Hälsa och välvaro

Förhållande - orka?

2017-03-17 15:11 #0 av: Mia-45

Hej på er.

För ca 4 månader sedan så hörde min ungdomskärlek av sej igen. 
Vi har strulat flera år fram och tillbaka. Sista gången vart för 6 år sedan. Men då vart min pappa döende i cancer och killen hade egna problem att tampas med. Så det höll inte. 

Nu har han fått veta vad han lider av (bipolär) och han har sina perioder då han mår som sämst och tar till drickat. 
Jag har ju min fibro. 

Men iallafall så blev vi nu tillsammans igen och det är kanonbra mellan oss. Trivs ihop och gör roliga saker när vi orkar. 
Det jag känner är att oftast så orkar jag inte ses....men gör det ändå. Pga min värk och att jag ger allt jag har att ge på jobbet. Så när jag kommer hem är jag helt slut både kroppsligen och mentalt. 
Så jag bara egentligen vill vara ifred och ensam. 

Han har lite svårt att lyssna på mina fibro-problem och är ganska ego i sina egna bipoläriska problem...eller hur man nu ska uttrycka det. 
Han frågar varför jag har ont på vissa ställen fastän jag sagt att det är så med fibro. 
Och jag har även berättat hur jag mår för övrigt av det. 
Men som sagt....han tar inte in det. Jag har svårt att nå fram. 

Han är också ganska avstängd. Visar inte så mycket känslor.

Vi älskar varandra och vi kan prata med varandra. Men ändå känner jag att jag inte når fram riktigt. 
Och orkar jag inte alltid hänga på hans saker (han ska hela tiden göra nåt) så känner jag mej lat. Fastän jag har ont och inte orkar så hänger jag på ändå för jag orkar inte förklara. 

Känner att hur mycket jag än älskar karln.....så orkar jag????
Hur gör ni som lever i förhållanden? 
Kanske där bägge två då har diagnoser?

Anmäl
2017-03-17 15:32 #1 av: [nevergonnagiveyouup]

Du gör många trådar kring dessa ämnen med män och relationer som inte funkar, hoppas du en dag kan söka dig till en stadig relation men förstår om det är svårt.

Anmäl
2017-03-17 16:50 #2 av: Mia-45

#1 Va???? Nu fattar jag ingenting. 
Och du har ju bara vart medlem i två dagar. Hur kan du då skriva nåt sådant?

Anmäl
2017-03-17 21:45 #3 av: Aleya

Ta mitt råd... sätt dig inte i skiten med den där mannen. Det kommer inte bli bättre och det kommer mad största sannolikhet dra mer energi än vad du orkar ge.

Så lita på magkänslan i detta fallet

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Värd för Endometrios

Anmäl
2017-03-18 15:32 #4 av: [nevergonnagiveyouup]

#2 vart på flera konton, och det finns en del liknande trådar från dig menar absolut inget illa tänkte bara.

Anmäl
2017-03-18 15:43 #5 av: Mia-45

#4 De kan man nog räkna på en hand. Du tar inte miste på person nu?

Anmäl
2017-03-18 15:46 #6 av: [nevergonnagiveyouup]

nej det är du tänkte bara att det vart flera inlägg kring relationer spelar ingen roll xD

Anmäl
2017-03-18 15:47 #7 av: Mia-45

Hmmm...vart då? Sista jag skrev här vart om han som ville bli KK på jobbet..Där det handlade om sexuella trakasserier.

Anmäl
2017-03-18 16:03 #8 av: [nevergonnagiveyouup]

http://relationer.ifokus.se/discussions/57a57b70ce12c45a67001036-pojkvan-flirtar-med-granne

http://relationer.ifokus.se/discussions/58347433ce12c4016f000dd1-ringer-anda

http://relationer.ifokus.se/discussions/548577e48e0e742fc9001a13-vet-inte-hur-jag-ska-kanna

googlade bara på ditt användarnamn men typ detta.

Anmäl
2017-03-18 16:10 #9 av: Mia-45

#8 

Och det vart "många" som du uttryckte dej. 
Andra länken var ju ingen relation. 
Och den sista är sedan 2014. 
Om du räknar alla år som jag vart på FB (bytt konto innan) så är det väldigt lite trådar om sånna saker.

Och so what?

Är inte FB till för att man även ska kunna ventilera sånna saker? 
Skriver du så här till alla som skriver "många" trådar om män och relationer?
Förlåt men ja, jag blir lite irriterad.  Vet att du inte menar illa men varför ens ta upp en sådan sak?

Och jaaa...jag har kanske svårt att vara i en relation med min värkproblematik. Därför jag ställer frågan hur andra klarar av det och vill ha råd. 
Inte pekpinnar! 

Men jag låter denna diskution nu vara. 
Är det fler som vill ge mej råd så är det välkommet Skrattar

Anmäl
2017-03-18 16:16 #10 av: Mia-45

Aleya

Jag ger det en tid till. Måste prata med han om hur jag känner. Att jag inte blir riktig sedd.
Han är mitt livs stora kärlek och jag hans. Men jag lovar dej...att drar det ner mej ännu mer så ska jag avsluta. 
KramBlomma

Anmäl
2017-03-18 16:37 #11 av: [nevergonnagiveyouup]

#9 du bad mig hänvisa till något jag ville släppa konversationen redan 

Anmäl
2017-03-21 14:47 #12 av: Zadeira

Jag tänker spontant att eftersom ni träffas och gör saker som han vill osv fast du inte egentligen inte orkar så kommer han aldrig få en sann förståelse för hur din fibro faktiskt påverkar dig. Du är ju trots allt inte ärlig mot varken honom eller dig själv om du fortsätter göra saker med honom bara för att slippa förklara eller slippa känna dig lat, tråkig, jobbig osv.

Det jag tänker är att för att han ska förstå dig mer, och för att du ska må bättre, måste du ta dig den där rätten att vara tråkig, lat, osocial, för att du ska hålla i längden. Det kan ju inte bli ett hållbart förhållande på lång sikt om  du faktiskt inte är helt ärlig med hur du mår hela tiden.

Att han har sina problem påverkar såklart också, men det kan du inte göra något åt utan det är han själv som får jobba på det. Du kan ju bara jobba på dig själv och hur du vill ha ett förhållande, hur du vill leva med din fibro.

Jag har både psykiska och fysiska diagnoser. Min partner har en del fysiska diagnoser. Det påverkar vårt förhållande men vi hade aldrig kunnat vara ihop om vi inte ärligt  kunnat få säga: "Jag orkar inte träffas idag/göra si eller så idag. Det beror inte på dig utan på min sjukdom. Idag är det värre än vanligt så jag behöver stanna hemma och bara ta hand om mig själv." Dit har vi kommit genom kommunikation och att vi faktiskt båda är tydliga med vad vi orkar, inte orkar osv.


Anmäl
2017-03-21 15:44 #13 av: Mia-45

#12

Jag sa i helgen nu att jag inte orkar träffas och göra nåt. Att det beror på min fibro och inte på honom. 
Han accepterade detta utan problem.

Jag tror jag förstorar upp saker ganska lätt när jag mår skitdåligt. 

Anmäl
2017-03-21 15:48 #14 av: Zadeira

#12 Det är jättelätt att man gör det! När man mår dåligt är man ju som min terapeut kallar det "sårbar" för saker som man annars inte ens lagt märke till. Man blir ju så påverkad av minsta lilla när smärtan är på topp, orken på botten och humöret inte räcker till något.


Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.