Hej, ny här...
Hej allihopa, Jag är ny här på forumet och jag har några frågor och funderingar. Ska börja med att berätta lite om mig själv…
Jag är 39 år och har haft ont i nacke och axlar de senaste 15 åren. Vid två tillfällen har jag fått problem med trigeminusnerven och har fått akut hjälp med olika preparat. Har varit en flitig gäst hos naprapat, massör och chiropraktor under dessa år.
För några år sedan blev jag sjukskriven för utmattningsdepression och har sedan dess mått väldigt upp och ner i humöret. Jag har alltid haft en stor press på mig själv att "vara duktig" och klara av saker. Började arbetsträna och det gick bra men orkade ca 12 timmar/vecka. Blev gravid och jobbade ända tills veckan innan jag fick min son i juni 07. Han förlöstes med akut kejsarsnitt och några månader efter detta fick jag en bröstböld som var stor som en golfboll. Den första tiden med barn blev ganska tuff för mig. Var konstant trött och ont i hela kroppen (inte så konstigt med tanke på att man har en liten att ta hand om). Till råga på allt så drabbades jag av mitt livs största sorg då min bästa vän sedan 23 år tillbaka dog på att traumatiskt sätt, jag var med och vakade vid hennes sjuksäng och hon dog med sitt huvud i mina händer… Detta var i november 07. I maj 08 fick jag ett sammanbrott pga sorg och den extrema trötthet och värk jag hade i kroppen. Depression sa läkaren och jag fick Cipramil. Min sambo fick rycka in akut och vara pappaledig, detta har han varit hela hösten/vintern 08.
Då varken värken eller denna sjuka trötthet har gett med sig med Cipramil så har jag vid flera tillfällen sagt det till läkaren och hon menar att det beror på depressionen. Hon sa att värken får jag gå till vårdcentralen med… Efter några veckor tog jag kraft till mig och sökte på vårdcentralen (jag är så trött att jag inte ORKAR söka läkare, är det någon som känner igen sig i det?). Ni kan ju tänka er vad som hände där… Läkaren konstaterade att min värk var psykisk och att jag tappar saker (och ord) samt snubblar och tar snedsteg beror på att jag har en "fumlig personlighet". Jag var så ledsen när jag gick därifrån. Detta var i oktober 08.
Nu har det tagit mig ytterligare några månader att söka mig vidare direkt till en smärtspecialist. Jag var där förra veckan och han sa efter ca 20 minuters samtal att han misstänkte att jag hade fibromyalgi. Jag ska dit igen på torsdag för att göra en ordentlig undersökning.
Känner mig orolig inför framtiden nu, tills för bara en vecka sedan trodde jag att allt bara berodde på depressionen och att jag "inbillade" mig. Anledningen till att jag sökte till läkare igen var att jag har så ont i kroppen emellanåt och att aktivt inte försöka tänka på det och köra vidare inte går bra alls. Jag äter Alvedon som popcorn emellanåt och de dagar när jag "bara" har lite ont i ryggen blir färre och färre.
Känner mig orolig för att det är fibromyalgi och känner mig orolig för att det inte är fibromyalgi för vad kan det då vara???
Förlåt om det blev ett långt klagomejl
MVH
Jenny
Du skal inte se bort från att depretionen kan ha triggrat fibromyalgien, eller att den ligger till grund för det, men det är lika fullt fibro om det skulle va så.
Jag har svårt som lekmann att se hur det kan va nånting annat enn fibro det du beskriver, men jag är ju inte nån läkare. Den utredningen du skal på under veckan som kommer vill ju ändå ge dig många svar.
Det finns massor med saker man kan prova för att forsöka göra livet lättare, men det viktigaste är att komma i håg att där finns mer att prova och inte bara ge upp och tänka "såhär skal jag ha det rästen av livet" om det första man testar inte ger nåt resultat.
Man måste prova sig fram till vad som fungerar for just en själv, kanske det är en enskild sak, kanske det är en kombination, kanske man kan släppa mediciner, och kanske man får ta mediciner.
Men forsök att inte oroa dig inför framtiden. Så fort du har svar kan du börja testa lindring och hitta just ditt sätt att få i hop vardagen igjen!
Välkommen till oss!
//Rita, sajtvärd på Husmorstips, fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg, bloggen och min hemsida.
Hej,
Tack för ditt svar! Det är nog ovissheten som gör att jag känner mig lite oroad just nu, när man väl vet vad det är så får man lära sig ett sätt att hantera det.
MVH
Jenny
Tycker många saker tyder på fibro.. Även om det självklart kan vara nåt annat oxå! Men just det där med duktigheten, fumligheten, tappar ord, trött (så att man ej ens orkar söka läkare!), traumatiska händelser osv osv det är ju allt som pekar mot fibro! Men sen måste det ju kollas om du har dom där Triggerpunkterna som ömmar/gör ont.
Om man har fibro får man ju lätt inflammation i senor o muskler och kan behöva äta inflammationsdämpande tex Naprosyn för att bli av med den värken. Så bäst är ju att kolla upp hos läkaren om man har ont på ett o samma ställe för länge.
Lycka till Jenny! Även om det är fibro så går det att leva med det! ;) Även om det självklart är jobbigt!
Hej Hopi,
Tack för ditt svar! Jag tror att det här kanske bara är första chocken efter att eventuellt fått ett namn på det jag har. Tills för någon vecka sedan så visste jag nästan inget om fibromyalgi.
Jag har sökt info på nätet samt läst här i forumet om alla som har smärta och jag har förstått att många av de saker som jag har känt av tyder på fibro… Värken, domningar, stel som en 80-åring på morgonen, tappar saker och ord, dålig balans, irritabilitet, ont i magen, huvudvärk samt den dåliga sömnen.
På morgonen när jag vaknar är jag mycket stel i kroppen och är svullen i händerna, men det är mest framåt eftermiddagen och kvällen som den värsta värken sätter in. Är det vanligt vid fibromyalgi?
När jag leker med min son brukar jag få lägga mig på golvet för att sträcka ut ryggen och axlarna… Knasig mamma 
När jag väl ska gå och lägga mig så tar det allt mellan 1-3 timmar innan jag har hittat en ställning som jag kan ligga i utan att domna eller att det gör ont, sen har jag ju också ovanan att jag måste gå och kissa minst 3 ggr innan jag kan somna 
MVH
Jenny
Välkommen hit vegasmatte!
Tack Anna-Klara! 
Hej vegasmatte, jag känner mej väldigt stel och otymplig första timmen på morron sen blir det bättre på fm och efter lunch blir det sakta sämre och sämre vid femtiden och framåt känner jag mej helt utslagen och orkar bara ligga i soffan och titta på tv tills det är dags att sova.
Hej Monet,
Tack för ditt svar! Det låter precis som om du skulle beskriva en vanlig dag för mig med… På eftermiddagarna och kvällarna brukar jag lufsa runt här hemma med en sån där Helly Hansen tröja som byggjobbare har och ett par helly hansen sockor därtill, antingen fryser jag eller så kan jag bli jättevarm bara på en minut och måste slänga av mig mina varma kläder. Det konstiga är att jag känner mig så extremt trött men när jag väl ska lägga mig och sova så kan jag ändå inte somna direkt.
MVH
Jenny
Välkommen hit och kul att du hitta oss. Hoppas du kommer att trivas. Fråga på om du undrar över något.
Zimba Medarbetare på fibro
Zimba medarbetare på fibro.
//Baloo forever
Tack Zimba!
Vegasmatte det är ju klart att sorg och oro många gånger triggar igång en latent fibro.
Du skulle söka dig till en smärtläkare eller ortoped som kunde hjälpa dig att finna dina triggerpunkter.
Det låter som fibromyalgi på dig. Med den kommer även ångest tills man lär sig acceptera det man inte orkar med längre.
Tyvärr inte lätt. Men snälla försök få en diagnos inte att du är psykiskt sjuk för att du har ont och tappar saker. Det är skamligt av en läkare att säga så istället för att undersöka dig.
Många kramar
Hej Bettan49,
Tack för ditt svar! På torsdag ska jag på undersökning hos en smärtläkare och förhoppningsvis får jag veta då vad det här kan vara.
Eftersom jag har en psykiatrisk diagnos i grunden (depression) verkar det som att läkarna tycker att det är enklast att skylla allt på depressionen även fast jag behandlas för den med antidepressiva läkemedel.
Nu talar jag inte om alla läkare men i alla fall de två som jag har hunnit träffa innan den här smärtläkaren. Idiotläkaren på vårdcentralen sa till och med att jag skulle ut och röra på mig mer än jag gör (jag har ju hund och en son på 1,5 år så nog får jag röra mig allt) och att jag absolut måste sluta med att äta Alvedon så ofta som jag gör. Det är inte bra att hålla på att äta för mycket värktabletter (jag kände mig som en Alvedonmissbrukare *skratt*). När jag gick därifrån blev jag ledsen men nu är jag mest förbannad på henne. Hon är min husläkare och jag måste ringa till vårdcentralen och byta för jag klarar inte av att se henne en gång till…
MVH
Jenny
Hej allihopa,
Idag var jag hos smärtläkaren igen och han konstaterade att "här har vi ett klassiskt fall av fibromyalgi", han lyckades även hitta ett ställe på mitt ena ben som hade känselbortfall (utsidan av ena vaden) och i detta ben och höft brukar jag ofta ha ont. Så det var påverkan på ischiasnerven också. Har fått Lyrica utskrivet och ska ta den första tabletten i kväll.
Har mått jätterisigt i eftermiddags och nu på kvällen men läkaren sa att man kunde bli öm efter att han hade tryckt och klämt på kroppen. *klaga klaga*
MVH
Jenny
Hej! tråkigt, men det känns väl bra att få veta vad man lider av. Har ätit Lyrica i ca 6 v, det hjälper inte så mycket mot värken, men jag sover riktigt bra varje natt sen jag började med det. Det började inte verka förrens jag kom upp i 100mg stannade på 200mg då började biverkningar, men det är väldigt individuellt. Ha en så bra dag det går!!!
Starta ny diskussion
