irriterad?
blir ni lätt irriterade?
hör det till fibron?
har ni kort stubin å irriteras över grannarnas ljud?
vissa dar upplever jag det ngt jobbig, de dar då jag har mer ont.
annars så tänker jag att det är en trygghet att höra att grannarna är hemma. händer det mej nåt så hör de förhoppningsvis det å kan hjälpa till på nåt vis.
när ena grannungen spelar piano så är det mysigt att höra det haltande klinkandet som med träning övergår till en fin melodi.
har de stereon på högt då tänker jag- så bra nu spar jag el då jag slipper starta min
tycker det klagas så mkt i dagens samhälle på grannarna.
det är positivt också med grannar.
att jag bor i lägenhet fattar ni nog annars skulle jag inte höra pianot så tydligt.
ja visst är man irriterad ibland. När man inte klarar av sig själv så klarar man inte annat heller;) Så funkar jag ialla fall

Irritation, nedstämdhet mm är något som faktiskt tillhör fibron. Vi är extremt känsliga, för det mesta. Vi kan ha en "bra dag" och sedan räcker det med ett telefonsamtal, för att det ska vända helt och vi blir irriterade, får mer ont och kraftlösa och ibland handlingförlamade.
Men skriv till mej på
så skickar jag mina filer till dej.

Ja, när man är så slut så man inte vet vart man ska ta vägen.. då behövs det inte så mycket.. Tack o lov bor jag i eget hus, så jag slipper "såna" grannar iaf! ;) När jag är för slut, då drar jag mig undan o vill bara vara ifred. Orkar helt enkelt inte med folk då…

När jag har ont och mår riktigt uselt pga fibron så är jag väldigt lätt irriterad. Märker det mycket då jag jobbar. Jobbar inom skolan och mår jag dåligt av fibron så har jag mycket mindre tålamod med barnen än vad jag har i vanliga fall.
Jag säger som Mettan vissa dager är det okej , andra dagar känns det som jag håller på att gå sönder och vill bara sova.

Ja vissa dagar fixar man ingenting..man retar sig på alla ljud och alla människor. Förmodligen är det därför man drar sig undan och stannar inne..
Mina barn säger att jag alltid är så sur och grinig nu för tiden och det behövs inte mycket motstånd för att man ska börja gråta..
Men det är ju tur för ens medmänniskor att det inte är så varenda dag..
Kramar/Anita
Ja, ibland skäms jag för hur fort man går upp i taket för små saker och tålamodet är uselt…..