Undra om inte Mongu varit på gottfries om inte mitt minne sviker mig?

Nej jag har inte varit där. Har däremot kontakt med en läkare som jobbar där.

Jag fick min diagnos där. De frågade om min sjukdomshistoria och arv och kände på de här 18 smärtpunkterna. Doktorn jag fick diagnosen av har tyvärr slutat för han var bra, fick en annan som inte alls passade mig så nu ska jag byta igen! De har alltså lite olika stilar där men alla är ju specialister inom fibro.

Tog alltså ca en timme ;)

Hej Lina :) 

Jag gjorde min utredning på Gottfries för några år sedan. Det var ett lång samtal om min sjukdomshistoria och så tryck på punkterna. Efter det pratade vi behandling - både genom medicin och livsval. Har för mig att det tog ungefär en timme. 

Jag tycker dom var underbara - ingen har lyssnat på det sättet varken före eller efter. För mig kom vändpunkten i sjukdomsförloppet där, och sedan dess har jag bara blivit bättre. 

Lycka till! :)

#3 och #5 Tack.

Jag har ju fibro i släkten, mormor, farmor och mamma har det. Triggerpunkterna reagerar jag på oavsett om jag har en bra eller dålig dag, sällan färre än 12, sällan mer än 15 när man provat hemma. förutom punkterna så har jag ju smärtsensationer i hela kroppen på olika vis, häromdagen gjorde det ont att byxorna strök mot benet. Andra gånger så räcker det med en lätt kram från sambon så känns det som om någon kört över mig med en mangeltruck….

Jag har svårt att se hur man ska få in hela sjukdomsbilden på en timme, plus klämma och känna + diskutera behandling. Men man får väl lita på att de vet vad de gör och ställer relevanta frågor.

Men man får alltså sin diagnos på första besöket om man nu har fibro på riktigt…. 

sen kommer tanken, tänk om det inte är fibro? vad gör man då?!

Jag tyckte också det kändes svårt att få in allt konstigt som hänt i min kropp på en timme. Lösningen blev en "sjukdoms-cv" när jag helt enkelt skrev ner allt i punktform. Behövdes än mer då, just under den perioden hade jag svårt med minnet och koncentrationen och behövde skriva lappar till allt! :) Lycka till, hoppas det blir vändningen för dig att komma dit - det blev det för mig!

Det är ju jättebra att man kan få en diagnos (om man har fibro förstås) på ett enda besök. För min del tog det något år efter att fibro kom på tal eftersom det var så många kriterier som skulle uppfyllas. Det var inte vc som gav mig diagnosen utan fhv.. Önskar dig lycka till ts!

Ja, det kan ju verka som rätt kort tid, men för det mesta är ju inte Gottfries det första stället man kommer till utan för min del så var det efter år av läkarbesök och provtagningar. Jag har för mig att jag skrev på en fullmakt att läkaren på Gottfrieskliniken fick se min journal + att de hade remissen och jag hade med mig en del provsvar och journaler från Spanien eftersom jag bodde där när det började. Så när jag kom dit var ju läkaren redan påläst och exempelvis reumatism hade uteslutits. Så det är ju inte en timme fristående undersökning utan en i ett led av många. Tycker en lista där du skriver ner dina problem och även tankar och funderingar och frågor är en bra idé, det är så lätt att man glömmer bort saker när man väl sitter där. Oroa dig inte redan nu för vad som händer efter det, fokusera bara på ditt besök dit och ta eventuella problem efteråt. Ingen idé att oroa sig för saker som inte hänt och kanske aldrig kommer att hända! Lycka till

# 9 Det stämmer att Gottfriesmottagningen är ju inte första stället man vänder sig till när man börjar må dåligt. Utan ofta är det VC som man börjat hos.

Sen görs många tester av läkare innan och allt vägs in för att få en helhet.

Jag har vart hos VC påbörjade utredning men sen pensionerades den läkaren jag hade. Den nya läkaren jag fick tog ett blodprov för att se om jag hade reumatisk värk och eftersom jag inte hade det så avfärdade han hela min värkproblematik med orden "men jag ser här att du även går hos psykiatrin så det är nog bara inbillning nu när provet inte visade något." så jag fick ingen ny cymbalta utskrivet och fick således sluta med mina tabletter utan urtrappning.

mamma, mormor och farmor har fibro, så jag är rätt säker på att det är det. jag har B12 brist till och från, men alla andra prover ser bra ut. Tydligen låg B12 bra nu sist också men jag hade ätit en del ägg helgen innan provet togs och druckit mjölk till middagen kvällen inann och det kan ge utslag på B12 provet som att man har normalt trots att det ligger lågt eftersom man precis fyllt på lite granna.

Jag väntar på att remissen ska skickas till Gottfries nu, men ville förhöra mig lite om hur det funkar. tycker om att kunna förbereda mig ordentligt innan man ska iväg.

Aha… Vilken idiot-läkare du fick där då, herre min hatt… Oavsett om man behöver medicin eller inte måste man ju ändå trappa ner, hur i h-te klarade hen läkarlinjen?! Skönt att du får remiss till Gottfries iallafall, förhoppningsvis får de klarhet i det. De är ju också mer insatta i att man inte nödvändigtvis måste uppvisa b12brist i blodprov utan man kan ha brist pga dåligt upptåg även om det ligger och skvalpar runt i blodet. Bara för att det finns i blodet betyder inte det att det gör någon nytta!

#12 bra vinkling där, och fantastisk svordom!

jo, både mormor och morfar har B12 brist och jag har haft det till o från tidigare också så det är inte omöjligt att jag dessutom har dåligt upptag på eländet. 

Ska bli skönt o komma dit och få en utredning. Ska sätta mig och renskriva ett papper jag har med alla mina symptom, både direkta och indirekta och försöka stapla dem mer och ge några korta exempel eftersom minnet är som det är och frågar nån "hur menar du då? " eller "i vilka situationer då?" så blir jag helt blank i skallen…

Haha, herre min hatt eller? Hört av en norsk väninna första gången sen har det blivit att jag använt i Sverige med, rullar bra på tungan ;) andra barnvänliga favoriter är Bamses svordomar, vad tycker du exempelvis om Milda maränger och knäck i häcken!? :D Men tillbaks till sak så håller jag helt med dig, tycker det är jättesvårt att förklara för någon som dels inte vet och dels är utanför familjen. Mycket lättare att öppna sig för familj för det är ingen press (alltså närmsta familjen) och de vet redan så man måste inte förklara hela historien. Tycker det svåraste nästan kan vara när man förstå gången berättar för någon och ska förklara vad det är som är fel, även nu efter diagnos, för även om jag har ett namn på det så finns det ju folk som inte har en aning om vad det är och att då förklara fibro… Jag vet ju bara utifrån mig och som du säger är det svårt att komma på konkreta exempel. Men är det någon som är lite närmre kan jag säga att jag känner mig som en 80åring som blivit överkörd av en buss ;)