Det är inte lätt att hitta rätt väg i livet.
Ett vanligt jobb är omöjligt för mig.
Jag har fibromyalgi, bechterews (spondylos) o flera andra sjukdomar.
Jag gick en distans utbildning och startade eget företag.
Visst är det tufft. Men det går. Samtidigt som jag vet att om 1 timme kanske jag är liggandes.

#1: Ja, jag får inte ihop den delen. Hur ska jag klara något om jag inte kan förutse när jag kommer bli liggandes.. Hur lång tid har det tagit för dig att hitta den balansen, acceptansen och rutinerna?

Funderar också på att starta eget när jag hört att många gått den vägen. Men jag vet absolut inte vad jag skulle kunna göra. Finns ju ingen motivation eller något driv kvar i kroppen.

#2: jag är envis som synden o reser på mig även när kroppen vägrar. Jag pressar nog kroppen mer än vad den vill. Eller jag vet att jag gör det.
Jag startade hunddagis och för 3 år sedan köpte jag mig en bordercollie. I november startade jag omplaceringshem för kaniner.

Jag sover minst en timme mitt på dagen.

Jag svär och gråter o fortsätter.

#3: Det låter otroligt mysigt. Harmoniskt. Ger det dig energi trots att det är slitigt?
Försöker landa i att balansera energi in och energi ut. Vill ju inte att all energi går till jobbet. Om inte jobbet på något sätt kan ge mig energi tillbaka.

Svär, gråter och sover. Funkar det för dig? Behöver jag hitta utlopp för sitsen jag hamnat i? Oavsett hur mycket vi accepterat våra tillstånd får man väl bli arg ibland tänker jag. Frågan är bara hur arg..

#4: ja det ger mig så otroligt mycket. Men trött är jag. Otroligt trött. Ont gör det.

Man måste få svära åt sina värdelösa sjukdomar som förstör så mkt.
Ibland hänger jag över köksbänken, tårarna rinner och jag svär. Orkar ingenting.
Jag har sån tur att min man tar så otroligt mycket ansvar.

Som nu, jag sitter i myskläder i soffan och tittar på film. I samhället pågår en festival. Är så trött så det gör ont.

Hitta rätt väg är inte lätt.