Så otroligt förkyld. Det var längesen jag var så här.

Nyser så att hjärnan slår mot pannbenet.

Hostar så att jag fått träningvärk i magen och revbenen blir ömma. Och nattsömnen blev dålig.

Och jag jobbar! Jag skulle egentligen ligga hemma i sängen och sova. Chefen är på tjänsteresa, en annan är också ute och reser medans kollegan som gör nästan samma jobb som mig är hemma pga vet inte vad. Hon är nog hos frissan!

Så jag har inte samvete att inte komma hit. Någon måste hålla ställningarna. Tack och lov är det lugn.

Jag hade gjort undan alla måsten tidigare i veckan så jag hade kunnat lega hemma med vetskapen om att jag inte har massa som ligger.

Kollegan hon misshandlar sig själv och sin kropp genom en bedrövlig diet så hennes mage har ballat ur säger hon. Och hon ser anorektisk ut. Har sagt att hon misshandlar sin kropp men det örat vill hon ju inte lyssna på för hon ska tävla i bodybuilding eller nåt. Och då håller hon ju på att deffa osv.

Hon får gärna hålla på med sånt om hon nu tycker det är kul och själv tycker det är snyggt. Jag tycker det ser för jävligt ut men det är jag det.

Men det retar mig att det då ska påverka oss övriga på jobbet. Att hon genom att äta isbergssallad och torsk och sen massa piller inte klarar av att fungera i vardagen förstår jag mig inte alls på.

Så när hon då igår pustade, stönade, ojade och hade sig satt jag här med feber, hosta och jättesnuvig. Och sen allt annat i värkväg som jag har.

Var tvungen att se till att en del saker blev gjort då onsdagen är veckans viktigaste dag. Hon har inte varit här på x antal onsdagmornar då hon då valt att lägga in massage istället. Och då förlitar sig på att jag ska göra hennes del av jobbet också.

Men jag biter ihop, surar för mig själv, klagar här. Är lite sur och tvär när jag ska svara men orkar inte försöka ens att vara trevlig och normal. Hoppas man får någon form av uppskattning av chefen åtminstone.

En kollega med inbokade möten blev i alla fall väldigt glad och tacksam att han slapp avboka viktigt säljmöte. Men det är ju i förlängningen viktigt för mitt arbete också. Speciellt i dessa tider.

Så jag sov till halv 9 och var på jobbet 10 idag. Hade då ringt först för att förvissa mig om att kollegan hade dykt upp. Men inte.

Imorgon ska jag också vara här från morgonen fram till lunch - sen går jag hem. Tror inte kollegan tänker dyka upp då heller då hon aviserat ev ledigt i morgon. (Utan chefens vetskap).

Sen så ska jag bara ägna mig åt vila helgen lång.

Och så hoppas jag på att nästa vecka blir en bättre, gladare och friskare vecka.