner.
Båda har efter mer enn 5 år i intens terapi, och med nogrann medicinering, fått övertaget på sina problem och därmed tog det några år med behanding från sjukgymnast och lindrig massage och sen försvann fibrovärken för dom båda.

Det hör dock med att så fort dom får återfall med sina problem så kommer fibrovärken smygande som brev på posten.

Och om du har tvivel om din diagnos, fråga din läkare om du har en faststäld diagnos, eller om det är en antagelse.
Om du inte har en fastställd diagnos tycker jag mycket väl du skal tjafsa för att få en om du känner du behöver det. Känner du dig nöjd som det är kan du låta bli om du heller vill det. Det är enbart du som bestämmer om det är viktig för dig med en eksakt diagnos eller om du känner dig nöjd med en antagelse.
Jag själv ville ha en eksakt diagnos, och gav mig inte förens jag hadde det. Jag vill veta eksakt vad som händer med min kropp. Och din sista sätning tyder på samma önske.

Lycka till! :) Hoppas det blir ordning på detta för dig!

Jag vill gärna ha svar på frågan varför har jag ont.
För jag anser att det är först då jag kan göra något åt problemtet och precis som du, Rita-S, så vill jag också veta vad som händer med min kropp och hur jag kan påverka det som sker. 

För fortsattutredning måste jag ta kontakt med ännu en ny läkare, vilket känns tungt då jag bland annat måste dra upp min livshistoria ytterligare en gång. Den förra läkaren sa att den enda värk hon visste som"rör på sig" är fribro och hon tryckte på Triggerpunkterna och skrev ut ett recept, sen har jag inte hört något mer och nu har hon slutat. Jag hade ont i de flesta (hur många minns jag inte) utav Triggerpunkterna och är ständigt frusen, händer och fötter är som is.

Jag är nästan alltid trött och kan ibland sova nära 24 timmar i sträck.

Klart att fibromyalgi är en diagnos som man kan ha även om man kan bli frisk. Fibro har ett diagnosnr men jag kommer inte ihåg vad det är.

Om du går till 10 olika vårdgivare får du antagligen minst 6-7 olika svar på vad fibro är.

Senaste jag hörde (av min kurator) var att fibro är en giktsjukdom (?), vissa säger att det har med blodets förlopp i musklerna, andra att det har med smärtcentrat, en del tror det är psykiskt, vissa att det beror på övervikt och andra att det helt enkelt inte finns.

#3 Håller med fullständigt om att fibromyalgi är en diagnos, då både min mor och äldre syster har fått diagnos.

Frågan är dock vad jag ska göra för att få hjälp med mina bekymmer och vad de beror på…?!

Sjukgymnasten sätter ju ingen diagnos utan kan mer hjälpa dig hitta något som smärtlindrar.

Det du kan be att få prova är ex värmebehandling, massage (vissa ger, andra inte), TENS, vattengymnastik i varmvattensbassäng, qi gong, lätt träning, akupunktur osv.

#5 Du har helt rätt i att sjukgymnasten inte sätter diagnos, utan jag frågade henne om hon kunde kolla upp om jag hade fått diagnos eller inte, vilket jag tydligen inte hade (med tanke på det svar jag fick)

Jag vill veta vad min värk beror på, är det fibromyalgi ellerär det något annat, i så fall - vad?
Jag förstår att det är svårt för någon här att svara på det, menjag vänder mig till er på denna sida eftersom jag inte vet vad jag ska ta mig till?!

Ska jag sluta söka svar och bara leva vidare med hopp om att värken en dag försvinner eller ska jag söka mig till nya läkare för att hoppas på att få svar på mina frågor?
Jagär trött, slut och har ont jag orkar inte tjafsa med oförstående vårdpersonal, jag vill bara hitta svar på mina frågor.

Vad ska jag göra?

Först tycker jag att du ska gå till din läkare som misstänkte fibro och fråga om det är fibro du har. Är inte hon säker så be henne om remiss till smärtläkare.

Du ska absolut inte bara acceptera och gå vidare innan du känner dig säker på vad som är fel. Begär utredning, om inte läkaren har gjort det redan, för ex reumatiska sjukdomar.

För tänk om du inte har fibro utan något du faktiskt kan bli frisk från?

Tyvärr lär du träffa på både otrevlig och okunnig vårdpersonal. Sätt då på dig skinnet på näsa och be att få tala med någon annan.

Vad värken beror på om det är fibro vet jag inte men har man det stressig, haft ett trauma, är slutkörd eller har psykiska problem så kan fibron bero på det.

En av de viktigaste sakerna att göra om man har fibro, är att se över sin livssituation. Man kan inte vara den duktiga personen som sliter halvt ihäl sig på jobbet, sköta hela hemmet och ungarna, hjälpa alla andra osv.

Man får prioritera och se över vad som är viktigt i ens liv, annars blir man utbränd. Man måste lära sig att säga nej och säga ifrån. Mår inte du bra så mår inte dina barn bra.

Hoppas jag har hjälpt till lite iaf.

#7 Jag skrev i mitt första inlägg att min läkare, som misstänkte fibro, har slutat och jag har träffat både otrevlig och okunnig vårdperconal sedan jag var 15 - 16 år gammal.
Det är tungt, både psykiskt och fysisk, att gång på gång gå igenom sitt liv för ständigt nya ansikten.

Jag tog ett blodprov för några år sedan som skulle visa på reumatism, men provsvaret var negativit.

Tack för ditt inlägg! :)

Mvh/Bunn