I tjugo års tid har jag haft värk och olika besvär, inte så kraftigt från början men blev värre för varje skov. 2001 började min första sjukskrivningsperiod som resulterade i 50% sjukpension (som det hette då). Nu jobbar jag 50% vilket känns som 100% för mig.

Har gått utredningar, kurser och allt som kanske skulle kunna ge mig en diagnos, men läkare har inte kommit fram till något vettigt. Jag har accepterat att jag är sjuk, men bara till 95% och fram till en diagnos så går det inte mer.

Har bytt vårdcentral och nu har min värk blivit värre än någonsin. För två veckor sedan fick jag komma till sjukgymnast och fick behandling (har aldrig fått det förut), det värsta gick över och det kändes så härligt.

Nu har jag träffat en läkare som pratade med mig, lyssnade, förklarade. Jag tog upp detta med diagnosen och hon sa direkt att hon kunde säga att jag hade Kroniskt smärtsyndrom, skulle prova med Gabapentin till att börja med. Diklofenak som jag äter nu tar död på min mage och det är ju inte bra.

Googlade när jag kom hem och det dök upp tillsammans med Fibro, jag har ju tidigare läst om det mycket stämde men inga triggerpunkter. Nu läste jag ännu en gång om Fibro och det kändes som en pusselbit föll på plats, det var bara några få symtom som jag inte haft. Fick förklaring till alla mina konstiga fel, så nu vet jag att jag inte är/har

* lat 

* Altzeimers

* Hypokondriker

m m. Detta gör att jag känner mig på bra humör och kan släppa värken loss, vet ju att jag inte dör. Fast just nu skulle jag vilja ha lite mindre eftersom jag ska jobba ikväll, har dock tagit Tramadol och alvedon idag och ska snart ut med hundarna en sväng.