# Era värsta skador/smärtor (utöver fibro)? Author: Zadeira Nyfiken i en strut tittar ofta ut, eller vad är det man säger? Blev pga en annan tråd (Mias tråd om ny ryggvärk) plötsligt nyfiken på er som lider av fibro, vad är er värsta skada eller smärta ni varit med om utöver fibro (eller tillhörande kroniska besvär)? Vet att med fibro kommer ofta antingen högre smärttålighet eller att man är superkänslig för allt, typ. Så om ni bortser från fibron och det som är relaterat till det, vad är det som gjort mest ont fysiskt eller som ni minns med mest skräck? Själv var det min student. Började morgonen med enorm ryggvärk och smärtor i magen. Champangefrukost, studentlunch, utspringning, studentåk, allt var bara en pina. Jag lämnade min egen studentfest kl 20.00 och fick gå hem och önska livet ur mig själv. Klockan 04.00 körde pappa in mig till akuten, jag kräktes av smärta, feber och visste inte vart jag skulle bli av. En snabb undersökning gav mig följande roliga kombination: "Njurstensanfall, urinvägsinfektion och inflammation i bäckenbotten". I princip hela bäcken/njurar och urinvägar i så risigt skick det gick. Morfindropp, antibiotikadropp och jag minns inte ens de kommande dagarna. Skulle ändå envisas med att gå på den sista "avslutningen" i kyrkan typ 5 dagar senare, men den minns jag inte ens pga all medicinering. Tätt följt kommer kostokondrit, inflammation i brosket som sitter vid bröstbenet. Det är dock tveksamt om det räknas, för läkaren tror att det beror på min fibro att jag får det då och då vid överansträning. ## Comment 1 Author: flocken Oj. Försöker ta det kortfattat *Eeklampsi. Havandeskapsförgiftning i sista graden. Var 20 min från att dö. Vår dotter levde bara i 1 timme *Njurbäckensinflammation * blodförgiftning pga skada i handen * oförklarlig svimmning. Men det som jag får dras med regelbundet är att mina ben ger upp. Senast i mellandagarna då jag fick krypa upp i sängen medans tårarna rann. Så fick min man bädda ner mig. Jag skulle välja fibron alla dagar i veckan för att slippa bechterews. Den kommer få mig i rullstol. ## Comment 2 Author: Draken En kross skada i ena underbenet. Jag var 15 år och tävlade i hästhoppning. Min häst blev skrämd vid fjärde hindret och jag blev avkastat framåt över hindret- Hästen hoppade efter och landade på mitt smalben. Fick kross skador på fyra olika ställen. Sen har jag, faktiskt rätt nyligen, ramlat i trappen när benet vek sig. Jag hade hundvalpen under armen och min första tanke var att skydda honom från skada. Så jag tog inte för mig med händerna i trappräcket, utan jag landade på vänster knä med hela min tyngd. ## Comment 3 Author: Zadeira #1 Beklagar verkligen. Ibland känns valet så självklart om man bara kunde få göra det, för det finns grader i helvetet och ibland tycker i alla fall jag fibron kan kännas som den minsta påfrestningen på min hälsa. #2 Jag ska inte vara "kaxig", men trots de gånger jag fallit av hästarna har jag aldrig skadat mig mer än lite ömmande och framförallt taskig självkänsla. Kan bero på att jag är en jäkla fegis som aldrig vågade göra nåt riskfyllt och hellre kastade mig av om hästarna började konstra. Om jag nånsin kommer rida igen (kräver rejäl viktminskning, inte så mycket med värken att göra) kommer jag förmodligen slå ihjäl mig om jag ramlar av! Som ung verkar man tåla vad som helst, men när man får ålderskrämpor inser man hur dödlig man är. Visst gör man allt för att inte skada djuren! Offrar hellre egna livet än riskerar att ramla på vovven eller katten. ## Comment 4 Author: flocken #3: mitt liv ändrades den där dagen för 16 år sedan. Jag orkar inte med drama och diskussioner. Mina sjukdomar är en bagatell mot att förlorat ett barn. Har man gjort det ändras hela sitt liv. Man har varit i helvetet och vänt. Jag hade inte klarat en helikopter färd från Kalmar till Linköping på 20 min. Jag hade dött i luften. Läkarna bad min man ringa våra föräldrar så de kom in och fick träffa mig en sista gång. För de visste inte utgången... Men nu sitter jag här.. ## Comment 5 Author: Zadeira #4 Jag är frivilligt barnlös och kommer förbli, så jag kan aldrig sätta mig in i hur det är att förlora ett barn sådär. Och att själv "bli kvar". Kan tänka det finns en hel del skuldkänslor eller så kallad "survivors guilt". Det är ändå imponerande hur man överlever saker (både mentalt och fysiskt) för att man av nån anledning måste. ## Comment 6 Author: [Borttaget] Den värsta smärta jag upplevt var när jag halkade så foten vek sej inåt i 90 graders vinkel. Nedersta tappen på benet nere vid fotknölen (kommer inte ihåg vad den hette) fick sej en spricka och en liten bit gick bort. Innan jag kom upp på fötterna, eller foten, igen så sökte det mej rejält. Jag har hög smärttröskel men det blev för mycket. Men usch flocken. Jag beklagar det hemska. 💖 ## Comment 7 Author: flocken #6: så gjorde jag i skogen med alla hundarna. Fick ligga där ute mitt i ingenstans. Sen gick till bilen, handlade. Nästa dag kunde jag inte sätta ner foten på golvet. Gick på kryckor i 2 v. Fotledsstöd i 6 mån. Jobbade hela tiden ## Comment 8 Author: Zadeira Åh, måste bara dela med mig av att jag har aldrig brutit ett ben i kroppen, men när jag var ung fick jag sprickor i svanskotan inte mindre än 4 gånger inom kort tid. Sista gången sa läkaren till mig att "nästa gång är det nog inte sån tur för nu är den så försvagad". Väntar fortfarande på den där "nästa gången" och är totalt livrädd för att den kommer en dag. Tyckte dock inte det var en så farlig smärta, även om jag fick sitta på en specialkudde i flera veckor och blev retad i skolan för det. Det var mest att jag upplevd en enorm trötthet i hela sätesmuskulaturen för att jag gick som om ajg skitit på mig. ## Comment 9 Author: [Borttaget] #8: Hahhaha men stackare Zadeira. ❣ Skrattar inte åt skadan men åt kudden och att du gick som du gjort ner dej. Jag kan skratta nu när jag själv låg på mammas gräsmatta och skrek som en stucken gris av smärta. Och stackars mamma visste inte vad hon skulle göra. 🤣 ## Comment 10 Author: Zadeira #9 Jag lovar, hade jag sett det på film idag hade jag nog också skrattat mig gul och blå. Kan dock tänka mig det opraktiska i att bryta svanskotan, så det är inget jag hoppas jag behöver testa. Det går liksom inte att gipsa eller göra något åt. Mer än den där kudden då! ## Comment 11 Author: [Borttaget] Spjälkad svanskota 🤣🤣 Nämen usch...vi hoppas att du INTE bryter den.