Är min framtid på spel?
Mitt namn är Isabella och jag är 20 år gammal och lider av fibro.
Jag har burit runt på denna hoppande "muskelvärk" i över ett års tid och fick det bekräftat för en vecka sedan av en läkare på vårdcentralen efter att han tryckt på mina punkter och jag har reagerat.
Det dem kunde göra var att skicka en remiss till sjukgymnasten och mer än så var det inte, kände att jag inte fick veta så mycket om sjukdomen då det nästan lät på honom :" Du har fibromyalgi, du kan gå nu!".
Jag uppskattar all sorts hjälp som sjukvården erbjuder men det som får mig mest att bryta ihop att jag så ung och inte ens kommit ut till arbetslivet än. Jag får ont när jag arbetar i skolan, känner mig trött och glömmer saker fort. Jag vill inget annat än att bära och jobba med tunga saker och inte vara något slags "offer" för att jag har värk, gå på bidrag, kanske bara få jobba 50%. Jag vill inget av det men värken är för jobbig tyvärr. Så vem ska jag vända mig till för jag står inte ut med detta för jag har verkligen inte valt detta och detta är heller inget man önskar sin värsta fiende. Mvh Isabella
Jag fick också remiss till sjukgymnasten och det var det bästa som kunde hända mig. Hon är jättebra och givit mig massor med bra tips på hur man ska jobba förebyggande för att minska smärta. Jag har provat vattengymnastik i varmvattenbasäng och basal kroppskännedom också. Genom henne fick jag också kontakt med en smärtläkare, som jag har fått medicin genom och en arbetsterapeut som jag fått lära mig en massa bra om ergonomi och sånt och får paraffinbad av.
Det är inte kul. Jag förstår hur du känner. Jag känner att jag "bara" är 41 och får panik över detta ibland. Men ta hjälp av sjukgymnasten. Det blir bättre. Behandlingsplan är ju individuell.
Rekommenderar dig att söka en smärtläkare som oftast förstår oss "fibrosar" bäst.Kan också rekommendera dig att googla på Jan Liedbäck som nu är pensionerad f.d smärtläkare men som "räddade mitt liv" när jag fick diagnosen för 10 år sedan.Han har en hel del tänkvärda funderingar och åsikter.Vad du måste göra är att lära dig leva med detta och lyssna på din kropp.Efter ett tag vet man sina begränsningar och lär sig hantera smärtan bättre.Försök att få något muskelavslappnande utskrivet som du kan ta när det är som värst.Finns också ångestdämpande som kan hjälpa i vissa fall.