# Ensam med fibro och barn?
Author: Natali

Hej allihopa.

Jag har lite funderingar. Jag har ju varit gift och är väl det i 6 månader till. Men vi har separerat.

Jag har ju Fibro. Är ju ganska dålig, och klarar ju knappt av att sköta hemmet. Jag har ju också en son som nu är 7 år. Det går endå relativt bra runt honom, då han ju får all min styrka i detta. Jag vill ju verkligen att han ska gå ur detta med bibehållen kraft och styrka. Så han inte tar på sig något för våran separation.

Men nu undrar jag, omd et finns någon annan här inne i liknande situation?

Jag har ju sjukbidrag och får 8500 i månaden. Plus barnbidrag. Jag är nu inskriven i soc och försärjningsstöd. Men har inte fått träffa dem än och höra hur jag ska klara mej.

Hur kan det funka att leva med så lite marginal? Jag har ju en massa små skulder också. Förstår bara inte hur det ska gå till. Vi kommer ju få leva verkligen på existens minimum. Jag vet ju inte när vi kan göra något roligt igen. =( I alla fall inte som kostar pengar.

Någon i liknande situation som kan berätta hur ni har det?

Ledsen (men endå hoppfull då jag slipper ett jobbigt förhållande) Natta

## Comment 1
Author: Rita-S

Nu har jag inte barn, men jag vet allt om att leva på minsta eksistens.  
jag har varit barn med ensamståande mamma med lite pängar och minns väl hur det var.  
man får använda fantasien en hel  för att hitta på roliga saker iaf, det är ju säkert, för allt av "grejer" kostar ju så himla mycket pängar tycker jag.  
mat kan man storhandla, kanske om man samåker med någon man känner på storhandel hos tex lidl, så kan man nog spara en del slantar. Frys ner i portioner. För dom som inte fölger tex lowcarb kan man nog dra inn en hel del på att köpa tex coop/ica sina egna märken av ris och pasta, samt euroshopper. Fryskött, Hermetik och annat. Man kanske får gå på bibblan och låna böcker och ha högtläsning hemma med barnen.  
Om möiligt tala med en bank om en refinansiering och samla alla små lån i ett så sparar du mycket pängar på ränta  
  
jag vet inte hur mycket jag kan bidraga med egentligen i och med att jag inte står i en sits med att ha barn direkt, men jag ville iaf forsöka efter bästa ävne :)

## Comment 2
Author: anki1

Jag är gift och har varit det länge. Mina barn är vuxna nu och jag har tillochmed blivit mormor. Men jag har varit utan fast anställning sedan -94 och har dragits med små inkomster eftersom jag hade ssg (sysselsättningsgrad) på halvtid och A-kassan blev ju därefter, och så sjukskrivning och nu sjukersättning. Medan barnen var små fick jag nästan "trolla med knäna" för att få mat och kläder att gå ihop. Några utlandsresor har det aldrig varit tal om att göra. Och inga dyra utflyktsmål, typ djurparker heller. Har fått köpa billig mat, secondhand kläder. Men det har gått bra trots allt, när jag ser bakåt.  Min man har tursamt nog haft jobb under alla dessa år. Fibron har jag nog haft sedan början på -80 talet.
