# Respektive Author: Vindruvan Tänkte kolla med er här inne som har en respektive. Hur mår han eller hon när ni mår som ni gör? Min stackars sambo ställer upp så mycket han kan och hjälper till med både hushållet och barnen, även de han är plastpappa till. Problemet är bara det att jag ibland misstänker att han är på väg in i den berömda väggen pga att han får göra i princip allt här hemma och dessutom se hur dåligt jag mår.....och då mår ju inte jag bättre när jag ser hur han mår och allt blir bara en ond cirkel. Min sambo är underbar på alla sätt och vis men jag vill ju inte att han ska må så dåligt pga mig! ## Comment 1 Author: linasvovvar Usch vilken jobbigt sits....jag har en man men vi har ifs inga barn men en drös djur. Jag vet inte om du jobbar, det gör inte jag så jag går och pillar under dagarna och försöker hålla hemmet ok. När min man är hemma gör han grovgörat och jag uppmuntrar och berömmer. Har jag bra dagar så pysslar jag om honom lite extra. Vet inte heller hur stora dina barn är, men dom kanske kan hjälpa till med lite sysslor. Då avlastar ju du din sambo lite iaf. Annars kanske städhjälp vore något. Det va ganska inga bra tips jag kom med men hoppas att det kan ha hjälpt något. Och vi finns alltid här inne om du vill ha mer tips och råd el bara "kräka" av dig. ## Comment 2 Author: Vindruvan Vi har 5 härliga ungar varav den äldste har flyttat hemifrån och den minste är 10 månader. Barnen hjälper till mycket mer än andra barn har jag förstått när man lyssnar på andra föräldrar, så där kan jag inte be om mer. Just nu går jag hemma med föräldrapenning annars har jag sjukersättning på halvtid. Jag gör så mycket jag orkar här hemma, men eftersom jag har blivit mycket sämre efter lillens ankomst så blir det inte så mycket. Fasar över hur det ska bli när jag måste börja jobba igen.   Jag uppmuntrar självklart sambon :-) men det räcker ju inte alltid tyvärr, han tycker nog att det mest är jobbigt när han ser att jag mår dåligt.  Städhjälp hade varit en dröm, men med vår taskiga ekonomi är det otänkbart.  Nej fy! Här sitter jag bara och kritiserar förslagen, de var ju jättebra egentligen, men lilla jag är väl på gnällhumör idag ;-) ## Comment 3 Author: Faxlin Förstår att din sitts är jobbig. Jag tänker också ofta på hur sambon mår när man mår som sämst. Jag tror det värsta för de som älskar en är maktlösheten att inte kunna hjälpa en att må bra. Sedan försöker jag få min sambo att se att lite skit i hörnet inte dödar någon. Och att jag är noga med att vårat samliv funkar och att han känner sig älskad och uppskattad. Men visst känns det jobbigt att inte kunna dra det lass man vill hemma. Jag har själv fyra barn och ett bonusbarn som flyttat hemmifrån. Dock har jag tur då mitt minsta är fyra år och otroligt van med en sjuk mamma. ## Comment 4 Author: Pisan Min "särbo" är själv sjuk (rygg- och fotskada) så vi förstår varandra väldigt bra. Han lider när jag är som sämst - för att det inte är mkt han kan göra för att jag skall må bättre. Och jag lider när han är som sämst för att jag inte kan göra mkt för honom.....