Ramlade in via Nya Inlägg och vill bara önska dig lycka till med nya jobbet!🌺
Starkt gjort att göra en förändring, det är inte alltid lätt även om man vet att det är vad som behöver göras.

Åh vad roligt! Tänkte på dig senast idag. Du kommer må så mkt bättre

Tack Herveaux och flocken

Ja jag tror detta är det bästa jag kan göra. Vill inte ha en arbetsgivare som beter sej som skit. 
Jag har fått nog!
Även om jag brinner för det jag arbetar med så måste jag inse nu att det är dags att gå vidare till en lugnare plats. 
Men det tog ett tag att komma dithän.

Kanske inte blir så enkel att byta arbete.
En handläggare jag har på AF, som inte är så insatt i detta, säger att min nya arbetsgivare, som är min syster, inte kan få lönebidrag för mej just pga det. 

Men söker man så hittar man bara att är man make/maka eller sambo, exsambo så får man det inte. 
Suck….🤤

När jag googlade så hittade jag det här, frågan gäller iof make och maka men det står i svaret att det inte ska finnas några hinder för familjemedlemmar, tex att du får anställning hos din syster med lönebidrag.

#5 

Ja jag har med läst detta. Så jag förstår inte varför min handläggare sa så då. Men jag ska fråga fler handläggare på AF om detta.

#6 Låter klokt! 
Mina olika handläggare jag har hunnit passera hos AF har inte heller haft 100% koll på alla regler och villkor som verkar göras om varannan vecka…typ. 🤪
Hoppas du hittar en som har koll så du kan få lite klarhet i det hela.

Jaa detta är ju så pass viktigt för mej. Att byta arbete då min nuvarande arbetsgivare gör mej sjuk och skiter i vilket och är otrevlig. 
Kan jag inte byta jobb pga ett bidrag så kommer jag bli sjukskriven på 100% framöver med all säkerhet.

Idag blir jag ensam på labbet…igen! Som jag INTE ska vara.
Han satt senast i fredags och sa att NU ska vi sätta in en till om någon är sjuk så Mia slipper vara ensam med allt. 
Jo tjena!!!
BLir så jäkla förbannad! Hur kan en AG bete sej på detta viset? Han lurar ju AF och även mej. 
Tur jag bara jobbar tre timmar per dag. Men det räcker med den stressen som blir för att jag ska hinna försämras. 
Ville bara gnälla av mej lite nu för läget är katastrof.

Funderar och funderar. 
VILL inte lämna mitt älskade arbete och mina älskade patienter. 
Jag har två alernativ att välja på: 
1. Stanna kvar på jobbet och dra in skyddsombud och arbetsmiljöverket. Och vad blir kontentan av det? Jo att arbetsgivaren blir förbannad på mej. 

2. Att byta jobb där jag får jobba helger och en del kvällar, bidraget som syster kan få håller bara i 2 år…och sen då? Sämre lön. 

Jag tycker bara det är så jäkla orättvist att det är min arbetsgivare som ställt till det för mej. När han får bidrag för att ha mej anställd så skulle han skött detta mycket snyggare. Som det är nu är det ren och skär mobbing och diskriminering. 
22 patienter på 3 timmar. EKG-tagning, serva 4 läkare och en massa annat runt omkring. ENSAM eftersom min kollega vabbade. Det är ju just detta jag ska undvika. 
Jag gjorde fel och hade minnesluckor. 

Sååå..ska jag dra in skyddsombud från facket och arbetsmiljöverket för att kunna stanna kvar och jobba med det jag verkligen älskar? Eller ska jag ge upp?

Kan det finnas ett alternativ 3 och hitta samma (eller åtminstone liknande) tjänst hos en annan arbetsgivare?

#11 Jag försöker men inte så enkelt. 
Jag har skickat spontanansökningar hej vilt. 
Det jag kan göra är att ta jobbet hos syster och söka tills jag hittar nåt likvärdigt. 
Eller stanna kvar och bli sjukskriven och bara arbeta 3-4 tim/dag. 
Fan vad svårt detta är…..

#12 Känner med dig! 🌺
Alltid enkelt att stå så här på sidlinjen och tycka och tänka, men jag hade nog valt att ta jobbet hos syster och fortsatt söka nytt under tiden. 
Att vara kvar där du är nu låter inte hållbart.

#13

Det lutar åt det hållet. 
Men hittar jag inget nytt inom 2 år…och syrran inte kan ge mej en lön utan något bidrag…så står jag ju där. 
Och det är en stress i sej att gå och fundera och vara orolig över det. 
Men samtidigt så kommer jag må så dåligt av mitt nuvarande arbete att det inte är värt det. Vart är jag där om två år? Heltidsjukskriven och helt förstörd?
För ska jag vara kvar så är det tvunget att dra in skyddsombudet. Så arbetsgivaren begriper att han gjort fel och måste ändra. 
Men detta blir ju jobbigt i sej. 
Hmmm….

#14 Förstår att stress och oro är oundvikligt vilken väg du än tar. 
Om du skulle ge ditt nuvarande arbete en chans till och ta in skyddsombud m.fl. för att försöka få ordning på puckot till arbetsgivare som Plan A. 
Ger inte det önskat, eller iaf ett hållbart resultat, så kan din systers butik finnas där som Plan B.

Skulle det sen bli att du får ta till plan B och inget nytt passande arbete har dykt upp under dom 2 åren så låter det ändå som att du kommer ha bättre förutsättningar för att hitta ett nytt jobb då än att gå kvar där du är, som det är nu, och vara helt knäckt för lång tid framöver.

#15 Tack för att du stöttar och kommer på lösningar. 🌺
Jag ska ta och snacka med en läkare på jobbet om detta. Och hoppas på att han med kan komma med råd och tips. Han kan ge mej svar på om det är värt att dra in ett skyddsombud eller inte.
För jag VET att om jag gör detta så kommer jag inte vara vatten värd hos min arbetsgivare efter det. ÄVEN om han då anpassar. 
Han går ju på mej när facket skickar ut påminnelser om lönesamtal. Då tror han att det är jag som kontaktat facket om det. Vilket jag absolut inte gjort. Det är ett krav de har på sej att göra. 
Han ansåg att de hade kommit med hot och sa till mej att jag får en vecka på mej att fixa detta. 
Öhhh??
Det har nu blivit så två år på raken…och jag har förklarat varje år. Men likväl så går han på mej. 
Så jag känner på mej att jag kommer få fan om jag då drar in skyddsombudet och facket i detta. 
Är det värt det?
Kanske är dags att släppa detta jobb nu och gå vidare.

#16 Jisses, mycket ska man läsa innan ögonen trillar ur. 😮
Bra att du har en läkare på jobbet att bolla tankar med!
Du (eller facket) kan inte ta det här vidare till chefens chef? Låter som att han behöver en rejäl uppsträckning från högre makter så att säga. Låter som ett riktigt praktarsel på ren svenska. 

Om det blir så att dina arbetsuppgifter och kraven på dig anpassas, kan kärleken till arbetet balansera upp ett än värre åskmoln till chef som suger ur dig energi och kanske sprider oro? 
Svårt att säga på förhand, det förstår jag, men något att fundera på.

#17 Han är chefens chef själv…hahahah..Äger företaget så att säga. 😭
Det är väl kanske därför han vågar vara kaxig eftersom han inte har nån högre över sej. 
Många har slutat pga hans betende. Flera läkare som är mycket duktiga och flera SSK. 
Jag är den enda som är befintlig sedan vi startade upp. Alla andra har sagt upp sej och så har det kommit nya som man skapat nya rutiner med. Detta har väl hänt en 2 ggr under 2 år. Säger det mesta.

#18 Aha, jäkla skit också… Ja, den historiken säger en hel del.

Och frågan är om jag ens vill vara kvar hos en sån arbetsgivare. Som kör över folk, mobbar och diskriminerar som om det vore ren vardag för honom. 
När man har honom mellan 4 ögon är han from som en hundvalp….det lurades man av i början. Men sen när han ska svara via mail, sms eller telesamtal är han så jäkla otrevlig om man säger ifrån. Då han ljugit om saker han sagt mellan 4 ögon och då man påpekar detta. 
Jag har hört historier om hurdant han behandlar sin personal på den andra kliniken. Rent bedrövligt. 
Nu är det minst tre av oss som jobbar för honom som mår psykiskt  dåligt pga arbetsrelaterad stress och är sjukskrivna. Är det rätt? 
Såå….jag tror jag tackar för mej ärligt talat. Men ska fundera lite till på det.

#20 Fy f*n, jag förstår ditt dilemma. 
Å andra sidan lever man bara en gång och är livet värt att slita för ett sånt as? 

Ta dig en funderare och bolla med folk omkring dig.

Nä det är det jag är inne på. Varför slita sej sjuk för ett sånt as? Det är inte värt det. 
Så även om risken finns att jag skulle bli arbetslös efter 2 år hos syrran får jag ta. 
Men vi tror inte det då affären nu går bra och syrran kommer utöka med mer kläder. 
Tack för att du tar dej tid att bolla detta med mej. Är värt mycket. 😃🌺

#22 Nämen, vad roligt att det går så bra för syrran din!🏆 *heja, heja*

Inga problem, jag har inte suttit i exakt samma sits, men liknande och vet hur attans svårt det är att bena ut en plan framåt när man bara känner sig jagad av stress och oro från alla alternativ.🌺

#23 Hon tar över affären 1;a september. Men det går ju bra för de ägare som är nu så varför skulle det inte gå bra för syrran. Vi tror på detta så kommer gå bra. 
Och där kommer jag må braaaaaa och behöver säkerligen inte vara mer sjukskriven. 
Kan släppa denna oro och stress som det är att jobba för detta arsel.

#24 Oh, vad spännande! 
Bara att kunna vara mer arbetsför och minska sin sjukskrivning - det ger en sån otrolig boost för självkänslan! 
…och tänk känslan att kunna säga "Tack och adjö!" till chef-eländet. 😈

Hahaha jaaa…De som slutat har fått skriva en slags utvärdering om vad de tyckte vart bra och dåligt. 
Hheheheh….jag ska skriva rent ut som det är. Tror de andra gjorde detta med. 
Det blir inga goda vitsord till han kan jag säga. 😉

#26 Haha, ja, han har ju bara sig själv att skylla där.

Så kul att höra från dig Mia, det var ett tag sedan. Jag önskar dig all lycka och välmående, så jag hoppas verkligen du kan följa din dröm nu och lämna den där förfärliga chefen. Synd att det har behövt gå såhär långt för du verkar ju verkligen älska jobbet i sig, men med den där chefen är verkligen inte rätt person på en sån plats.

Själv arbetstränar jag, och i September beräknas jag vara utredd för vilken nivå på arbete jag kan ha. Så jag känner också lite att det närmar sig nästa steg i livet. Läskigt med också roligt!

Är det inte lite såhär man vet vad man har men inte vad man får, därför är det så svårt att förändras?