Fibromyalgi iFokus

Fibromyalgi

Etikettbehandling-medicin
Läst 4657 ggr
Ayena_old
0

Fluoxetin - biverkningar!

Fluoxitin har väldigt många biverkningar som inte upplyses om hos läkarna. Dessa biverkningar har jag upplevt som värre än mitt ursprungssymtom som var panikångest pga en stress-chock.

Frågan är om denna medicin och andra antideppressiva verkligen är till för patienten, den enskildes bästa, eller den är till gagn för läkarna. På mitten av 90-talet började ju läkarna skriva ut dessa mediciner helvilt, som om de skulle lösa problemen.

För min del var det fråga om att jag gick in i väggen och fick värk i kroppen plus en del stress-reaktioner som då också orsakade panikattacker. Detta var 1996, jag var 49 år gammal och stod på toppen i min arbetskarriär. Att plötsligt en dag inse att man inte klarar av att arbeta som förr är ju ett faktum och inte någon fobi. Jag blev motarbetad och förnedrad av Försäkringskassan, blev nekad vård på en smärtklinik osv. Inte så konstigt att jag mådde dåligt just då! Vad jag hade behövt var inte några lyckopiller utan kanske istället några samtal med en kurator eller liknande.
Jag tog då Fluoxitin i 6 år, gick upp 30 kg i vikt, mådde illa då jag inte kunde äta nyttig mat utan åt kakor, mackor osv som var mera lättätet.Jag mådde konstant illa i ett halvår efter jag börjat med medicinen. Jag började blöda näsblod, vet inte hur många gånger jag då fick åka in på akuten och bli etsad i näsan - ingen trevlig upplevelse.

2003 flyttade jag till Jämtland och fick ny läkare. Hon tyckte inte jag skulle ta Fluoxetin utan föreslog Cipramil (Citalopram) . Denna medicin mådde jag mycket bra av. Visserligen fick jag några små näsblödningar som jag själv kunde stoppa. Jag gick ner 23 kg i vikt och började känna mig som folk igen. För ett år sedan började jag sätta ut medicinen eftersom jag ansåg inte jag behövde denna.Det tog undefär ett halvår eftersom man måste smyga ut den. Så under hela hösten har jag varit utan serotetinhöjande medicin och mått förbaskat bra. Fick kontakt med mina känslor igen - gråta - skratta- känna sig levande.

Men (det finns alltid ett men) Nu blev det så mycket fart på kärringen här att hon påbörjade en massa projekt samtidigt. Min plan var att jag skulle börja jobba igen, jobba mina 5 sista arbetsår och jag var positivt inställd. Och då gör jag samma misstag som 1997, går in i väggen så det smäller om det. Pang! Stress-chock och så panikångestattack. Gick till doktorn och fick utskrivet Fluoxetin.
Då påpekade jag för läkaren att jag får näsblod av denna typen medicin och då vill jag ha en blodkoaligerande medicin som jag kan ta när jag får blödningarna, så att de stoppar. Och så fick jag svaret "Nääää men Fluoxetin ger inga näsblödningar, Får du näsblod så får du ju åka in till akuten om det inte stoppar. Så var det med den saken!

Nu började jag med dessa skräcktabletter 29 november, Fyra dagar efter fick jag min första blödning. Har under denna tid varit på akuten vid 4 tillfällen och blivit bränd i näsan. Blodet sprutar! Det är inget dropp.
Jag har mist aptiten, jag kan inte längre äta eftersom maten inte har samma smak som tidigare. Det enda jag kan äta är frukt, ost och ägg. Och dricka vatten.

I söndags, i tisdags var jag på akuten för etsningar av två näsblödningar. I onsdags tog jag ingen medicin och ska aldrig i hela mitt liv ta denna vidriga medicin som faktiskt inte har hjälpt mig något alls utan bara ställt till elände!

Jag har beslutat mig för att sluta successivt med alla mina andra mediciner. Jag har inget förtroende för denna läkare längre. Har också idag fått information om att han fått varningar från Socialstyrelsen.

Hopi
0
#1

Men fy vad hemskt! Det låter inte alls som nån trevlig medicin det där!! Jag tycker du gör helt rätt i att sluta med den! Den gör dig ju inte bättre! Så det finns ju ingen anledning att börja med den igen! Nej, gör det som känns rätt för dig själv!!

Lycka till!!!!! Hoppas det går bra att sluta med alla medicinerna, ta det sakta bara, så går det säkert bra! Kram!!!

Zandra---83
0
#2

Tyvärr så får ofta anti. depp. än att må mycket sämre från början (jag har ickså haft Fluxetin, men jag råkade ej ut för problem med näsblod),men jag måde så mycket sämre (nu vet jag inte vilken medicin som fick mej att må dåligt då jag började med flera samtidigt, men jag låg däckad i fyra till fem dar och tog mej knappt ur sängen), men efter en tid så hjälpte den väligt mycket efter det.

sighni
0
#3

Det var intressant att läsa din historia. Jag kan känna igen mig i en del. Har också ätit fluoxetin men fick inte näsblod eller viktuppgång av den. Eftersom den inte hjälpte mot min depression fick jag byta till cymbalta. Den medicinen ger mig många biverkningar bl.a. har jag gått upp mycket i vikt. Den hjälper annars hyfsat mot depressionen.Fast inte mot fibromyalgin. Det skrivs ju annars rätt mycket om det. Det bästa och mest verkningsfulla är att jag blivit sjukskriven 50%. Precis som du arbetade jag över min förmåga, länge. Jag hade också önskat samtal istället för mediciner. Tråkigt att det ska vara så svårt att få det.  Jag tror också att ju färre mediciner desto bättre. Jag önskar dig lycka till!

mongu
0
#4

Det låter ju helt klart som du inte ska ha den medicinen. Va trist att din läkare inte lyssnar på dig.

Du känner inte som du behöver Cipramil igen då? För det borde du kunna få istället. För det är ju bara o hänvisa till de besök du måste göra för att stoppa näsblodet.

Ha en bra dag! Mongu.

Värkdrabbad som kämpar att bli värkmästare över min kropp. För att kunna se ljust på livet!

Ayena_old
0
#5

Jag kommer inte ta någon form av antideppressiv medicin igen. Har inte tagit någon sedan i tisdags och känner idag att det inte "kör runt" i kroppen på mig. Jag kommer inte heller att ta någon kontakt med läkaren ifråga eftersom jag fått information om honom som gjorde mig rejält skrämd. Jag vill inte gå in på några detaljer här på forumet men han har fått många varningar både av Socialstyrelsen och Medicinalstyrelsen.

Jag kommer kontakta vårdcentralen för en ordentlig genomgång av mig och eventuella möjligheter till rehab.

mongu
0
#6

Det är inte så att du känner att du ska anmäla denna läkare? Det kan ju om inte annat vara bra för nästa patient som råkar ut för liknande saker som du gjort.

Bra att du känner att du inte behöver medicin.

Håller tummarna för att du ska slippa det framöver med.

Ha en bra dag! Mongu.

Värkdrabbad som kämpar att bli värkmästare över min kropp. För att kunna se ljust på livet!

Pomperipossa
0
#7

Gå till en annan läkare! Man kan inte bli tvingad att gå till en läkare som man inte har förtroende för. Tala med din VC, distriktssköterska, sekreterare eller tidbokningen eller nån du känner förtroende för. De kan hjälpa dej så du slipper gå till den läkaren någon fler gång.

Ayena_old
0
#8

#6 och 7

Denna läkare är anmäld flera gånger. Han har figurerat ofta i media och ska enligt egen utsago gå i pension nu. Jag ska ringa till vårdcentralen i morgon och berätta och så ska jag se vad detta leder till.

mongu
0
#9

Då tycker jag du gör helt rätt som inte går till den läkaren igen.

Samtidigt som jag tycker att du ska anmäla läkaren med. För det ska inte alls få fortgå att nån håller på som inte är lämpad.

Ha en bra dag! Mongu.

Värkdrabbad som kämpar att bli värkmästare över min kropp. För att kunna se ljust på livet!

Trolla
0
#10

Jag har slutat med mina fluoxetin efter ett halvårs användande, dels för att jag är så less på att alla antidepp-mediciner förstör sexlivet mer än vanligt, men också för att jag kände att de gjorde mig nästan mer lessen och nere än utan…..så, för en månad sedan började trappa ner sakta utan att min läkare visste om det, han vet det inte än, och jag har successivt blivit lite gladare och fått ett mer normalt sexliv…..sex säger dom är ju mycket bra som smärtstillare….o fakturm är att det fungerar.

Jag är visserligen lite gladare nu, men depressionen ligger och lurar i hörnet känner jag hela tiden, finns det inget antidepressivt som INTE förstör sexlivet?

Låter som jag är en sexgalning, men det är inte så….bara att detta med medicinerna verkligen förstör mitt äktenskap och då är det inte värt det.

Ayena_old
0
#11

Ser att min gamla tråd fått liv igen.

Jag har nu börjat med johannesört. Någon antidepressiv medicin har jag inte tagit sen jag avbröt denna behandling i början på januari och tänker aldrig mera ta någon sådan medicin. Det har dessutom bevisats nu att de där sk "lyckopillren" inte alls är bra som många läkare tycks tro. Det skrivs ut alldeles för mycket sådana tabletter till folk. Alla människor har livskriser, detta är helt normalt och man måste försöka ge tiden en chans att läka sig själv. Har man allvarliga depressioner så är kanske medicin ett tillfälligt hjälpmedel, naturligtvis!

Johannesört är bra mot lindrig oro, lätt nedstämdhet och insomningsproblem.