
Dåligt samvete
Idag har jag tackat nej till att jobba. (är tim.vik på en skola) Sa ja när de ringde och frågade mej imorse men sen kände jag att jag inte skulle orka. Dels för att ryggen värker och dels för att jag har en sån där dag när jag inte orkar träffa folk. Så jag ringde tillbaka och sa att jag inte kunde jobba för att jag var tvungen och hjälpa mamma med hennes djur för hon skulle åka bort. Skyllde även på att jag är hundvakt men det är iofs sant men hundarna skulle nog klara sig själva dom timmarna.
Nu sitter jag här med dåligt samvete, jag hatar att ljuga och känner mej jätte dum. Men samtidigt känns det som att jag fattade rätt beslut för idag hade jag inte klarat att göra ett bra jobb.
Gjorde jag rätt eller fel?
Du gjorde helt rätt tycker jag.
Man gör ändå inte något bra jobb om man redan innan känner att man inte kommer orka. Man ska lyssna på sin kropp.
Så njut nu av att vara hemma tycker jag och se till att vila, så kanske du orkar jobba nästa gång dom ringer.
Kram på dig!
Ursäkter och undanflykter är man väl expert på vid det här laget…
Man måste ju säga nej när man inte orkar! Själv är jag väldigt dålig på det men försöker bli bättre…
Ja ursäkter är något man är expert på, sen om dom inte stämmer är ju en annan sak. Orkar man inte så orkar man inte, så är det bara.

Jag har lite problem med att säga: Nej, jag har värk, är trött och orkar inte idag. Istället drar jag hellre till med en vit lögn. Vet att det låter hemskt men det händer inte ofta och jag har blivit bättre på att inte göra så.
Kavitha: Jag har verkligen njutit av att vara ledig idag och känner nu att jag fattade rätt beslut imorse.
Har haft en jätte bra dag men varit väldigt trött. Det har varit fullt ös hemma eftersom jag varit hundvakt. Ryggvärken släppte efter ett tag men nu har jag ont i nacken för att jag kört bil ganska långt idag. Åkte till mina föräldrar och mamma hjälpte mej att plocka granris som jag ska sätta på trappräcket ute nån dag när jag orkar. Och sen följde hon med mej och köpte en regnoverall till min hund. Kändes skönt att få lite såna saker gjorda idag, sånt som kanske inte är jätteviktigt men som man gärna vill göra. När jag kom ham la jag mej och vilade i några timmar, så skönt.
Skönt att det finns fler som känner som jag

vännen, det är så typiskt för fibro att inte kunna siga nej,,, men sätt dig emot det tänkandet och tvinga dig att siga nej..
det mår både du och din omgivning bäst av i längden.
kram (försiktigt)
lilin

#6 jag anstränger mej för att säga nej pga värken och har blivit något bättre på det. Har även problem med att svara ärligt när någon frågar hur jag mår. Har nästan alltid svarat: det är bara bra. Sen i efterhand tänker jag att varför i h-vete va jag inte ärlig och sa som det var. Det är något jag också jobbar på. Tar "små steg i taget" när det gäller det, säger kanske: jag har ont i nacken men annars är det bra. Trots att jag kanske även har ont i ryggen.
Misimurf- Jag har också jättesvårt att säga nej och måste jag så är jag precis som du, drar till med en vitlögn.
Försöker att jobba på att säga som det är istället, men det är så förbannat svårt eftersom man har ju faktiskt ont varje dag.
Sen att man har mer eller mindre ont vissa dagar, det är ju en annan sak.
Så jag förstår precis hur du känner. Jag gjorde exakt som du förut, sa att allt var bra om någon frågade och ställde mig samma fråga som du efteråt, varför sa jag så när det inte är så?
Så nu har jag utformat några svar jag kan säga när någon frågar och man inte vill låta gnällig eller dra en vitlögn och det blir oftast:
1. Jodå, jag lever.
2. Jämna plågor som vanligt.
3. Ja idag är jag väl ca 80 år (om det är så jag känner mig just då, annars tar jag en annan ålder så passar just då för hur jag mår).
Det är rätt bra svar tycker jag, man säger på ett sätt hur det är, men inte i detalj liksom.
Men ibland säger jag faktiskt ärligt hur jag mår, men det beror ju lite på vem det är som frågar också.

Kavitha- Ska försöka komma ihåg dina svar och säga nåt sånt nästa gång nån frågar hur jag mår
Ja, vi måste påminna oss själva om att vi får faktiskt säga Nej,
# 8 Ha ha du är för härlig kavitha..
Men det är sant i dag känner jag mig bara som 80 och inte 85!!!
Ja en vit lögn när man inte orkar är ju ändå bättre än att säga ja till nåt man inte orkar med! Det tycker jag absolut.
Ja, det där med hur man svarar när nån frågar hur man mår. Många verkar ju faktiskt inte intresserade av att få ett svar utan ställer bara frågan för att det ska va så liksom. Jag svarar ofta "jo jag lever" när jag inte vill säga mer eller tror den som frågar eg inte är intresserad av att höra om jag mår dåligt.
TantAlma- Tackar….hahaha!
Det bästa sättet att orka med en vardag med smärtor är att kunna ha humor, så det bjuder jag glatt på.
Jag skämtar ofta om mig själv och mina plågor och det brukar vara lite mer uppskattat än att enbart slänga ur sig klagomål över hur man mår, om man inte mår väldigt dåligt förståss. Och som sagt så beror det ju på vem det är som frågar också.
Till och med syster min har snappat upp mitt uttryck, så nu frågar hon inte hur jag mår utan hur gammal jag är idag istället…hahahaha! Tycker det är jättehärligt att hon vågar skämta tillbaka om mig och min Fibro.