![[JeanetteK]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Samlar mod att gå till doktorn
Jag har bestämt mig för att jag ska samla ihop mig och höra av mig till vc och se om jag kan få hjälp. Jag känner ett extremt motstånd och känner mig besegrad redan innan jag ens tänkt klart tanken. Så steg ett är att försöka samla ner det jag vill ha sagt på ett papper innan jag ens ringer.
Jag har två saker i mitt huvud som tränger sig på hela tiden. Först att jag känner mig som en hypokondriker eftersom det känns att jag har så lite att gå på. Det är ju ingen värk så jag går under, men det är utmattande med detta molande hela tiden.
Det andra är att jag har haft en massa ångest under perioder och då "önskat" att smärtan skulle sitta i kroppen i stället, för att det skulle vara enklare (eller hur, jag vet…). Och nu är den i kroppen. Har jag framkallat detta själv? Förtjänar jag eventuellt detta eftersom jag önskat det? Sitter smärtan i huvudet? Med andra ord - är jag knäpp?
Jag önskar att någon kunde ta mig i handen, ta mig till doktorn, och där föra min talan på ett sätt att jag blev tagen på allvar.
Hur gick ni till väga första gången ni väl gick till doktorn?
Nu har jag inte fibro men värk och andra "oviktiga" sjukdomar.
Jag har lärt mig att alltid ha med nån tex min man för då helt plötsligt lyssnar läkaren på mig. När jag har med mig nån får jag mediciner utskrivna och när jag är ensam får jag nöja mig med receptfria för at ta ett exempel.
l'm back
Nog kan jag hålla dig i handen, men det blir nog genom tanken och inte i värkliga livet.. förstår hur du känner och tänker..
//Rita, sajtvärd på Husmorstips, fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg, bloggen och min hemsida.
#1 Tack för tipset. Kanske ska ta med mig maken…
#2 Tack Rita, inte fel att veta att du tänker på mig. Det räcker en bra bit! 😘
Nej du är inte knäpp, och du har inte framkallat detta själv! Känner igen mig i mycket av det du skriver men även om läkarna inte har vetat vad det varit för fel på mig har de iallafall sett att jag har ont, att det inte är något jag hittar på. Sen har jag ju fått höra saker som att jag är "ambitiös, stressad och har underliggamde ångest" och det skapar mina problem men jag fick trots det remiss till en specialist så det kan ju vara nåt att trycka på, för vc hade nog aldrig lyckats diagnosticera mig. Och när jag väl hade fått min diagnos började vc ifrågasätta behandlingen specialisten DE remitterat mig till hade förskrivit och trodde att de visste mer än specialist? Samla krafter så håller vi tummarna för att du får en bra och förstående läkare (finns såna med :P)
Min blogg: Fibroflicka med myalgisk encefalomyelit.
Jag skrev ner mina symptom och funktionshinder under några veckors tid, då när jag kände av dom. Det är inte lätt att komma på alla besökt man har på en gång. Och det blev några A4-sidor som jag överlämnade till doktorn som tyckte det var bra att lag skrivit ner allt och ville spara det. Det här var inte på första besöket, men jag önskar att jag hade gjort så då. De här pappren hjälpte mig också som underlag till sjukskrivning och senare till sjukersättning. Hade jag kunnat göra om allt så har jag aldrig gått till vc utan till privat läkare. Där fick jag mer hjälp på ett par besök än vad jag fått under åtta års tid hos vc.
#4 Tack för dina fina ord. Jag behövde verkligen höra det.❤️
#5 Tack, det låter som en bra idé att dokumentera.
Starta ny diskussion
