jag hade varit sjukskriven i 3 och ett halvt år, sista tiden med sjukersättning. Fick avslag på fortsatt sjukersättning trots flera läkarintyg plus att läkaren ringde och pratade med handläggaren så stod hon fast vid beslutet. Jag har inte haft något sen 1/3 stod helt utan inkiomst. Fick ta några semesretdagar från mitt arbete som undersköterska som jag inte kan gå tillbaka till. Nu har jag aktivitetsstöd och arbetsprövar det är man tvungen till för att få aktivitetsstöd. Det är svårare nu att bli sjukskriven pågrund av fibromyalgi och annan värk, dom vill inte gärna gokänna sjukskrivning för värk. Det finns dom som knappt kan ta sej ur sängen som dom tycker ska jobba, HELT SJUKT ÄR DET HOPPAS ATT DET BLIR ÄNDRING PÅ DET HÄR NÅGON GÅNG. Men jag hoppas att det löser sej för dej.

Vill mest skicka lite kramar då jag vet hur ont det kan göra, så ont att man inte orkar mer.Men jag vet att du orkar, stå på dig!Det kan vara en lång reda med läkare men du verkar ha gjort den jobbiga biten så jag hoppas att allt vänder för dig.

Jag märkte att det var enklare att få min sjukskrivning beviljad när jag sökte för deprission. Efter mycket om och men ansåg läkaren att min värk och smärta gjorde mig deprimerad….hrm men det gick igenom ganska fort.

Skriv här och berätta hur det går för dig, finns många i samma sits som kan stötta.

#2

Det har jag också hört. En som var insatt i hur det fungerar undrade stillsamt om jag inte kunde få något psykiskt istället för det är lättare då med sjukersättning.

Och visst, om de hellre vill att det sitter i huvudet, så OK. Det gör ju lika ont i alla fall. Men konstigt är det. Det bästa är tydligen att få en psyk-diagnos om man har fibromyalgi men vad det kan ha för följder vet man ju inte.

Då får ju folk vatten på sin kvarn att fibro ÄR psykiskt och det vet vi ju att så är inte fallet. Men visst kan man bli knäpp på hur allting är.

Det är som att välja mellan pest eller kolera! Kanske bättre att erkänna deppighet, om man får vara sjukskriven då, för deppig blir man ju av att inte bli trodd och av denna ständiga värk.

Det är inte nog med att man är sjuk utan man ska oroa sej för sin ekonomi ochså. Det gör ju att man blir ännu sjukare och deprimerad.

# 5

Ja. Jag funderar om jag ska sälja och flytta nu ifall jag blir utförsäkrad sen. Men tänk om jag inte blir utförsäkrad utan får permanent ersättning. Då har jag sålt mitt hem i onödan.

Tack för alla snälla svar! Ska diskutera det där med depression med läkaren och se vad han säger. Man blir ju deprimerad av den här livssituationen även om det ju inte egentligen är grundproblemet. Är helt utan pengar nu så om han säger nej får jag väl plötsligt låtsas vara "frisk" och söka massa jobb och hoppas på a-kassa…

Jag har fått min arbetsträning på dagis förlängd, det är jag glad för, jag har varit på så många olika ställen nu så jag orkar inte mer. Jag arbetsprövar 4 timmar om dan det är väll precis så jag klarar av, men man är slut sen när man kommer hem. Mina mediciner jag har hjälper ganska bra jag skulle inte orka utan dom. Jag ska hoppa in på timmar ochså när det behövs, jag behöver dryga ut ekonomin lite. jag ska försöka få 50% sjukersättning- Jag fick ju avslag på hel, som håller på att överklagas.

Känner så väl igen mig… jag lider med dig!

Jag har varit sjuk i över 20 år, och idag blev jag sjukskriven för första gången (i tre veckor ;-) FÖR DEPRESSION. Vad ska man säga?

Är så slut och ledsen att jag skiter i vilket. Fast jag har jobbat som egen företagare de senaste åren utan lön - så ersättning kan jag glömma i vilket fall som helst :-(

Jag sitter här och är så ledsen och nedstämd, har inte ett öre i pengar inte min man heller han går på dialys och väntar på lever och njurtransplantation. Jag hoppades att jag skulle få mitt aktivitetsstöd, men jag får nog tyvärr vänta tills nästa vecka. Har inte haft någon ersättning sen 1/3 då försäkringskassan drog in min sjukersättning, förutom dom 5000 jag fick förra månaden i semesterdagar, annars har vi fått leva på min mans sjukpengar, inte lätt när man sitter med hus och lån. Har inte människor på försäkringskassan någon empati för andra människor hur dom mår. Just nu ringer min man till sin mor och frågar om vi får låne lite så vi klara oss över helgen. uch vilken nedbrytande historia det blev, men så se verkligheten för mej ut just nu.

Är i liknande sits

Måste ev sälja mitt hem för att kunn leva och överleva . Har en  dotter med as o reuamatiskt  som ska försörjas okså ( ensamstående helt)

Har inga föräldrar eller partner som jag kan be om hjälp.

Bor i  mitt barndomshem som jag ärvt. Det är mitt andningshål, min borg mitt liv och hem.

Många många gånger har jag tänkt tanken och lekt med scenariot om att avsluta livet. Men, min dotter vill jag ju inte lämna.

Jag har sålt min bostad nu och flyttar till billigare för säkerhets skull. Väntar fortfarande på något besked från FK.

Att tvingas sälja mitt lilla hus vore som att riva hjärtat ur kroppen direkt

Försöker kämpa in i det sista med att slippa.

Än finns dock lite arvegods att försöka sälja så jag har kaffe och lite mjölk

Hoppet är ju det sista som lämnar människan….men nog får man hålla bra hårt i det för att det inte ska försvinna !

Nej inte vill du sälja heller. Det förstår jag så väl. Man måste få känna sig trygg i sitt hem. Du kan säkert redan allt om hur man lever billigt. En säck potatis blir många middagar med lite fantasi.

Har du möjlighet att söka om vårdbidrag? Man kan visst också få betalt om man arbetar med att vårda en anhörig. Du har säkert provat alla möjligheter.

Hoppas du kan bo kvar. Det är det viktigaste för dig och din dotter.

Majsan försök få en remiss till psykiatrin för svår depression. Av någon anledning så lyssnar FK bättre på psykdoktorerna än på husläkarna. De har också en annan kunskap att diagnosticera med andra koder som FK inte kan säga emot.

Ska fan orka vara sjuk… Int ens en frisk männska skull orka!

Inte konstigt ju att folk blir deprimerde.. värk, sömnrubbningar, ekonomi ..bråka med af o fk och alla de där som bara inget begriper

Det pågår ju 24/7 hos oss sjuka.

Önskar att jag hade en sjukdom som iaf syntes !

#16  Ja, ibland eller ofta rättare sagt så önskar man att det syntes, för folk tror en liksom inte när man säger att man har ont.. men egentligen är jag glad att det inte syns!

Det är inte sant att psykisk ohälsa värderas högre när det gäller att få sjukskrivning -ersättning. Är man sjuk och har läkarintyg ska man söka det man har rätt till. Det är dumt att anta något. Tyvärr måste man numera kämpa hårdare än vad man klarar av men man måste det. Inget blir ju bättre av att man ger upp. Alla på Fk verkar inte veta vad som gäller. Min erfarenhet är att det" tycks" för mycket. Det skapar osäkerhet.Har man läkaren med sig är det bara till att söka och stå på sig (vilket inte alltid är lätt). Bra om man lär sig hur systemet fungerar.

Jag har haft en massa trassel med FK men har nu fått sjukersättning 50% beviljat. Jag har flera diagnoser både fysiska och psykiska och flera läkarintyg men det har varit problem ändå.

Jag önskar alla er som lider en massa styrka så ni orkar tampas med myndigheterna! Lycka till!

Vilken psykisk diagnos får man när man har fibromyalgi?

Somatiseringssyndrom och personlighetsförändring p.g.a. all värk.

Och på de diagnoserna blir man sjukskriven av försäkringskassan?

 Detta hittade jag på FASS.se

Somatiseringssyndrom

Definition

Patienten skall ha haft ett flertal kroppsliga besvär under flera års tid, vilka skall ha debuterat före trettio års ålder. Patienten skall ha begärt behandling eller att symtomen lett till klart försämrad funktion i viktiga avseenden.

Kortvariga tillstånd (mindre än 2 år) och mindre omfattande symtomatologi bör klassificeras som odifferentierat somatoformt syndrom.

Orsak(-er)

Stressreaktioner. Kulturbyte.

Ur psykologisk tolkning beror syndromet på att känslor, oftast rädsla eller ångest, inte känns av och tolkas som sådana utan känslorna avkänns och tolkas i ett annat system: det kroppsliga. En överaktivitet i det sympatiska nervsystemet pga känslor, uppfattas som om de utlöstes från olika organ i kroppen..

Symtom

Se Definition ovan.

Somatiseringssyndrom är en ganska ovanlig diagnos med hänsyn till vad som krävs för att diagnosen skall gälla. Patienten är under stor del av sin tid upptagen med sina symtom där han/hon gjort sjukrollen till del av sin identitet. Patienten framför sina symtom och lidande med stor kraft och lyckas ibland få stora kirurgiska ingrepp gjorda på sig dessvärre ofta med olika operationskomplikationer som följd.

Diagnos

För diagnos krävs :

• Minst fyra smärtsymtom från olika delar av kroppen,

• Minst två olika symtom från mag-tarmkanalen som inte yttrar sig som smärta,

• Minst ett sexuellt symtom som inte yttrar sig som smärta,

• Minst ett pseudoneurologiskt bortfallsmärtsymtom t.ex. försämrad balans eller koordination, svårigheter att svälja, klump i halsen, minnesförlust (amnesi), förlust av beröringskänsla eller smärtkänsla, dubbelseende.

Symtomen skall inte kunna förklaras av känd sjukdom eller som ett resultat av missbruk av droger eller läkemedel.

Symtomen skall vid känd sjukdom inte vara värre eller funktionsstörningen större än vad som är rimligt. Symtomen får heller ej vara medvetet framkallade eller simulerade.

Alternativa överväganden

• Stressorsakade symtom. Somatoformt smärtsyndrom.

• Odifferentierat somatoformt syndrom.

• Psykos.

• Ångestsjukdom.

• Depressionssjukdom.

Behandling

Svårbehandlat tillstånd där det är viktigt för patienten att ha kontakt med ett psykiatriskt team, gärna med kognitiv inriktning.

Dessutom skall patienten ha en trygg allmänläkarkontakt. Detta för att värdera de kontinuerligt uppträdande symtomen och förhindra rundgång i sjukvårdssystemet med ständigt nya utredningar.

Det kan vara bra med tidsbokade, men glesa, återbesök hos allmänläkaren som ger patienten trygghet och för att patienten i görligaste mån inte skall behöva söka akutmottagningar.

Bemötandet är viktigt:

• Undfallande attityd kan resultera i undersökningar, sjukskrivningar och behandling enligt patientens egen önskan.

• Avvisande hållning kan skärpa patientens beteende.

• Läkaren bör ha en bekräftande attityd gentemot patientens symtom. Dock viktigt att informera patienten att kroppens skickar ut signaler på alla människor men att dessa signaler oftast "filtreras bort". Oro, ångest m fl tillstånd gör att "filtret" släpper igenom signalerna. Det är viktigt att patienten förstår sambandet mellan kroppsliga besvär och sociala problem.

• Psykiatrisk handledning av mottagningens vårdpersonal kan vara av värde.

• Det är viktigt att klarlägga om det finns några olösta försäkringsfrågor i bakgrunden. Skulle så vara fallet måste dessa frågor lösas för att patienten skall kunna komma vidare i behandlingen till tillfrisknande.

Publiceringsdatum: 2010-07-02 UPP Skriv ut  (Somatoformt syndrom)

Det blev lite långt mitt förra inlägg. Men allvarligt talat så undrar jag hur vanligt det är att man får denna diagnos? Samt hur vanligt är det att den blir godkänd?

I mina öron låter den mer som en diagnos beroende på att man oroar sig för mycket och inbillar sig att man har massa olika sjukdomar.

Sen ska den ha debuterat före 30 års ålder.

#23 och 19 Njaa, vet inte riltigt… Jag har aldrig ens hört om denna diagnos. Och som du säger ska det ha debuterat före 30-årsåldern.

Depression och ångest går däremot hand i hand med fibromyalgi..Vem blir inte deppig och får ångest av smärta och andra besvär man dras med dygnet runt…Alla får ju inte det, inte alls, med många…

Men det är ingen diagnos som automatiskt "ingår" i fibrodiagnosen…

Detta blev luddigt, hoppas ni förstår

Vad jag förstått har somatiseringsyndrom ännu lägre status än fibromyalgi.Den innebär ju att du har psykiska besvär som förläggs till kroppen. Jag uppfattar denna diagnos som mycket förnedrande.

#23 #24 #25 Det finns en fara i att leta på nätet och se en kortfattad definition av dessa diagnoser och sedan dra slutsatsen av detta. Det är dessutom kombinationer av diagnoser som ger helhetsbilden. Sen är det alltid frågan om orsak och verkan. Alla blir vi deprimerade och får en hel radda med psykiska besvär p.g.a. vår fibromyalgi. Förr kallades Fibro för SVB kärringar d.v.s. Sveda Värk och Bränn och även hysteri var en vanlig diagnos. Glöm inte att Fibro för inte allt för länge sedan inte var godkänd som sjukdom. Således ska man ha en helhetssyn på våra besvär så räcker inte det att läsa på nätet och tro att man kan diagnostisera för i så fall skulle vi alla vara läkare.

#26

Jag utgår från mig själv, jag får både ångest och depression av allt fibron för med sig.

Jag påpekade oxo att dessa diagnoser INTE automatiskt följer med en fibrodiagnos…

Fibro blev godkänd som sjukdom alldeles för sent, det kommer alltid att vara en "slasksjukdom" som inte ens läkare tror på..Och vi kommer alltid kallas SVB-kärringar, den stämpeln går nog inte tvätta bort..

Blomfrun:

Att man kan få depression av all värk stämmer. Det är nog många som är medvetna om.

Däremot så är jag mycket tveksam till att somatiseringssyndrom kommer pga värk enbart.

Jag tror inte  att jag diagnosticerar då jag läser på nätet. Jag påstår inte att jag diagnosticerar någon med nåt.

Däremot har jag med en hel del erfarenhet och kunskap genom mitt yrke. Men jag är ingen läkare och jag säger inte att man får det eller det pga fibro.

Jag tror inte att man lättare får igenom sjukskrivningar för att man har en psykiatrisk diagnos.

Om man skulle få somatiseringssyndrom som diagnos pga fibro så skulle det ju inte va en relativt ovanlig diagnos, för fibro är inte ovanligt som diagnos. Det är många kriterier som ska va uppfyllda för att diagnosen somatiseringssyndrom ska ställas.

#28 Psykiatrin är de som från första början har arbetat med fibro och jag skulle tro att det där finns mest erfarenhet av att LYSSNA och därigenom sammankoppla den fysiska och psykiska kroppen. Det blir en rundgång, ständig långvarig värk ger psykiatriska symptom och ett överhettat kemiskt system, psyket och det kemiska systemet ger symtomatiska symptom och så fortsätter det runt runt. Kriterierna som du nämnde är förvisso många men vad du glömde i så fall är hur många gånger karusellen snurrat runt. Förvisso hade du hämtat kriterierna från Fass.se men jag betvivlar ändå dessa då jag var över 50 när jag fick min diagnos och jag har fram till 1997, då jag  skadade mig och dessutom var nästan 40, varit helt frisk frånsett astma och RA. Jag har jobbat inom sjukvården sedan 1977 och däribland inom psykiatrin så jag vet hur man arbetar sig fram till orsak och verkan. Det är som sagt detta som är viktigt och kombinationen av fysisk diagnos och psykisk diagnos kopplat till hur man beskriver det i läkarutlåtandet.

Ärligt talat så tror inte jag att psykiatrin alltid ser till de somatiska besvären. Det jag upplevt under min tid i vården är att det är mycket lite fokus på det kroppsliga många gånger. Fokus läggs på det psykiska måendet.

Så arbetar många även idag genom att skylla många kroppsliga besvär som psykiska.

Sen tror jag att det knappt spelar nån roll vad du har på läkarintyget för att bli nekad ersättning.

Det har visat sig otroligt många gånger om man ser på de med t.ex. cancer som anses kunna jobba. Nyligen var det en kvinna som var transplanterad som skulle gå till Arbetsförmedlingen direkt efter sjukhuset för att få nåt att leva av.

Det i sig är under all kritik för som transplanterad är du mycket infektionskänslig pga de mediciner du äter.

Vi har också fått höra om en kvinna som fått akromegali, som inte fick sjukersättning utan skulle kunna arbeta. I hennes fall ändrade man beslut efter all mediauppmärksamhet, fast man sa att det inte beror på det.

Så jag tror att det inte har nån betydelse om det står fibro eller somatiseringssyndrom på läkarintygen.

Inte som det ser ut idag i alla fall.

Försäkringskassan godkänner Fibromyalgi som diagnos men det godkänner inte att du är hemma och är sjuk.

Du ska var på en arbetsplats och vara sjuk istället på heltid!

Försäkringskassan tycker det är sjukvårdens fel att vi är sjuka! Vi ska bli medicinerade och åtgärdade!

Lite rätt har de där! Mer forskning om Fibromyalgi så att man kommer till roten med problemet. Är det ett virus eller är det psykisk utbrändhet?

För att få vara hemma måste man vara allvarligt sjuk, dödligt sjuk!

De som är förtidpensionerade kommer också att granskas efter de nya reglerna var 3:e år!

Ingen förändring av sjukskrivningsreglerna förrän 2013 säger Moderaterna!

Hoppas verkligen att alla gick och röstade i detta forum annars blir jag jätte besviken och ledsen!

Många diagnoser är godkända men det blir ändå inte godkänt att man är hemma och är sjuk. Så sant.

Det är ju hur man mår som räknas och ska ha räknats hela tiden. Kanske det brustit tidigare, vad vet jag?

Men på nåt sätt känns det som man tappar bort en viktig bit i det hela, nämligen människan det handlar om.

Att kontrollera de med varaktig sjukersättning vart tredje år har varit även tidigare. Så sades det när jag fick min sjukersättning. Än har ingen kollat upp mig.

Jag frågade vad som skulle bli då, ny FMU eller vad man skulle göra. Fick som svar att det möjligen blir ett telefonsamtal. Bara för att höra om det är lika eller om något ändrat sig till det bättre eller sämre.

Ja, det hade varit det mest smärtfria att bara få säga

- Lika

Men som det är för mig måste jag ha färska läkarintyg och tala om varför jag inte kan jobba och då måste jag ha en dödlig sjukdom om det ska godkännas annars klassas det som en socialmedicinsk sjukdom vilket leder till att jag får arbeta heltid med aktivitetstöd, för vem vill anställa en sjuk människa!?

Nej du vem vill det? Jag vet inte än vad som händer när det gått tre år. De första tre åren har gått men vad händer nästa?

Det är väl knappast säkert för nån tror jag.

Visst är det urjobbigt att inte veta hur man har det eller kommer att få det.

Jag arbetstränar med aktivitetsstöd 4 timmar om dan, jag fick min sjukersättning indragen den 1 mars, jag har sökt om halv sjukersättning men fick avslag, fk vill att jag ska arbeta heltid minst ett 1 år framåt, men jag ska överklaga. Dom fattar inte att jag inte orkar arbeta heltid. Dom tyckte jag skulle hitta ett lättare arbete och få lönebidrag men vem vill anställa en som är sjuk när inte ens dom friska får arbete. Det var en katastrof för oss sjuka att så många röstade på moderaterna. Jag undrar var finns dom perfekta jobben. Var ska man hitta ett arbete som passar när arbetsmarknade ser ut som den gör.

#26 Jag förstår inte riktigt kritiken. Jag har inte letat på nätet eller tror att jag är läkare. Däremot har jag läst en hel del som läkare skriver och mitt intryck är då att somatiseringssyndrom är en diagnos som har ytterlig låg status. Diagnosen är i likhet med hyperkondri.

Depression och ångest lär vara vanligt vid fibromyalgi. Det är också egna sjukdomar och ska behandlas som sådana.

#27 I takt med att forskningen utvecklas tvingas läkarna att "tro" på diagnosen och då kommer "slasksstämpeln" att försvinna. När läkarna vet hur de ska behandla fibromyalgi blir statusen högre. Jag tror många av de nedsättande kommentarerna kommer från läkarnas egen otillräcklighet. De lär sig att bota och lindra och så kommer vi och de vet inte vad de ska göra. Då måste det ju vara fel på oss eller…..

#28 Jag tror inte heller man får det lättare med Fk med en psykiatrisk diagnos eller rättare sagt jag vet. Förutom fibromyalgi, tinnitus, hörselskada har jag egentlig depression och GAD. Det har inte underlättat.

#29 och 30 Min erfarenhet av psykiatrin är mycket negativ. Var det något de INTE gjorde så var det att lyssna. Dessutom är de inte alls intresserade av mina somatiska besvär och hur det ev påverkar mitt psykiska mående. Nu är jag medveten om att olika psykologer/läkare arbetar olika men det är den erfarenhet jag har av psykiatrin och dem jag träffat där.

#30 Du har helt rätt. Det spelar nog ingen roll. Alla ska arbeta heltid vare sig man kan eller ej.

#31 Visst vore det bra om rehabiliteringen var bättre. De måste dock förbättra den först innan folk blir utförsäkrade. Jag har inte fått den informationen att sjukersättningen ska omprövas var 3:e år och jag har precis fått den beviljad efter överklagan hos förvaltningsrätten.

Röstat har jag gjort men det hjälpte tyvärr inte….

Underligt att inte läkarna protesterar mer och högre. De är ju inkompetensförklarade. Det är ju läkarna som träffar oss och som har (eller i alla fall borde ha) kompetensen att göra en bedömning över vår arbetsförmåga.

Till er som får avslag säger jag överklaga till förvaltningsrätten och ta hjälp av de mallar som finns för hur en överklagan ska se ut.

Jag vet många läkare som är rent ut sagt förb---de på detta. Som känner sig maktlösa.

Om man sen tänker på den redan stora arbetsbelastning många läkare har så ska dom sätta av mera tid för att skriva om intyg när det inte blir godkänt.

Röstat har jag också och jag är inte så glad. Är faktisk ganska rädd för vad som kommer att bli.

Ring och provisera de genom att du ska skriva till aftonbladet..man måste kampa i det samhället för få sina rättigheter….själv var jag i Näl akutpsyk och väntade3dagar för träffa en psykiatrisk konsult..hade domningar.slälvmordstänkar..ett års medicinerad mot tvåndsyndröm.fettlver och jobbiga röster..den elakka usling behandlade mig som en hund…det kanske för jag är mörkhud invandrare…? Skulle jag var en svensk hade hon bemött annat sätt va..varna för andra den usling kvinna heter M i för namn och Si efternamn……dra helvet djävla käringen…

Nu är det här en gammal tråd som du hittat.

Det har gått några år sen jag skrev här senast. Vad som  hände med min ansökan var att jag fick avslag. Man ansåg att jag kunde arbeta 100% med hjälpmedel (headset). 

Men som de skrev betvivlade man inte att jag var sjuk och inte kunde arbeta så jag har varit sjukskriven hela tiden sedan dess istället. 🤪

Nu har jag genomgått ytterligare utredning och fått en ny psykisk diagnos som även den hindrar mig från att arbeta enligt läkarutlåtandet. Nu har jag ett utlåtande rörande det psykiska och ett rörande det fysiska. 

Min handläggare tror att det kan gå igenom då det dykt upp något nytt. 

Som jag skev tidigare i tråden är det så att en psykiatrisk diagnos hjälper till för att man ska få sjukersättning. Dock menade jag inte som någon uppfattat det den vanliga ångesten och depressionen som följer med fibron och som står med på den vanliga läkarens LUH. Det har jag också haft med i alla år och det har inte tillfört något.

Nej det ska vara en egen diagnos som i sig är ett arbetshinder. Sen vet jag inte om jag tycker att diagnosen är rätt ställd. Jag uppfattade att man ville hjälpa mig vidare men jag bryr mig faktiskt inte om det. 

#38

Mitt problem i vården är snarare att det är svårt att hitta en läkare som talar mitt modersmål. Kanske jag ska lära mig spanska eller arabiska för att få läkaren att förstå vad jag säger. Likadant är det hos folktandvården. Alla språk utom mitt hemspråk.

Man har väl rätt till det? eller att få hjälp av tolk?

Jag har fått avslag efter avslag när det gäller mina sjukersättningsansökan - FK anser att jag är arbetsför. Däremot har jag varit sjukskriven med sjukpenning sedan 2 april då jag inte är arbetsför. Diagnos: Fibromyalgi.

/Yvette

#41 Ja, vari består logiken? Andra på FK som jag talat med tycker också att det är vansinne. Jag börjar tro att det är ett sätt att hålla handläggarna sysselsatta.

Min läkare brukar skriva andra orsaker i mitt sjukintyg tex inflammation eller nervskada

När jag var sjukskriven så stod inte fibromyalgi som huvuddiagnos eftersom fibromyalgi är så individuellt. Många kan jobba trots det. Det är mycket bättre att säga till läkaren att de specificerar diagnosen som gör att man inte är arbetsför. T.ex. nacken, ryggen eller vad huvudproblemet är. För min del var det nacken. Sen skrevs alla andra diagnoser också så det blev en helhet så att säga. Vårdcentralen var värdelös på att skriva bra intyg. Är så glad att jag hade FHV och privat läkare.