# Svimmar..? Author: abuelas Hej..jag har fibromyalgi sen några år tillbaka..Har nog haft det länge men det har inte blivit klassat som detta förrän nu. Min fråga är om fler än jag har blivit så oerhört känslig för många saker? När jag de sista gångerna varit in på VC för provtagning, så har jag nästan svimmat. Inte av smärta..för det gör ju inte speciellt ont! Jag har jobbat inom vården sen jag var 16år..och har låtit elever använda mig som "provdocka" när dom skulle lära sig ta prover. Jag har aldrig tidigare varit spruträdd..Men nu är jag tydligen det!! Jag fixar inte heller närhet på samma sätt..Förmodligen så är det därför jag valt att leva ensam. Tanken på sexuellt umgänge gör mig numera illamående! Ja ja jag är ju gammal..49år..men inte ska man väl tappa all lusta för det? Snälla ni, hör av er om ni tror att det hör till min sjukdom..eller om jag kanske skulle söka upp en psykiatiker?? ![Ledsen](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-frown.gif)  Kram Anita ## Comment 1 Author: Kavitha Allt du beskriver är helt normalt. Jag är likadan. Har dock lättare för att ta blodprov än dig kanske, men att ta blodtrycket.....usch! Det gör så ont så jag tror att skelettet i armen ska knäckas vilken sekund som helst. När jag var frisk var det inga problem. Så att man blir mycket mer känslig är inget konstigt, det hör till sjukdomen. Att inte ha så mycket sexlust och så är nog inte heller så konstigt. Tar ett tag också att lära sig leva med sin smärta och först då kanske det är lättare att se sig själv i umgänge med någon. Men att gå till en psykolog är aldrig fel. Som min smärtläkare sa så måste man behandla både det fysiska och det psykiska samtidigt när man är Fibropatient. Depressionscentrum och smärtcentrum ligger precis bredvid varandra i hjärnan, så dom två påverkar varandra. Så om du har mycket ont, blir du mer deppig och tvärtom. Hoppas du fick lite klarhet i det hela. Har du fler frågor är det bara att fråga på. Kram Kavitha ## Comment 2 Author: Sool Det är ju svårt att svara på vad det beror på i just ditt fall, men för egen del kan jag säga att jag blivit mycket känsligare (eller vad man ska kalla det) sedan jag fick fibro. Jag får svindel bara av att gå upp på en stol, har knappt kunnat åka rulltrappa periodvis, blir ofta yr och får svimningkänsla. Inte av sprutor, men t.ex. när jag hittar fästingar på hundarna. Jag har också svimmat flera gånger när jag övransträngt mig. Min läkare har sagt att det hör till fibron. Närhet har jag inte så stora problem med, inte med min man i alla fall :), men jag tycker det är väldigt jobbigt att träffa andra människor, särsklt i större sällskap. ## Comment 3 Author: Sool Jag glömde en sak, jag tror absolut inte att det har med åldern att göra! ## Comment 4 Author: anki1 Jag känner det som Kavitha. Att ta blodtrycket är bara för j..ligt.Och det är lätt att ta i för hårt, en "bra" dag. ## Comment 5 Author: mongu Absolut inte pga ålder. Du är inte gammal, fast som jag inte ung men vi kan väl kalla oss medelålders. Sen tror jag det hör ihop med fibron. Det är så mycket som gör onte o det gör att man hamnar i en stress. Det kan vi inte hindra utan det kommer bara. Sen är det aldrig fel o ha nån o kunna prata av sig till. För fibron ställer till så mycket för oss. ## Comment 6 Author: abuelas Tack ska ni ha allihopa för era svar..Man känner sig ganska ensam i den här sjukdomen och det känns som man har en stämpel LOSER i pannan, efetrsom man inte längre fixar nåt. Stundels har jag varit väldigt deppig pga värken och jag har pratat med en kurator..Men eftersom jag jobbat många år inom psykiatrin..så känns det sååå skämmigt!! Kramar till er alla Anita ## Comment 7 Author: mongu Men snälla du. Ta bort det skämmiga. Det är inte skämmigt att må dåligt. Blir lite ledsen faktiskt för har du jobbat många år inom psykiatrin så vet väl du om någon. Att vem som helst kan drabbas o må dåligt så man kan behöva den hjälpen. Återigen, det finns inget skämmigt med det. Men när f.d. personal har den känslan hur ska då inte personer som ine haft med psykiatrin o göra då känna det? Trodde det var så givet att kropp o själ hör ihop. Mår man dåligt på ett vis så följer ofta det andra med på köpet. Tänk bara så många kroppsliga symtom som kan komma med en depression. Samma så kan man få många symtom som t.ex. ångets o depression vid kroppsliga sjukdomar. Så snälla alla ta till er att det hänger ihop o man behöver ofta hjälp från flera håll.