Annons:
Etikettfibromyalgi
Läst 1294 ggr
LCTW
12/5/15, 11:45 AM

uppgivenhet

Hur var det för er när ni började utveckla fibromyalgi? Haft min spänningsvärk och trötthet i några år. Men på ett halvår har det hänt så mycket. Det är som att allt flyger på mig, mer och mer för varje dag som går. Blåmärkskänsla över kroppen, gör ibland även ont att ta på mig kläder, ont under fötterna (känns som jag varit ute på en riktig långpromenad) fast jag knappt rört mig, orkeslös. Jag är 26 år och vissa dagar är det till och med jobbigt att gå upp för trappan hemma. Vissa dagar är så illa att jag inte orkar le, inte orkar prata, inte orkar duscha och tycker det är jobbigt att bara behöva gå på toaletten. Det känns som att livet är en ständig kamp, att alltid behöva bita ihop och bära det där leendet på läpparna fast man innerst inne bara vill gråta. Ibland när jag lagar mat eller gör andra saker här hemma när det är riktigt dåliga dagar så säger jag att de känns som att bestiga mount everest (inte för att jag vet hur det känns men det känns som en bra jämförelse) Tycker ibland att det är jobbigt att böja mig ner, känner mig stel när jag suttit på ett visst sätt ett tag. Känns som att nya symtom bara kommer hela tiden. Brukar göra fransförlängning på min familj, men igår sa till och med handen ifrån, fick värk i handen av att hålla en pincett. Efter att jag hade varit på vårdcentralen i veckan och hon hade tryckt på Triggerpunkterna så var jag öm där hela dagen, speciellt på insida knä och armbågarna någon som varit med om liknande? Det släppte inte förrän framåt kvällen. Önskar att man kunde hitta en läkare med kunskap om detta, som kunde förstå. Men det känns ju lika med hopplöst. Så länge man inte får en diagnos så går jag runt som en hypokondiker och är livrädd varje gång det dyker upp nya saker att jag är allvarligt sjuk. Jag brukar tänka att man inte ska behöva ta pauser när man dammsuger och hänger upp tvätten, men det är som att all energi bara går ur mig. Det är så svårt att förklara för alla runtomkring. Alla tycker jag ska skaffa mig ett jobb och hålla igång och inte fokusera så mycket på värk och elände utan att jag ska "glömma" sjukdomen fibromyalgi om det nu är det jag har. Men hur lätt är det? Denna vecka har jag varit så trött att jag bara gråter, vet inte vart jag ska ta vägen…

Annons:
Zadeira
12/5/15, 8:16 PM
#1

Om jag inte minns fel så skrev du i en annan tråd att du ar fått remiss skickad till smärtenhet/smärtklinik? Förhoppningsvis kan de utreda din smärta närmre och dessutom hjälpa dig med åtgärder.

Tyvärr så finns det ingen lösning på fibro, men med hjälp av läkare kan man prova olika åtgärder som hjälper en med de värsta smärtorna. En del blir hjälpa av vissa mediciner, en del får hjälpmedel för att underlätta vardagen osv. Det finns mycket att prova för att minska smärtorna. Tyvärr är det vanligt att efter att man blivit undersökt ordentligt med bland annat triggerpunkts-tryck så känns det värre efteråt. Men det är ju på sitt sätt positivt då man vet varför och dessutom får ytterligare stöd i sin diagnos.

Sen MÅSTE du ändra på hur du tänker angående att man inte ska behöva ta pauser. Jag förstår tanken men det finns ingen anledning till att du måste göra allt på en gång. Det är rent ut sagt trams att man ska göra allt på en gång bara för att man inbillar sig att andra gör det. Vad gör det om du inte diskar all disk på samma gång? Eller dammsuger ett rum i taget? Istället för att du gör slut på all din energi och inte kan slutföra det alls så kanske du orkar dammsuga alla rummen under samma dag OCH ha energi över till att duscha?

När man som du inte har fått diagnos än så tycker jag att man gör all rät i att fokusera på att få en förklaring på sin sjukdom så att man kan gå vidare på rätt sätt. Det är inte meningen att du ska glömma bort din fibro eller sjukdom, men det ligger något i att du inte ständigt ska fokusera  på den och allt elände utan försöka hitta strategier till att leva med den på ett värdefullt sätt..

Natasha68
12/10/15, 5:58 PM
#2

Jag känner igen mig i vad du beskriver om kroppen och känslor. 

jag är säkert för att du tyvärr har fibro(((

Kram!

Upp till toppen
Annons: