Saknar mina Medarbetare och allt annat folk.
Känner mig rätt ensam här inne.

Kan bara prata för egen del, men när diagnosen var ny för mig hade jag ett mycket större behov av att fråga andra, prata av mig osv jämför med nu med diagnos sen 6 år tillbaka. Nu kan jag liksom hur jag fungerar. Vet inte om det är så att färre nya med diagnosen hittar hit kanske, så vi som varit medlemmar här inne ett längre tag "känner" varandra och varandras diagnoser och livssituationer att det sällan är något nytt man behöver fråga om.

Ser jobbet du gör här inne var dag men har väldigt sällan själv något nytt att komma med. Förstår att du känner dig ensam i allt jobb du gör. Jag tycker det är svårt att skriva i trådar som "Godmorgon" eller dessa veckotrådar för jag har inget jag känner att jag vill dela med mig av. Men försöker svara i andra trådar om jag har något att komma med.

#2: det är som jag sa inne på en annan sida. Behöver inte vara något speciellt. En bild räcker.
Eller på kaoset där hemma.
Eller, jag lyckades ta mig upp ur i sängen.

Har fått lära mig att det behöver inte vara så avancerat eller just fibro relaterat.

#3: Jag tror att många läser men inte orkar skriva.

Det finns en inbyggd spärr hos många att allt ska vara så perfekt.

Inbland kan bara ett hej hur mår ni? räcka långt.

#4: allt är verkligen inte perfekt.
Är det det kaoset man ska lägga upp bilder på 😄🙈 vänta ni bara.

Långpromenad med 8 hundar står på schemat idag. Fortsätter inskolning av lilla malva. Sen börjar hon 50% i december.

Godmorgon
Torsdag = förfredag =ett glas vin.
Ingen aning vad jag o hundarna ska hitta på idag.

16 år tillsammans idag. ❤️
Älskar honom mer än någonsin

Grattis! Så fina ni är ihop!

#8: tack