Att få en läkare ställa en diagnos kan va svårt, iaf om läkaren inte anärkjänner diagnosen Fibromyalgi.

Det du kan starta med är att vurdera om du är nöjd med din läkare och h*ns bemötande, eller om du skal forsöka byta till nån annan. Tro inte att jag tycker om att slänga runt med det rådet, trots jag säger det ofta, men Alfa Omega när det kommer till ett förhållande mellan doktor - patient är tillit. Du kan inte kjänna tillit till nån som inte lyssnar på dig och hör vad du säger. Som patient måste du kunne känna dig helt bekväm med din läkare och kjänna att även om inte läkaren håller med dig i din själv-diagnos så blir du fortfarande respekterat och lyssnat till. Det är viktig, jag får inte understekat exact hur viktig det är att ha detta bra förhållande till en läkare. Och att man inte kommer överens med läkaren är inte direkt det samma som att läkaren inte är nåt bra. Man kommer inte överens med alla folk.

Om du går till det steg att byta läkare och hittar en som du kjänner tar dig på alvar (eller du redan har en bra relation till den du har nu) så kan du börja diskutera symptomer. Du kan, som jag gjorde, be om att utesluta fibromyalgi som årsak.
Du kan säga du vill utredast även för detta. att få besked om "detta får du leva med" är inte bra nog i mina ögon, man får tyvärr en tråkig besked om att där inte (änn) finns nån bot, men läkaren kanske vet om alternativer som kan underlätta och hjälpa symptomen.

Du kan gjärna acceptera frånvaro av diagnosen fibromyalgi om du vill detta, det är mycket problematisk med denna diagnosen när det kommer till försäkringskassan o dyl.

Et tips som går igjen är att skriva symptom/smärt-dagbok. Skriv i en dagbok varje dag hur du mår, symptomer, vad du har orkat, hur du mådde när du gjorde det du orkade. Skriv upp detta varje dag innan du skal til nån läkare och låt dom läsa det när du har läkartid.

Exempel kan va: _I dag, måndag 20 augusti skulle jag forsöka gjöra disken och tvätten. Skulle även städa bort äfter besöket. Disken klarade jag, men det gjorde ont som tusan att böja sig. Tvätten klarade jag inte hänga upp, jag blev yr när jag lyfte armarna över huvudet och får huvudvärk av det.
Städningen orkade jag inte med. Tog två alvedon för att inte må fruktansvärt illa av värken.
I övriga mår jag inte så bra, det värker i höfterna och när jag forsöker gå skär det som knivar gjennom höftan. Lindrig värk i korsryggen som gjör att jag har svårt att ligga på sida eller rygg. Ligger jag på magen så får jag besvär i nacken pga jag får vända huvudet, så jag blir stel i nacken och får migren.
_
Detta är vad jag skulle skrivit nu i måndags om ajg skulle skriva smärt-dagbok. För en dagbok, kanske detta kan hjälpa dig få läkarna ta dig på alvar. Dom är även bra att ta med sig i fall du skal på smärtrehab eller till en smärtspecialist.

Nu får andra komma med innspel :)

Menar du att det är bättre om det står utbränd på pappret i stället för fibro? Anledningen till att jag velat ha diagnos är för att det känns som att det skulle kunna vara lättare att acceptera och leva med att man har ont än om man inte vet. Men om det blir en massa krångel kanske det inte är värt det.

En till fråga. Om man har fibro, kan man må bra vissa veckor då med i princip ingen värk alls och skit dåligt andra eller brukar det vara ganska jämt med hur mycket värk man har?

Altså, med dom nya reglerna till försäkringskassan så vette katten om det är bättre med det ena eller det andra nu faktisk. Men utbrändhet är ett faktum, medan det ofta bestridast om fibro faktisk finns, så jag lutar nog mot att rent praktisk sätt vore det kanske bättre med utbrändhet enn fibro på papperet. Olämpan med detta är att du kanske inte får samma erbjudandet som du ville fått.. om du bara först blir tagen på alvar that is… som fibropatient. Jag är faktisk inte riktig säker. Problemet är att det värkar som hälften av alla läkare tycker fibro bara är låtsas-sjuk. "Jag vill inte jobba så jag låtsas jag har ont" typ. Vilket är så fel. Andra halvan är delat i dom som tror på en och forsöker hjälpa och dom som tror på en och vill hjälpa med det dom menar är innbildning och psykisk betingat. (NB NB jag är nog inte så rättvis i min bedömning jag får erkjänna så, men jag har sett för mycket strul för oss). Men för min egen del kjänns det personligt bra att veta exact vad som är fel. Problemet med diagnosen är att jag vet så inderlig väl vilket helsike jag står framföre den dagen jag kanske inte klarar jobba mer. Så.. jo det är bra att veta, men visshet är inte alltid nån välsignelse anser JAG. Sen är det upp till dig själv om du orkar/vill trycka detta vidare, om du vill ha rätta namnet på det, och ta dom konsekvänser (både positiva som negativa) detta medför. Vissa välger inte, andra välger ta det (jag tex). eget val, och ingen kan peka finger här helt änkelt :)

När det kommer till värken har vi alla bra dagar och dårliga dagar, bara det att bra dagar kan va alt från smärtfria dagar till dagar med värk men vi klarar oss bra ändå, och dom dårliga dagar hänger vi knapt tilsammans alls, så det vore inte konstigt med en eller fler dagar där du mår riktig bra.

Jag tycker att du ska be läkaren att kolla om det är MS du har. Inte för att det troligen är det, men många av symptomenerna du nämner stämmer in på det. Har den sjukdomen och hör egentligen inte hemma på denna otroligt trevliga sajt. Dels så blir man deprimerad, fel på synen till och från, ont i leder, lider av extrem trötthet, som går under namnet fatigue. Många som har detta drabbas också av smärtor i leder och muskler.

Om han tar det seriöst så går du igenom hjärnröntgen och sånt. Om det av en händelse skulle vara det, så är livet inte slut för det, för det finns bra bromsmediciner. Det jag tidigare var sjukskriven för som depressioner och trötthet känns bra mycket bättre nu med medicin. Så det kan jag stryka från listan.

Men det är säkert inte det du lider av, men kanske det kan sätta fart på den läkare som undersöker dig. Fast du bör byta, för han gör inte sitt arbete. /Vanessa

Hej!

Be din läkare om en remiss till en rematolog som får göra en undersökning med en  förfrågan  fibromyalgi. Om man har fibro syns det inte på några prover som sagt, men det är bra att ta dem för att utesluta annat. tex MS, rematiskt.

Ibörjan av min fibro mådde jag bra vissa veckor och dåligt vissa veckor.  Men så småning om blev den konstant.

Börja skriva en dagbok om dina symptom det kommer att göra det lättare för dig när de undersöker dig. Sen lär du känna vad som gör dig sämre och när det händer .   Försök tänka ut var på en skala från 1-10 hur ont det gör. 1 är lite 10 är olidligt. skriv var på kroppen och på vilket sätt. molande, stickande, brännade , huggade eller domnande.

Det är en början.  lycka till /Alma

Hos reumatalog har jag varit men det var för att se om jag hade reumatism. Just nu känner jag nog inte att jag orkar dra i gång allt igen men så småningom så blir det de också.

MS ska jag också be dem kolla upp eller tvinga dem blir det väl annars blir ju inge gjort.

Tack så mycket för all hjälp från er.

Välkommen hit. Hoppas du kommer att trivas.