Jag har haft en ganska "tung" sommar… ett par vänner som jag jobbar tillsammans med på ett museum här i staden, och en nära anhörig, drabbades av svåra sjukdomar, och jag är orolig för att de vännerna inte ska orka fortsätta jobba i museumet…

Jag har varit ute på flera geocachingrundor i sommar, i sällskap med hustrun och två av mina vänner. Några lätta rundor, längs med vägar och i städer, andra i tuff skogsterräng.

Trots utbränndheten jag haft i många år är jag ändå glad "längst där inne".

Dioramabyggare

Fy så trist. Hoppas verkligen de kommer tillbaka. 
Vad är geocaching? 

Skönt att du håller humöret uppe. 😃

#2: Ja, på något sätt kommer det att lösas. Jag pratade med en av mina "kollegor" i eftermiddags och han berättade att en person som bor någonstans intill museumet kanske är villig att ställa upp och hjälpa oss och jag själv kan tänka mig att åta mig en syssla till.

Geocaching är en sorts "skattletning" med hjälp av GPS.

Jag håller humöret uppe genom geocaching, långa cykelturer, modell- och dioramabygge, konstruktion och bygge av olika, enkla, maskiner att underlätta modell- och dioramabyggeriet med. Effektiva motmedel mot min "utbränndhet".

Sommaren har varit den bästa på många år. Bara haft några få dagar när jag blivit liggandes. Men känner redan nu att hösten och vintern blir jobbig. Haft mkt familje tid. Mkt vid stugan, båt o bad i havet. Iväg med barnen och konsert med syrran i Borgholms slottsruin.

Jag har haft en jobbig sommar, och knappt ens varit här inne. Har påbörjat arbetsträning och det går inte alls så bra som jag hoppades. Trots att det bara är två timmar åt gången två gånger i veckan känns det som om all min tid går åt just arbetsträningen och återhämtningen efter den.

Var ledig ett tag och då mådde jag ganska bra, men gjorde ändå knappt något av det jag brukar göra på sommaren för att orken inte fanns.