Jag har inte glömt bort er. Är här och kikar men skriver inte så mycket. Har inte haft så mycket att säga. Försöker att få in i min hjärna att nu är det så att jag har fibro. Though life!

Och som tack för detta fick jag väl mig mer eller mindre än chock när jag ställde mig på vågen häromdagen.

Att jag gått upp visste jag. Har ju inte kunnat träna som jag gjorde. Promenaderna på 1-2 per dag är ju också borta. Och ska villigt erkänna att det tröstätits också.

Men att det var så illa kunde jag inte tro. Så nu hänger jga på kolhydrater också. Ska testa LCHF och se om det ger resultat. Jag hade en bra viktresa och gick ner jättemycket och kunde hålla den tack vare all träning. Men nu ligger jag på 4,5 plus det jag vägde som mest sist.

Så inte nog att man deppar för fibro, nu deppar man för hur man låtit sig själv förfalla också.

Har börjat med yoga och det är jätteskönt även om jag inte klarar alla rörelser och vissa gör helt enkelt för ont men det känns ändå skönt. På måndag ska jag träffa en sjukgymnast och förhoppningsvis få plats på vattengympa.

Och i helgen som var gick jag faktiskt en hel timme. Solen sken och det var jätteskönt men visst kändes det i kroppen.

Så jag har inte glömt bort er.

Må gott Monica