Jag behöver få ventliera saker och vänder mig till er med mina funderingar…

Jag har haft fibro i 16 år, är 37 nu. Har ALDRIG varit sjukskriven för det, utan jobbat på, mest halvtid. Pluggade till lärare men kan inte jobba i skolan. Startade eget för att själv skapa ett jobb jag klarar, men tjänade inga pengar på det och la ner i somras.

Har pga det urusel stämpling och har jobbat en hel del under hösten. Varvade 4-5 olika jobb tills det blev för mycket i början av december. Har nu alla symtom på utbrändhet och ska på återbesök till läkaren på tisdag (tog en massa prover innan jul = visade inget fel så klart).

Jag är en spillra av mitt forna jag, har ingen ork och är mycket orolig inför tisdagen. Jag ska till AF samma dag och lägga upp en ny plan. Är arbetssökande på heltid, men kan ABSOLUT INTE ta ett heltidsjobb idag. Jag kan jobba lite, på gamla arbetsplatser, men kan inte tänka mig att jag fixar en ny arbetsplats med nya rutiner pga min förvirrade hjärna.

Hur ska man hantera en sådan situation? Jag tror att min läkare sjukskriver mig om jag vill, kanske på deltid. Men frågan är hur FK ställer sig till mina sjukdomar? Har en fd kollega som blivit utskriven från FK i höstas - hon blev utbränd för 5 år sedan. 

Ber om ursäkt om resonemanget sviktar lite, jag har tydliga koncentrationsproblem.

Min egen plan för att bli frisk är glasklar: Jag åker till Hannu Timonen till sommaren och stannar tills jag är färdigbehandlad. Fram tills dess ska jag jobba med det mentala bagaget tillsammans med en coach som lovar mig bättring.

Pengar till detta har jag sparat ihop under hösten från ett av mina jobb. Det var tänkt att vara semesterpengar, men nu kommer dom att gå åt till att göra mig FRISK! Coachen är under utbildning så det är reducerat pris.

Jag har under den sista tiden funnit ut att min fibro förvärras av spänningar jag bär på. Spänningar som blir mindre av massage och försiktig träning. Just nu är det svårt att träna, energibristen tillåter det knappt.

Jag känner idag tydligt att spänningarna kommer ifrån själsliga "blåmärken" som jag burit på under många år. När jag idag tänker på episoder från livet (t.ex. mobbning) så gör det ont av anspänningen i bröstryggen. Jag faller ofta ihop i överkroppen och har en urusel hållning. Det finns tydligen saker jag skyddar mig ifrån, även idag.

Flummigt? Inte för mig. Och min teori stämmer ganska väl in på Hannu Timonens teori kring hur fibro uppstår.

Det har nu tyvärr gått så långt att jag inte enbart kan träna och bli bra. Inte heller bli frisk genom att bara bli av med mentala spänningar. Och inte heller enbart genom massage och kotmobilisering. Nej, men genom att först jobba med det mentala och gammalt bagage, sedan öka på träningen och till sist åka till Hannu för en serie behandlingar så är jag idag övertygad om att jag kommer att vara helt frisk när jag kommer hem från Finland!

Frågan är alltså: hur ska jag hantera AF och FK det närmaste halvåret? Att försöka få en halvtidssjukskrivning verkar vettigast för då kan jag bara söka halvtidsjobb. Och jag vet att jag kan leva på ett halvtidsjobb så länge, om det överhuvudtaget finns några att söka. Jag kan i så fall jobba extra som jag gjort under hösten fast på halvtid! Ja, det är nog en bra idé - vad tycker ni, kära medmänniskor?

/Carina