Jag måste troligast omplaceras om jag skall ut i jobb igen. Dels pga värken och dels pga stressen. Jag har fast anställning inom regionen, så jag har bett att få komma till antigen en mottagning eller annan sysselsättning där jag inte jobbar kvällar och helger och inte har stadig kontakt med patienterna.

Min chef skulle se vad hon kunde göra.

#1: Hoppas, hoppas hon kan omplacera dej.
Där jag jobbar går det nog inte.
Kanske i receptionen i såfall men där vill jag inte vara.
Har suttit där innan och nej tack.

Isåfall får jag byta jobb helt och hållet. Men till vad?
Eftersom jag har ont i fingrar och händer och tappar saker så får det ju inte var nåt med finmotorik i.
Inget stress och inga tunga lyft.
Hmmm?
OM jag måste byta och skulle få välja så nåt administrativt som jag jobbade med innan.

Jo vi får se vad de kommer fram till.

Jag har en dröm om att bli djurvårdare, men det är nog ändå rätt uteslutet av många anledningar. Har ju jobbat i stall förut men det kommer jag inte kunna återgå till.

Realistiskt så nåt adminsistrativt, kanske nån form av sekreterare. Har en kompis som jobbar som medicinsk sekreterare och det verkar faktiskt skitkul.

#4: Jag har också funderat på Medicinsk sekreterare. Vart på G med detta för flera år sedan. Men det fattades CSN till sista terminen och AF vill inte hjälpa till med det.
Så det sket sej.

Sista admin-jobb jag hade var att registrera bygglovshandlingar. Det var kul.
Men det företaget flyttades från Kalmar till Södertälje och jag ville inte flytta.

#5 Jag arbetstränade i arkivdelen på ett museum, med att registrera och scanna bland annat brevmaterial mellan konstnärer och museumet. Det är nåt jag skulle kunna tänka mig.

Det som hindrar mig till det mesta är att jag KAN INTE plugga för mitt liv. Det går inte.

Jag har ju redan bytt.
Jobbade innan på metall gjuteri. O det är tufft.
När jag var mammaledig med yngsta så utbildade jag mig till hunddagis och hundpensionats föreståndare med godkänt 1a hjälpen

#7 Hunddagis är väl inte heller helt lätt? Förstår att det kanske inte kan mäta sig med metall gjuteri, men det är väl ändå rätt tufft?

#8: nu har jag allt hemma i vårt hus. Vi går långpromenad på fm, lunch o vila. En kort sväng på em. Men vi är ute några timmar/ dag.
Vissa dagar är tuffare än andra. Men går ofta väldigt bra. De flesta går lösa i skogen

#8 Har haft daghund de senaste 8 åren. Så egentligen kan jag tänka mig att en hund eller 4 gör inte så stor skillnad. Men som sagt, det blir en del utetid, just nu funkar det inte alls fysiskt för mig med de proemnaderna.

#10: jag har tränat upp mig från att gå på kryckor och nästan rullstol till att gå milen. I somras gick jag på en mindre vandring på 17 km.
Jag har runt 8 hundar/ dag. Ibland mer, Ibland mindre.
Många tror att " jag är ju bara ute o går med hundar. Det är väl inget jobb"
Men jag lovar. Man är helt slut

#11 Det är fantastiskt ändå! Skönt samtidigt att du gör det hemifrån för då kan du lägga in pauser och vila när du behöver mellan gångerna ni är ute. Jag menar, när ni är hemma inne så vilar väl hundarna en del och behöver inte aktivering hela tiden?

#13: inne så vilar/ sover vi. Hundarna är så tacksamma för att komma in.
Em är oftast väldigt lugn.
Barnen kommer hem från skolan osv

Kom på i veckan vad jag kanske skulle klara för jobb om jag blir tvungen att byta.
LAPP-LISA hhahahah…🤣🤣
Men ärligt så skulle jag nog vilja testa om det hade gått.