Jag försökte ett bra tag med att vara som jag var förut vilket fick till följd att jag blev ännu sämre.. För att få familjen att förstå var det bäst för mig att helt enkelt bryta ihop framför dem - då först begrep de.

Tyvärr har många av mina s k vänner försvunnit men de jag har kvar nu betyder så mycket mer

Kanske inte nått riktigt svar på din fråga men.. orkar du inte så orkar du inte helt enkelt. Du kan hålla på att förklara dig grön innan de förstår hur DU mår. Kram på dig och hoppas du orkar igenom helgerna som kommer nu..

Tack för ditt svar Anna-Klara det är väl kanske så att man måste bryta ihop för att vissa ska fatta hur man mår ,och en del vänner försvinner.Kram till dig oxå .

Sen finns "Mitt namn är fibromyalgi" här på forumet, okänd författare, den kan du skriva ut till dom och ge dom, eller maila texten till dom. Den är tyvärr mycket förklarande.. eller skal man säga som tur är?

Känner igen mig själv. Försökte ändå, tillslut orkade kroppen inte mer. Bröt  ihop under en jul. Sedan dess lyssnar jag mer på min kropp än släkten.

Efter min trafikolycka sa min ena son. Jag vill ha min mamma tillbaka, du är inte som hon var. Tog lång tid innan jag fick honom att förstå varför jag inte orkade som förut. Men nu gör han det. Fast orden sitter kvar inne i mig än idag. Det är 13 år sedan.

Har hittat en text till som säger en del ……..

FIBROMYALGI

I muskler, nerver och senor det drar
Från ömhet till värk vi ej vila har
I öronen blir alla ljud till ett brus
och ögonen tåras av starka ljus
tankarna fladdrar och far
koncentrationen finns inte kvar
Så underligt min kropp sig beter
Hjärnan undrar "Vad är det som sker"?
Det är ingen som ser vad jag känner
Det är svårt att förklara för familj
och vänner, att kroppen kan ej det
tanken vill
Jag orkar ingenting och kan ej
sitta still
Är tacksam om värken tog slut
Bara en enda liten minut

Författare okänd