• Hur hanterar ni vardagen? Funkar allt med rastning, aktivering, foder osv. Om inte, hur löser ni det? 
  Min man rastar hunden för det mesta utom just de timmar han jobbar för då får jag ta ut hunden som ändå är hemma hela tiden, jag tränar den istället.

• Har ni problem med väderväxlingar?** Om ja, hur hanterar ni dem när ni ska ut? 
  **Ja men jag har också fler sjukdomar än bara fibro som samtliga reagerar på väderväxlingar. Vintertid är jag rätt låst inomhus, för kallt för mina leder att kunna hantera men när jag väl måste ut så är det kortare rundor och sen direkt in under värmefilten.

• Använder ni hunden som hjälpmedel i vardagen?
  Ja, hon larmar när min hälsa blir sämre.

  Hon vakar över mig utomhus också, ser hon att jag har noll ork och en person tex bara släpper fram sin hund till henne i försök till att hon ska leka med den så varnar hon genom att skälla, ett "håll dig undan för jag jobbar" skall ungefär. Tråkigt nog inte alla hundägare som lyssnar utan låter sina hundar gå fram till min arbetande hund vilket då gör att hon måste hålla koll på den hunden och mig samtidigt som hon visar att hon inte vill leka, något varken hon eller jag uppskattar, arbetstäcke är på ingång i hop om att det ska få folk att fatta.

  Hon kan hjälpa till och hämta saker ibland och när jag mår som sämst är hon alltid nära och beredd.

Jag har hund på deltid (är dagmatte) så jag räknas bara halvt i ditt inlägg men svarar ändå utifrån mina förutsättningar. En av anledningarna till att jag "bara" är dagmatte är att jag inte riktigt vågar ha hund på heltid just nu eftersom jag bor ensam och inte vet om jag skulle klara av hund själv  på heltid pga min fibro.

Jag brukar ha två till tre rundor att rasta hunden de dagar jag har honom. Fördelen med att bara vara dagmatte är ju att jag inte behöver ha dåligt samvete de dagarna då jag mår skit och vi knappt gör något för då kan ägaren själv aktivera efter behov på kvällen. Bra dagar så är det inga problem att både promenera, leka i rastgården och träna vardagslydnad. Så jag får lyssna på kroppen och bedöma efterhand vad vi kan göra.

Min kropp brukar reagera på väderväxlingar även om jag inte är ute i dem, så själva promenaderna i sig blir det bara att klä sig efter väder och anpassa efter hur kroppen mår.

Hunden är i mitt fall ett hjälpmedel genom att han fungerar som terapi för mig att ha. Jag lider av både fibro, borderline, depression och ätstörning. Innan jag hade hund kunde det gå flera dagar utan att jag kom utanför dörren. Nu när jag har hunden att tänka på tar jag hand om mig själv på ett helt annat sätt och får en helt annan energi att göra saker. Men jag har inte haft en tanke på att träna honom till att hjälpa till fysiskt så att säga.

Jag märker skillnad på min smärta och värk på så sätt att de dagarna jag har hunden är min smärta mycket jämnare. Jag har ungefär samma nivå av smärta hela dagen, troligen för att jag rör mig mycket jämnare, rör mig med jämna mellanrum och får arbeta lite med kroppen på lagom nivå. Dagar utan hund blir jag lätt stillasittande eller liggande väldigt långa perioder och när jag väl rör mig så kör jag fullt ös på en gång och kör slut på all energin. De dagarna har jag också mycket mer smärta och värk, och det blir värre under dagens gång.

Hur hanterar ni vardagen? **Funkar allt med rastning, aktivering, foder osv?
**I överlag så fungerar det, och när det inte gör det så tar Mike över det jag inte klarar av. Om till exempel en hund rullat i nåt äckel och jag helt enkelt nått min gräns så erbjuder han sig utan tvekan, suckar eller klagan. Min räddare i nöden!

Har ni problem med väderväxlingar? 
Ja, men jag har tur. Mina hundar ogillar oväder. 🤪

Använder ni hunden som hjälpmedel i vardagen? 
Jag arbetar på att ha ena hunden som hjälpmedel i vardagen men om vi når dit eller ej vet jag inte. Han är ett projekt med sitt förflutna. Men han drar igång mig att hålla mig aktiv, min yngsta (chinese crested) är mitt psykiska stöd under dåliga dagar och när jag har ångest och han har tagit det jobbet precis som jag hade hoppats på och mer därtill. Min ena senior Ixxi hade det jobbet innan honom men är pensionerad. Hon och de andra två seniorerna hjälper mig att bara varva ned och vara stöd de dagar jag tycker synd om mig själv eller är utpumpad av de två unghundarna. Jag älskar dom alla men ena är för min fysiska hälsa, andra för min psykiska hälsa, och de andra är för att jag inte ska tappa förståndet. 😂

Ni som varit utan och sedan skaffat hund - och tvärtom, upplever ni någon skillnad på smärtan i kroppen? 
Stillasittande är en hemsk fiende! Hundar och hundpromenad är extremt hjälpsamt för min del. Efter minst 30 minuter promenad så skapar hjärnan naturliga må bra ämnen och endorfiner som minskar värkkänslan. 

Om jag inte lyckas med träningen med min rescue så blir nästa hund utvald och tränad till "personlig assistent" från dag 1. Ras är utvald och jag försöker redan planera vad jag skulle vilja ha hjälp med med den hunden. Plocka upp saker och hämta saker är givet men utöver det får vi se. Äldsta hunden är på sista refrängen just nu och efter det blir vi kvar på 4 hundar ett tag eftersom femte kom in bara för att vi planerat den rasen efter Digger hursomhelst, han ägdes av Mikes son, och en senior är lättare än en valp. Han är så okomplicerad att det gör ingen större skillnad men 4 är en lagom gräns för min del.

Hur hanterar ni vardagen? Funkar allt med rastning, aktivering, foder osv?
Nej inte alltid. De dagar jag är som värst i kroppen, så har jag en uteplats som jag kan släppa ut hundarna på och så blir det bara någon kort promenad. Jag kompenserar det här med turer ut till skogen där de får springa av sig och långa promenader när kroppen tillåter. Hade jag inte haft hund (vilket jag haft största delen av mitt liv) så hade min kropp varit sämre än vad den är. De håller mig igång. 

Allt det andra fungerar, man får bara vara lite påhittig ibland. Är ensamstående så jag får ingen hjälp. 

Har ni problem med väderväxlingar? Är det riktigt svinigt kallt så blir det bara kortisar, hundarna gillar inte heller kyla. Så det varierar med temperatur och lågtryck. 

Använder ni hunden som hjälpmedel i vardagen? Nej.

Utan hundarna skulle jag vara ännu sämre. Jag har tränat upp kroppen så nu kan jag gå 1 mil på en promenad. Driver även hunddagis o pensionat. Min hund är tränad för att hjälpa mig. När han var yngre drog han barnen i pulka o bar väska. Men inte längre. Dåliga ben o leder. Jag sköter allt med djuren. Mannen hämtar spån o bygger nytt. Har även 4 kaniner o 15 marsvin

Har levt utan hund i 6 år nu. Blir bara sämre och nu klarar jag inte att skaffa en till. Hade jag vetat hur det skulle bli hade jag aldrig ställt mig hundlös.

Hur hanterar ni vardagen? Funkar allt med rastning, aktivering, foder osv?
Oftast fungerar det, har haft det bra i snart 3 veckor så jag klarat promenader nästan varje dag också =) Bor ensam så det är jag som sköter allt med djuren (har även en katt). Men när jag mår riktigt illa får jag hjälp med hunden från familjen i några dagar.

Har ni problem med väderväxlingar? 
Jag kan få mer stelhelt och mer värk i fot samt handlederna men påverkar mig inte så mycket ute. Men blir nog som de flesta, mer frusen och trött. Regniga gråa dagar blir det mest att vara hemma och ta det lugnt, om det inte varit för många gråa dagar för då måste jag ta en promenad, får inte bli mer än 2 dagar i rad med vila, för hunden behöver sitt och jag också.

 
Använder ni hunden som hjälpmedel i vardagen? 
HAHA! Nej, min hund är så bortskämd! Hon är en gammal tant nu så jag låter henne komma undan med rätt mycket. Kan inte påstå att det är så mycket hjälp jag får ifrån henne under vardagen mer än att det är tack vare henne jag kommer ut och rör på mig. Å rent mentalt mår bättre med hund! Kärlek, kärlek och kärlek!

 
Ni som varit utan och sedan skaffat hund - och tvärtom, upplever ni någon skillnad på smärtan i kroppen? 
Jag har haft hund långt innan min värk kom, men kan säga att jag kan inte vara lika spontan med promenader med min hund längre, alltså åka iväg på långa promenader i skogen osv, måste anpassa efter hur mina smärt dagar är, men jag kommer ut och rör på mig tack vare hunden, ser ingen mening i att promenera utan hund så lär alltid behöva en hund som motivation att gå ut och gå, och när jag mår riktigt dåligt är det alltid mysigt att ha en hund och krama.. Det ger positiva effekter tror jag nog.

Hur hanterar ni vardagen? Funkar allt med rastning, aktivering, foder osv? Om inte, hur löser ni det? Det funkar, jag mår alltid bättre i smärtan av att röra på mig. Däremot denna influensakänsla med illamående och trötthet, den är vidrig, då är det jobbigt. Men ut måste han ju, så det är bara att gå ut. Har ni problem med väderväxlingar? Om ja, hur hanterar ni dem när ni ska ut? Japp. Skitjobbigt denna årstid. Bara att ge sig ut ändå. Använder ni hunden som hjälpmedel i vardagen? Om ja, hur? t.ex utföra sysslor. Nej. Ni som varit utan och sedan skaffat hund - och tvärtom, upplever ni någon skillnad på smärtan i kroppen? Bättre/sämre? Jag fick denna vovve som valp i våras. Jag var inne i en svår period, ville inte leva alls mer och han gav mig lusten att leva. Men inte mindre smärta, men lust att leva och det betydde allt.

Det är väl ändå en bra början. Hur det löser sig för just er två är ju en resa ni just börjat. Vad gäller både rastning och aktiviteter beror ju väldigt mycket på vilken typ av hund du har. . Du och din hund får lösa detta tillsammans utifrån era respektive behov och förmågor. Behöver hunden mer än vad du just nu kan ge så får ni ju ta hjälp av någon annan för att lösa just det. Önskar er all lycka ❤

Hur hanterar ni vardagen? Funkar allt med rastning, aktivering, foder osv? Det enda jag har problem med är att bära tunga fodersäckar, men det löser sig tack vare man och son. Jag har huvudansvaret för hundarna eftersom jag vill komma ut och röra på mig varje dag. Har ett väldigt stillasittande jobb, så det behövs verkligen!

Har ni problem med väderväxlingar? Inte så mycket att jag har svårt med promenader osv

Använder ni hunden som hjälpmedel i vardagen? Nej.

Jag tycker att jag mår bättre när jag rör mig i lagom takt så promenaderna med hundarna får mig absolut att må bra. Att vara för inaktiv är lika illa som att ta i för mycket tycker jag. Har haft hund mycket längre än vad jag har haft känningar av fibro så jag vet inte hur det skulle vara utan dem.

Min hund räddar mitt liv just nu,både att jag får röra på mig och psykiskt. Har nyligen fått diagnos…