# Sorg & Fibro Author: Zimba Jag har som ni flesta vet förlorat min farsa i Lördags. Nu har min kropp kommit med dom mest märkliga symtom, inte bara att jag rasat 15 kg i vikt, utan att värken e outhärdlig, stelhet, sömnbrist, frossa samt att kroppen e brännhet i samband med frossa, vilket dyker upp fram på småtimmarna, aldrig under dagen. Det verkar hända mycket i min kropp o då menar jag fysisk smärta o symtom. Det känns som nån har plockat isär kroppen o sen slängt tebax alla ben fast dom hamnat på fel plats, det värker, skaver etc. Som ett pussel o man bara trycker dit bitarna fast dom inte passar. Ligga ner e ett helvete. Nån som fattar vad jag menar???? Detta har vart i 3-4 dar o håller på att ta knäcken på mig, samt all sorg o annat. Detta gör ju inte det bättre för att återhämta sig. Känns som en riktigt elak influensa, det stramar i nacken o drar sig upp i huvudet osv. Åh smärta o känslor e väl ett bland det svåraste att förklara. Nån som vart med om detta????? Zimba har så jävla ont o behöver råd o tips. ## Comment 1 Author: tuska Jo da,  som jag skrev i godmorgon tråden känner jag väl igen symtomen. Man tror helt enkelt att man ska dö. Man vet inte hur man ska överleva, men det gör man  jag lovar dej Eftersom jag bara är in här lite då och då så vet jag inte Zimba om du lever ensam.   men jag vet då så mycket att du har katt och goda vänner.   Man behöver någon som pysslar om sej, så att man får bli den där lilla lilla människan. Att drabbas av en sorg mitt i allt det onda är bara en sak för mycket. man har så nog av att bara ha ont överallt, att sen mista någon som betyder mycket, är  som någon bara helt sonika slår undan totalt fotfästet,  man står där som du nämner som ett pussel som ska läggas och det är många tusen bitar som ska passa och när ska man orka att lägga de första bitarna.... Man får helt enkelt frossa och muskelskakningar.   jag känner så väl igen symtomen. ## Comment 2 Author: mongu Zimba! Så jobbigt för dig. Du har nog med att sörja. Värken är inte snäll o sen har du vakat o varit så mycket hos din pappa så du har tagit hårt på alla reserver. Men det gör man ju som en självklarhet. Har du kollat så du inte har feber när du frossar så? För du kan ju åkt på nån influensa ovanpå allt. Du är extra mottaglig nu när du är så sliten av sorg o allt. Du skulle behöva nån som bara håller om dig, håller tyst så du får prata av dig, håller dig varm o häller i dig nåt att dricka. Då tänker jag mer på te, kaffe osv. Det jag räknade upp o har markerat är dom fyra H som är så viktiga vid såna här tillfällen. Alltså nån som månar extra om dig. Har du nån som kan göra det? Som kan va den där goa medmänniskan som du behöver just nu? Jag hoppas du kan det. Kramar till dig. ## Comment 3 Author: [Borttaget] jag vet precis vad du pratar om, levde så från det att jag hamnade i ett misshandelsförhållande när jag var 14 år, tills nu för ca 1 vecka sedan... ## Comment 4 Author: [Borttaget] Ofta är det så att vi "biter ihop" när det krävs att vi ska orka t.ex när någon nära blir sjuk och kanske avlider. Så var det för ett år sedan med min pappa. Men när det "lugnar ner sig" då verkar det som om fibron kommer ifatt en och då dubbelt upp. Min egen teori är att det då har samlats så mycket känslor som man inte fått utlopp när man är mitt uppe i det jobbiga och då reagerar vår fibrokropp på det sättet. Förutom din fibro, som hinner ikapp dig nu, så kan det jui också vara så att du håller på att få en rejäl förkylning e.d. Man ska ju inte skylla allt på fibron.... Hoppas att du tar väl hand om dig och att du har någon att prata med så du kan bearbeta din sorg på ett bra sätt. ## Comment 5 Author: Sara #0 Sådär mår jag när jag har varit för aktiv eller stressat. ## Comment 6 Author: Zimba Jodå, massa goa vänner har jag, pratar massor men just nu vill jag mest vara ifred. Jag har haft vänner som tagit ledigt från jobbet just för att kunna vara här o pyssla om mig o djuren. O jag vet att skulle jag fråga så e dom här direkt, men just nu vill jag inte. Sorgen hanterar jag bra, jag fick ett lugn efter att jag va med hela tiden o även när dom hämta han o la han i kistan, då var det ingen lek, men nu så känner jag ett lugn o en trygghet i att jag va där, som sagt sånt e så svårt att förklara. **Tuska**: Jo du minns rätt, jag har katter, vovve samt att jag lever ensam med dom. Jag åkte ju på en brakförkylning som hette duga o den e inte över än, jag fick ju under ett par veckor inte ens åka o hälsa på farsan pga infektionsrisken, men jag vet ju hur jag funkar i stress situationer då puttar jag undan ex förkylning o värk o allt sånt, för att sen få ett helvete när det lugnat sig. Å då blir det 20000 resor värre. Jag tillhör inte den sorten som tar tempen, men jag har säkert feber när dessa frossattacker kommer. Åh jag vet inte, bara att jag har så satans mycket värk att jag knappt vet vad jag ska ta vägen. Nä fy vad jag gnäller, skäms. Men tack alla för att ni finns. ## Comment 7 Author: Rita-S Men skäms nu inte för att du gnäller, det är ju just vad vi finns här för med, inte bara att berätta kalla fakta och bli peppad, vi är här även för att lyssna på gnäll! Så tyck synd om dig själv och gnälla på ett tag. Det har du förtjänat efter det du har varit gjennom nu. ## Comment 8 Author: tuska Hallå där Zimba.. Må du ska göra ett undantag med att kolla febern. Gör som "doktor Tuska" säjer![Skrattande](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Som en följd av förkylningen kan det med stor sannolikhet ha blivit en lunginflammaton. Man är ju mera motaglig för infektioner om man är nergådd för övrikt.