Det gör vi egentligen inte heller men vad är alternativet? Lägga sig ner och ge upp?

Du är i början av din fibro och kommer att testa mycket innan du till slut hittar det som får dig att fungera ganska "normalt" i vardagen.Kan du förändra din arbetssitution och bli halvt sjukskriven så att du har tid att få rå om dig själv, kanske hitta en sundare livsstil och dra ner på medicinerna. Du och din sjukdom ska komma i första hand. Ge de närmaste information om fibro så att de kan läsa igenom vad det egentligen innebär. Kan du kanske lämna bort din son en halv dag på helgen så att du kan varva ner. Du kan INTE fungera som en frisk människa när du faktiskt är sjuk. Försök att ta en dag i taget och små steg och tro inte att någon annan i familjen ska förstå. Läs på om din sjukdom.

Själv har jag gett upp tabletterna äter bara en halv tryptizol till natten. Försöker att hitta andra sätt att komma ifrån tröttheten och smärtan Tex spikmatta, tensapparat,varma bad, träning avslappning,självhypnos m.m. Det har tagit mig två år att inse hur jag ska göra för att leva nogorlunda "normalt" men det livet jag levde förr är borta, nu är det de här livet som gäller.

Vad tråkigt att du fått fibro..

Jag har det också men jag mår mycket bättre när jag UTESLUTER ALLT socker och kolhydrater ur kosten max 30gr /dygn….ej första veckan ..

Prova ,,det är värt ett försök..

Jag är grymt trött av mig också men det svänger…

Det är svårt med mediciner och jag tycker det funkar jättedåligt..

Själv har jag tens apparat,panodil,paraflex..tas endast i nödvändighet..

Lyrican svullnade jag av,,,

Hej Catarinas och Ringblomma,

Tack för era svar! Jag antar att jag har lång väg kvar till att hitta mitt eget sätt att få det att fungera. Just nu känner jag mig så trött och irriterad på att sätta in och sätta ut mediciner (och alla biverkningar av dessa)…

MVH Jenny

Här kan du skriva av dig när du vill. Alla har sina dagar upp och ner.

Hej Jenny Vegasmatte

Jag har trots att jag har haft ledvärk i snart 22 år, är 42 år gammal, fortfarande problem med att få ordning på mina dagliga rutiner. Den enas värk är inte den andra lik. det som gäller för en person passar kanske inte för den andra. Och sen har vi fenomenet med personer som inte har värk kommer med många goda råd. Jag har lärt mig att lyssna på dessa personer med skall vi säga ett halvt öra. Och sen tacka personen för att den faktiskt bryr sig om en! För det är det den gör när den försöker komma med ideer på hur du skall bli bättre. Även om råden inte är mycket att ha så är ju tanken bakom råden något man skall bli glad för! Men tyvärr är det så att har man inte själv ständig värk så kan man inte förstå hur det är ha att ständig värk.

Fasta dagliga rutiner är det ända som fungerar i längden men man skall samtidigt hela tiden vara snäll mot sig själv. Sen skall man nog inte försöka att förändra mer än en sak i taget. Och inte göra någon ny förändring förren den förra har satt sig riktigt. Att ha ständig värk tär otroligt hårt på ens psyke. Själv försökte jag alldeles för länge själv. Så jag fick söka hjälp ganska akut för ett par år sen. Idag får jag förutom citodon mot ledvärken även effexor mot depressioner och ständig samtalsterapi där jag kan om jag behöver skrik och gråta ut mig sorg och ilska över värken.

Att ha ständig ledvärk är i sig svårt men att dessutom ha ansvaret för barn och djur gör det hela betydligt svårare. Vi har fem katter och en pojke på 13 år. Så jag hade ledvärken när pojken föddes. Även om det är extra svårt på grund av det extra ansvaret så har det ibland varit just barnet och djuren som gör att jag har orkat vidare. När det är som svårast så är det en timme i taget som gäller. Allt annat är dåtid eller ointressant framtid. Finns det mat och i ditt fall blöjor kvar så passa på att sova/vila när barnet sover. Har man något viktigt som man bara måste passa så har jag använt förrutom den vanliga väckarklockan även telefonväckning via Telia! För jag kom på att även när jag inte hörde väckarklockan då hörde jag telefonsignalen! Du skall veta det att det är alltid okej att vara trött och irriterad. Försök att göra allt så enkelt som möjligt de helger när din sambo jobbar. Färdigmat till micron, inga inköp som behöver göras. Långpromenader med hunden kan göras andra dagar. Det räcker för hunden att den för göra sina behov. Tvätt och städning samt besök kan göras andra tider. Att ta en kudde och lägga sig på golvet brevid barnet när den sitter och leker är underbart skönt. Har man för ont för att ligga direkt på golvet så kan man ha någon mjukmadrass som man tar fram vi dessa tillfällen. Fast min låg alltid på golvet och uppskattades av både barn och katter!

Dåliga matvanor, kaffe och snus det är ganska sekundärt. Börja med att få de dagliga nödvändiga sakerna gjorda. Sen när dina ensamma helger fungerar bättre så kan du ju börja med maten. Bättre mat "kan" göra en piggare.

Tänk på att det är bättre att överleva än att leva enligt konstens alla regler. Använd klagohörnan här på fibromyalgi hemsidan när du behöver beklaga dig. Alltid finns det någon av oss som kan skriva ett tröstande ord.

Med varma hälsningar

Magnus

Ack så bra skrivet msp - kram!

Hej Magnus,

Stort tack för ditt svar! Det är konstigt, men jag har inte ens tänkt på att dessa goda råd faktiskt är för att människor runt omkring mig bryr sig!  Jag har bara tagit åt mig detta som kritik och blivit ledsen och irriterad…

Jag har alltid varit en sådan där "allt eller inget"-människa som ska förändra allt på en gång… Jag måste verkligen tänka på att försöka ta en liten bit i taget. Det kommer nog ta ett tag för mig att få in i mitt huvud att jag inte kan fungera som jag har gjort tidigare.

Bättre att överleva än att leva enligt konstens alla regler! det ska jag ta med mig på vägen. Mycket bra skrivet! och precis vad jag behövde höra just nu…

Tack än en gång för dina kloka råd!

MVH Jenny

Jag heter också jenny och jag tar också med mig magnus råd,,bättre att överleva än att leva enligt konstens alla regler …

Precis så känns det ju ofta ..Så mycket man borde ,,man jagas helatiden ..Av sig själv..Fk etc..

Jag är ganska hård nejje jag ändrar jag är en som har HÖGA krav på mig själv ,,,det är många som säger det men vadå det är inte så lätt att leva mindre då det är det som är det rätta för mig ,,jag är ju inte nöjd annars ..Men man försöker ju ändra lite på sig..

Tex när jag planterar lite sommar blommor får jag ta 10st ej mera om dagen ..sätter även ÄGGKLOCKAN så jag ej håller på för länge med det som jag gör ..

Men balanen är svår mellan värk och vilja ..

Kram jenny

Hej Jenny,

Tack för ditt svar! Vi är lika där du och jag för jag har alltid haft mycket höga krav på mig själv (jag skulle aldrig kunna tänka mig att ställa såna krav på andra människor i min omgivning).

Jag har faktiskt börjat lära mig att t ex dela upp diskningen. Jag diskar lite disk och ställer i torkstället, sen tittar jag på TV eller surfar eller bara ligger på soffan och sen tar jag resten av disken. Alla min sons leksaker ligger huller om buller i lägenheten och jag kan faktiskt strunta i dem och inte plocka undan dem. I små, små steg kanske jag också lär mig att hantera min vardag och tycka att jag är OK som jag är

MVH

Jenny

Förstår precis hur du känner, min sambo jobbade förut varannan helg, har dock inga barn men en hund plus skola som tar mkt tid och kraft. Just nu jobbar min sambo på annan ort och det är krävande och tröttsamt att ta hand om allting själv speciellt när jag tycks blivit drabbad av 7 års olycka. Har inget vettigt svar på hur man orkar igenom allting, själv får jag priorietra bort mkt och ta igen det i sista minuten tex städning, tvätt, div läxor. Att folk omkring inte förstår är vanligt ha fått många aroganta kommentarer från klasskompisar om att jag är borta, mina föräldrar har ingen förståelse om att jag inte orkar plugga vidare direkt efter skolan eller varför jag slutade på mitt extrajobb. Samma sak med medicinerna, men med tryptizol ska du se att det kanske känns bättre (äter dom själv). Hoppas du hittar en balans i vardagen, men låt det ta tid för det gör det oftast.

/ Malin