En tjej i 11-års åldern brukade gå promenader med min hund förut. De bodde granne med mig och jag hade jobbat på skolan i byn så jag kände igen flickan därifrån också. Hon och hennes mamma kom helt enkelt och ringde på en dag och frågade om de fick ta med sig Elvira på promenad. Det fick de och det gick så bra så de fick fortsätta med det. I början var mamman alltid med men sen lät jag flickan gå själv med Elvira. De gick bara runt i kvarteret och det gick jätte bra. Det var väldigt nyttigt för Elvira också för hon är ibland lite för beroende av mig. Tyvärr så flyttade dom så promenad hjälpen försvann.

Elvira är lätt att gå promenad med, hon drar en del men hon går inte fram till folk eller andra hundar. Jag bor på ett väldigt litet och lungt ställe så det känns lite säkrare än om jag bodde mitt i stan.

Men jag tycker inte alltid att det är rätt att låta barn gå ut med hundar. Jag har ju sett ett barn med en hund som är så stor att de inte skulle ha en chans att kunna hålla den om den försökte sticka. Man ska noga tänka sig för innan man låter ett barn ta ansvaret för att gå ut med hunden.

Det här är kanske lite OT. men jag har en liten historia från när jag var barn och försökte gå på promenad med vår Hamilton stövare.

Jag var i 2-årsåldern, jag och mamma hade gjort oss klara för att gå ut och gå med hunden. Precis när vi skulle gå så ringde telefonen och mamma gick och svarade. Jag tänkte då att jag skulle vara duktig och gå före ut med hunden så vi smet ut. Hunden drog ganska mycket och mamma hör mig skrika. Hon tittar då ut genom fönstret och där ser hon hunden springades nerför en backe med mig i släptåg skrikandes "ÄLP" "ÄLP" "ÄLP"(hjälp) . Så mamma fick kasta på telefonluren och springa ut efter oss. Hon fick tag på hunden och alla var oskadda.

Men det e det jag menar, ungar har inte den kollen som vuxna har, dom tittar på allt möjligt under tiden. Jag har ALDRIG låtit nån unge gå med min Berner Sennen utan att jag e med, det går en stund sen har dom blickarna på nåt helt annat.

Nej, jag fattar det inte heller.. Det händer lite då o då att man ser nåt litet barn gå med en stor hund, som dom aldrig i livet kan hantera! Det är inte rätt! Dels mot hunden, dels mot andra hundar o ägare, dels även för barnet för hon/han kan ju bli att må dåligt om det händer nån olycka. Det är ett allt för stort ansvar!!

Om det blir som för Misimurf när hon var liten, då var det ju inte meningen precis! hehe kan se framför mig hur det såg ut! hehe.

min dotter brukar gå ut med grannens hund, men hon är 17 år och det är en liten vovve.. ; )

17 år e ok, men under det tycker jag inte det e ok, dom blir så lätt distraherade av annat o glömmer bort vovven, sen finns det naturligtvis ungar som sköter det exemplariskt, men jag tycker ändå att det tänks för lite vad allt detta innebär o hur jäkla illa det kan gå. Jag vet en massa föräldrar som tycker att det e kanon skönt att slippa gå på kvällsrundan o låter ungarna gå istället, sen e det rätt att låta dessa ungar gå när det e mörkt??? Man vet aldrig vem man kan stöta på. Visst för nån gång, men inte var eviga kväll.

Själv har jag inget val, jag måste gå alla rundor själv, för han går inte med nån annan, hur sjuk jag än e osv. Bor själv med vovven o katterna.