# ingen luft...
Author: [Borttaget]

Vet inte vad det är med mig men det känns som jag knappt får luft, eller rättare som det knappt finns nån luft här i lägenheten. Det är inte att jag har problem att andas, utan som sagt som om jag satt i nåt litet utrymme med taskigt med luft...,

Har känt detta nån gång förut men nu går det inte över. Vet inte vad det beror på. Ibland hjälper det att öppna ett fönster så det blåser på mig, men kan inte öppna så mycket nu för då regnar det in.

Lite obehagligt är det men mest irriterande...

## Comment 1
Author: Anterrabae

har du ångest? är stressad?

## Comment 2
Author: Zimba

Det låter som nån form av ångerst, panikångest kan b.la vara på det sättet. Hur ofta händer detta dig?????? Har du andra symptom typ hjärtklappning,svettningar etc?????

## Comment 3
Author: [Borttaget]

Ja jag känner mig varm, nästan febrig fast jag inte har nån feber. Ja, stressad är jag (psykiskt stressad).

Inte särskilt ofta, men det har varit på sista tiden (sista månaderna) har aldrig känt det förut vad jag kan komma ihåg.

## Comment 4
Author: Rita-S

Stress kan ofta utlösa ångestliknande symptom, helt änkelt för att ångest och stress ligger så nära varann för kroppens reaktionsmönster. Så det skulle inte alls va konstigt om du har lindriga ångest-symptom på ditt stress. Själv har jag haft ångest, har kontroll på den nu, men när dom anfallen kom innan va det som du beskriver, en kjänsla av att inte få luft, tryckande, klämmande, klaustrofobisk. Du borde forsöka stressa ned om det går, forsöka lämna allt stress du bärer på på nåt vis.. Vill du berätta varför du har så mycket psykisk stress, eller är det lite för personligt för dig?

## Comment 5
Author: Zimba

dreamiz: Nu kommer jag att ställa lite frågor till dig,men känn inget tvång över att du måste svara.

Känner du att du vill vara ensam, typ dra täcket över huvudet o bara vara ifred?

Tröttare än vanligt?

Känner dig svimfärdig?

Illamående?

Svårt att säga nej? 

Tänk på att andningen e vikitg vid ångest.Försök att andas i kvadrat. Se en kvadrat framför dig, andas in vid ena hörnet,håll andan till nästan där andas du ut sen upp till nästa hörn andas in osv.  Det kan du testa att göra många ggr.

Går detta inte över ska du absolut söka läkare, för så kan du inte ha det. 

Kramar till dig.

## Comment 6
Author: [Borttaget]

#4 Nja, vill inte gå in på det helt då det är både jobb o privat. Jobbet är dels det jag skrivit om i en annan tråd här (kan arbetsgivaren tvinga mig...) dels att jobbet är så himla stressigt o jag inte har minsta lilla chans att hinna med det jag ska. Det privata vill jag som sagt inte gå in på mer än att det har med taskiga relationer att göra...

#5 Ja, ibland vill jag vara ensam o dra täcket över huvet (eller gulla med djuren), jag har inget behov av att träffa människor, blir vansinnigt irriterad om telefonen ringer då den stör (kan ju bero på att jag blir så leds på telefonen på jobbet)

Tröttare än vanligt: ja! Sover sämre. Har sömntabletter men gick ner till halva dosen då det funkade så bra men får nog öka igen.

Svimfärdig: nej, men ofta yr (men hänger ju även ihop med min whiplash), nån gång har jag dock blivit så yr att jag inte kunnat hålla balansen alls utan trillat ihop på golvet men ej svimmat.

Illamående: ja när jag får såna känningar som igår då mår jag illa också

svårt att säga nej: ja, jag får fruktansvärt dåligt samvete om jag säger nej men har försökt börja att göra det när jag inte kan eller orkar, men det är inte lätt

Har även magkatarr pga stress o den gör ju inte att man mår bättre förstås.

Just nu känner jag mig ok (bortsett från den vanliga värken) men igår vart det jobbigt till slut att känna som om jag inte fick tillräckligt med luft...

Tack för tipset om andningen. Ska testa det nästa gång det händer.

Kan ju börja undra vad det är med mig, ena saken efter den andra dyker upp. Börjar känna mig som en vekling. Tog mig flera år innan jag kunde berätta för min familj att jag var deprimerad (går nu på antidepressiv medicin) o berätta att jag har ångest... Nä, tror inte det. Jo för en i familjen, men inte resten, då blir det bara "inbillning", "sånt är livet" eller nåt annat dumt.

## Comment 7
Author: Rita-S

Nån vekling är du INTE skall jag säga direkt. Väm som helst kunne utvekla ångestliknande symptomer av det vi gjennomgår dagligen, om dom inte rakt ut skulle utvekla ångest rakt ut. Nej, du är inte vek för att det blir för mycket med stress och personliga problem, inte alls, tänk inte så! Lova mig det?  
  
Det ända som är problemet här är ommvärlden som ger oss mer besvär med att göra det svårt för oss i våran kamp för att komma vidare i livet. Det är inte du som är vek.  
  
testa andning, som zimba föreslog, forsök fokusera på nåt annat enn stresset, forsök få tankar över på nåt som gör dig glad, vad som helst. Det kan kanske hjälpa att fantisera med? Se för dig att lägenheten är inte nåt litet fyrkantig rum, utan en stor vid blomäng, med massor av syre och luft kanske? Du får forsöka tänka dig till saker som kan hjälpa dig må bättre helt änkelt, vad som kan hjälpa under ångest/ångestliknande attacker är oftast mycket individuellt!

## Comment 8
Author: Zimba

**dreamiz:** Du MÅSTE söka läkare eller nån att prata ut ordentligt med. Jag har läst din andra tråd o bara med tanke på den situationen förstår jag att du mår dåligt, nu verkar det vara annat oxå. Kanske behöver du annan medecin?? Din situation e ohållbar och för DIN o dina djurs skull måste du ha hjälp.

Att lära sig att säga nej e otroligt svårt, man känner som en världens svikare osv. Men man kan inte vara alla till lags, det funkar inte. Det e jättesvårt att bryta den cirkeln, men jag lovar att  det går, har själv lyckats o har blivit jätteduktig på att säga nej utan att må dåligt. Man måste få vara egoist ibland.

Skriv o berätta hur det går.

Kram från Zimba.

## Comment 9
Author: [Borttaget]

#7, 8: Tack för ert stöd! Det betyder jättemycket!! Bara att kunna berätta o prata om sina problem utan att bli bortviftad som mindre vetande eller gnällig, bara det betyder så mycket!

Jag mår ändå mycket bättre psykiskt än innan jag började med min antidepressiva medicin. Inga självmordstankar tex. Fast de här ångestsymtomen är ju nya så kanske passar inte medicinen. Vet inte. Min läkare går på semester nu o i 5v framåt. Har funderat på det där att prata med nån. Har inte fått remiss till nån av min läkare utan bara medicin. Sen när jag började må bättre tyckte jag att jag klarade mig utan att prata. Men kanske skulle jag bett om det direkt. Men det är ju inte för sent iofs.

Ja, jag måste lära mig att säga nej. Andra säger ju nej till mig o det tar jag inte illa upp av så varför skulle jag inte kunna säga nej? Verkligen nåt jag måste träna på.

Mina djur är min livlina! Utan dom hade jag rasat ihop för många år sen. Det är avkopplande att pyssla med dom o de ger mig sån glädje! Men visst, jag måste ju må bra (ok, hyfsat i varje fall) för att kunna ta hand om dom också.

Tack igen!!

## Comment 10
Author: Rita-S

här kan du prata av dig allt du orkar lilla gumman :) Kram på dig, hoppas du kommer få det bättre med tiden!

## Comment 11
Author: [Borttaget]

#10 Tack! Ska titta till djuren nu o sen sängen. Gonatt!

## Comment 12
Author: Zimba

dreamis:

Hur mår du?

Zimba undrar.

## Comment 13
Author: vanessa

Undrar också. Hoppas att du känner dig bättre. Inte kul med panikångest. En sak som hjälpte mig var kognitiv terapi. En väldigt speciell form där de inte rotar i det förflutna utan tar hand om nuet på ett väldigt påtagligt sätt. Hoppas att du inte är under isen, och att dina djur tar väl hand om dig. /Vanessa

## Comment 14
Author: Rita-S

Ja jag undrar jag med!

## Comment 15
Author: [Borttaget]

Tack! Jo det har varit mycket bättre. Nån gång har det känts som om jag varit på väg att få så där svårt att få luft, men det har inte kommit så långt. Skönt!!

## Comment 16
Author: Rita-S

så bra att du mår lite bättre :D Hur är det med ditt liv nu? Börjar du få lite mer kontroll på saker?

## Comment 17
Author: [Borttaget]

Jo, det känns bättre nu. Problemet på jobbet är utrett vilket gör att jag trivs där bättre (om än inte helt bra, men det duger). Problem inom familjen (med min mamma) kommer aldrig försvinna tror jag, men det går upp o ner med det. När det vi ej är överens om inte kommer till diskussion funkar det bra. Skulle väl eg diskutera ordentligt men jag orkar inte med det. O detta är inget nytt problem utan har varit i många år så det är väl som det är. Kanske duger man aldrig åt sina föräldrar?

Värken är värre för tillfället men bara denna o nästa vecka med sen har jag semester. Ska bli så skönt! Svårt att tro att för ca 1 år sen ca fick jag panik av att va hemma! Jag vantrivdes på jobbet o jag vantrivdes hemma. Klarade inte att va hemma en helg ens. Nu längtar jag efter 4 veckor hemma! (Ok med avbrott för nån enstaka dagstur) så det har verkligen förändrats till det bättre! O största anledningen till det är ju att jag mår bättre psykiskt nu.

I övrigt känns livet ganska bra. Mina djur är så betydelsefulla för mig!! Har massa planer o även om inte ens hälften blir verklighet så är det roligt under tiden. Utan djuren skulle jag inte klara mig.

## Comment 18
Author: [Borttaget]

Vill tillägga också att det betyder jättemycket att kunna skriva av sig här plus till mina två vänner!!

## Comment 19
Author: Rita-S

Jättebra att det går framåt iaf! :D Det är ju positivt att det går framover i stället för att det förvärrar sig! :D

## Comment 20
Author: Hopi

Skönt att det känns bättre, dreamiz!!! ;) Hoppas det håller i sig så!!

## Comment 21
Author: [Borttaget]

Tack!

## Comment 22
Author: Zimba

dreamiz:

Hur mår du? Har du haft mer känningar av att inte få luft???

## Comment 23
Author: Asa_Sthlm

Hej!   Tror inte du har "vanlig ångest" i den bemärkelsen! Du sa nyckelordet ; whiplash. Med det följer massor av olika symtom, som inte en icke skadad person har.

Även Fibro kan ge en känsla av andnöd! Så en kombination av båda dessa kan ge rätt uttalade symtom av att man inte får i sej någon luft! Du tar andetag men att du ändå inte får i dej tillräckligt med syre! Otäck känsla som kan ge vem som helst "panik" (viket i sin tur då bara gör saken värre...).

Det är dokumenterat att Whiplash orsakar en känsla av ångest, eftersom det händer massor neurologiskt i nacken av den skadan. En whiplash orsakar muskulära spänningar och man blir stel som ett kassaskåp i hela nack- och ryggtavlan och det sprider sej ut i armarna OCH sätter sej på andningen, pga det. Det strålar smärta non stop och ja, det är ju en helt annan historia och som inte hör hit egentligen.

Det jag ville säga var att ; Det blir helt enkelt svårt att andas pga spänningarna och det pirrar i nervtrådarna i nacken, vilket i sin tur orsakar känslan av "ångest" och ibland panik (känns som man ska svimma av). Man lär sej hantera det och vet att det inte är "riktig ångest" utan "bara" är en vanlig "whiplash symtom" och att det ger sej om man ex.vis lägger på varmt och vilar någon timme.

För er som inte har denna skada själva kan läsa mer på bl.a [Whiplash Info](http://www.whiplashinfo.se/ "http://www.whiplashinfo.se/")

## Comment 24
Author: [Borttaget]

#22 Inte så allvarligt som då i varje fall, bara lite lätt som inte känts mer än bara liiiite obehagligt. Så det har gått bra.

#23 Jaha, efter alla år med whiplash så kan man alltid lära sig nåt nytt. Detta visste jag inte.  
Kan det också vara en orsak till att jag ibland vaknar på nätterna o inte kan andas? Jag vaknar alltså av att jag inte kan andas, som om nåt är i vägen. När jag sätter mig upp o verkligen anstränger mig att andas så till slut släpper det. Första gångerna det hände fick jag panik, men nu vet jag att det snabbt går över.  
Eller det kanske har nån helt annan förklaring.
