Mår inget bra
Det började i går kväll att min smärta steg vis ökade, vid midnatt hade jag sådan värk att jag bara ligger och försöker andas ut in ut in ( som när man ska föda barn) Inga av mina smärtlindrande mediciner kunnde hjälpa mig( brukar oftas lugna ner sig efter ett tag) Saken var den att idag kl 15 skulle min syster och man + två barn och mina färäldrar komma hit och äta en bit mat .Jag ringde till dom redan vid 11.tiden för jag viste att det fanns igen chans jag skulle orka detta idag. Men icke att man fick något medhåll, utan en massa tjafs om att vi ses ju aldrig , du är ju alltid sjuk nu mera.Jag blev ju så klart ledsen jag vill ej ha kontakt med familjen längre om det ska vara så här Någon som känner igen sig?
Å gissa om jag gjör :( Stackare, jag hoppas det är länge mellan varje gong..
//Rita, sajtvärd på Husmorstips, fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg, bloggen och min hemsida.
Stackare. Absolut att jag känner igen mig. Det är ofta så att när man äntligen ska göra något roligt eller det ska komma hem folk. Ja då…. kommer den där lille f..n som heter Fibro och klampar på utan att vara inbjuden. Allt för att man inte ska tro att någonting ska vara lätt och gå utan problem. Nehej då… med Fibro sittandes på axlarna har man aldrig tråkigt :( Hela tiden måste man tänka ut nya sätt att göra saker och ting på. Hela tiden försöka komma på vad det var man inte skulle glömma, osv… Jaa… vad vore livet utan Fibro??? Kanske …. helt…. enkelt och…. helt UNDERBART!!! (för er med dålig fantasi kan jag tala om att det där sista var hämtat ur Askungen) *garv*
Nej… en stor portion galghumor är vad man behöver och kraftiga skr så man kan ge Fibron en rejäl känga ibland!!
Kram och hoppas du må bättre imorgon!
"Lev i nuet, sedan kan vara försent"
Medarbetare på Druid&Shaman
Förstår dig. Har själv fått stanna hemma idag istället för att hälsa på släkt.
Ha en bra dag! Mongu.
Värkdrabbad som kämpar att bli värkmästare över min kropp. För att kunna se ljust på livet!
Och jag förstår dig också. Har gått igenom det där många ggr så jag förstår mycket väl hur du känner dig. Men nu efter 6 år så fattar min familj bättre. Men varför skall det behöva ta så lång tid? Kanske kan du skriva ut information om fibro från nätet och ge dem att läsa och hoppas att de skall ta till sig det.
Jättekram på dej!!!!! 
Jobbigt att din familj inte förstår dig, när man är som sämst så är inte lite medkänsla från familjen inte helt fel att få. Men det är bra att du står på dig och säger ifrån att du inte orkar istället för att plåga dig igenom en middag. Hoppas att värken släpper snart.
Kram
Kramar till er alla!! Det känns skönt att man inte är ensam. 
Synd bara att inte alla förstår hur bra dom har det som är friska och kan göra det dom vill göra.
Kram till dig Linda.Det måste vara jobbigt att hela tiden förkara att man inte orkar pga smärta , och att dom inte vill förstå hur du mår.Jag som inte har smärta kan aldrig förstå hur du har det men man måste ställa upp för den som är sjuk.
Starta ny diskussion
