Jag hade haft det i några år och får det fortfarande iblan (om det plötsligt händer något negativt) det var oftare förr än nu, men jag tror jag har börjat lära mej hur jag ska undvika att få det (utan att jag så mycket tänker på hur jag gör) och ibland när jag vet att det kan slutan med panikångets så undviker jag vissa situationer. Men i det stora hela har jag det inte lika ofta längre som förr och jag har ändå slutat med medicier för typ ett år sen. Vill gärna prata mer om det om det är så att du känner för det. :)

Jag har också panikångest i perioder men inte så ofta. Men min ångest hänger inte direkt ihop med fibron. Fick panikångest och posttraumatiskt stressyndrom efter att jag blev misshandlad för några år sen. Mår inte dåligt pga det längre (förutom ryggvärken) men ångesten finns kvar men på ett annat sätt. Jag har aldrig medicinerat mot detta, det enda jag har tagit är insomningstabletter under en period.

Just nu är jag inne i en jobbig period, allt känns ganska hopplös, jag har mycket värk, känner mig lite stressad över jobb och humöret svänger upp och ner. Har väldigt svårt att somna på kvällen trots att jag känner mig trött, får lite ångest och går upp flera ggr efter jag lagt mig för att jag blir så rastlös. Det händer ofta att jag tar citodon för att kunna slappna av, bli dåsig och sova

jag hade svårt panikångest under nästan hela min tonår, men efter att jag fått medicin så får jag inte det längre. kan få det nån enstaka gång om jag fått i mig för mycket alkohol.

Jag får det offta, nästan varge gång jag är stilla och ska sätta något nytt för henderna eller när jag väntar på bussen och inte gör någonting. Då blir jag jätte nervös och försöker hitta något att göra på en gång, ibland skakar jag och till och med hakkar tänder. Offtast går jag bara runt menads jag kommer på hittar något att göra eller tills busen kommer eller lektionen börjar.

Samtidigt vill jag sitta stilla och ha kontrol över sitvationen, men jag kan inte och då blir jag som dragen mellan två villjor. Det är väldigt jobbigt :(

Jag lider av panilångest sen 97 då jag blev njurtransplanterad efter 2 års jobbig sjukdom med dialys m.m. Har ätit olika sorters antidepressiva och de jag äter nu har hjälpt mest dvs Seroxat. Går även på nada 2 ggr i veckan dvs öronakupunktur som e sååå skönt…..