Hej. Jag är en tjej på 26 år. Kommit till den punkt att jag känner att jag inte orkar mer och vet inte hur jag ska ta mig vidare. Har sedan 17 års ålder levt med ångest, fick diagnosen generaliserat ångestsyndrom. Åren fortsatte och jag har aldrig fungerat riktigt i arbetslivet, har inte orkat med ett jobb och har varit sjukskriven mestadels pågrund av psyket. Alltid undrat vad det är för fel på mig. Aldrig riktigt klarat av att sköta hemmet. Måste ta pauser i saker jag gör när det exempelvis gäller städning, har väldigt svårt att komma igång och har alltid haft, speciellt på morgonen. Måste sitta ca 1 timme innan jag känner att jag kan klara av dagen. Har levt med ångest och depression och nedstämdhet i många år. Har aldrig kunnat sätta finger på vad det är. Det största problemet jag har är min obeskrivliga trötthet. Jag känner mig alltid trött, konstant energilös. Hur mycket jag än sover eller vilar så är jag alltid trött. På senare år så började jag få spänningsvärk i huvudet, speciellt över ögonen, pannan, tinningar och käkarna har även ont och värk i nacke och axlar. Min sambo har även vaknat upp ett antal gånger under nätterna och ser hur jag spänner mig och biter ihop med käkarna. Detta kommer och går och jag har inte alltid ont på samma ställe utan det är olika dag från dag. Vissa dagar har jag så ont över ögonen att jag inte orkar hålla ögonen öppna och måste vila dom. Ibland har jag haft svårt att äta då käkarna gör så ont. Har senaste veckan fått ont och blivit öm bakom öronen och ner på halsen och nacken jag är väldigt öm där. Har haft sömnproblem under många års tid, dom kommer och går lite. Ibland vaknar jag på nätterna och ibland har jag svårt att sova. Men som sagt hur mycket jag än sover så är jag ändå trött, som om jag aldrig sov. Vissa dagar kan jag känna mig lite piggare och känner då att jag måste göra allt det där jag inte orkat dom andra dagarna, då kan det sedan leda till att jag blir helt slut hela veckan efter det. Jag är väldigt stresskänslig, tål inte stress och vill ha allt planerat. Kommer något oplanerat mår jag väldigt dåligt och får typ panik. Jag är även väldigt ljud och ljuskänslig. Klarar inte av starka lampor utan har helst väldigt svaga ljus och värmeljus, klarar inte av höga ljud på ex tvn, har det väldigt lågt. Jag har kraftiga humörsvängningar, kan explodera för ingeting och blir väldigt lätt irriterad för småsaker. Jag kissar väldigt ofta, har gått och undersökt mig för urinvägsinfektion, men så var inte fallet. Jag känner mig väldigt klumpig, jag slår mig ofta, tappar saker och snubblar. Jag har koncentrationssvårigheter och haft i flera år, väldigt svårt för att lyssna eller läsa böcker, svävar iväg på andra tankar. Det känns som allt jag gör tar längre tid för mig och jag blir väldigt lätt uttröttad. Allt detta påverkar mitt sociala liv, vill så gärna umgås med vänner och hitta på saker. Tackar ofta ja till saker för att sedan få ställa in för att jag inte orkar. Omgivningen uppfattar mig som lat, blir ledsen när folk säger så för det är jag verkligen inte. Kan inte förklara min trötthet. Jag känner mig inte trött, snarare helt slut. För två år sen drabbades jag av tvångstankar och blev väldigt sjuk, var alltid spänd. Nu för tiden känner jag att jag aldrig kan slappna av, att jag alltid är spänd. Gått på en medicin mot detta nu i över ett år, pågrund av mycket biverkningar har jag nu slutat. Och efter att en vecka har gått har jag haft ständig värk i kroppen som vandrar runt i kroppen, en av dagarna kom jag knappt upp ur sängen, kändes som världens träningsvärk. Idag när jag vaknade hade det gått ner i benen och jag hade svårt att gå ner från trappan. Kontaktade psyke för att jag blev orolig att det va biverkningar av att ja slutat med medicin, men det trodde dom inte. Snarare att min verkliga smärta har kommit tillbaka, vilket jag inte riktigt känt av under medicineringen då denna medicin även va bra mot smärta. Min mamma har fibromyalgi och även min mormor hade det när hon levde. Vad tror ni? Låter det som fibromyalgi? Tacksam för alla svar jag kan få, känner mig så ensam och ledsen i detta. / Linda