O nu när jag inte får min xtra hjälp av Axel hemma så blir värken värre. Utan måste uppfostra en ungund på 31 kg. Otroligt lättlärd men iaf. Allt detta är inte det bästa för värken.. O psyket..

Skickar lite styrka och kärlek <3 Hoppas att Dexter så småningom kan ge dig samma avlastning och vänskap som axel gjorde. Ibland är livet inte lätt.. Jag känner igen det där. Blev av med både hund och mormor i våras, samtidigt som jag var sjukskriven pga utmattningssymptom.. Man får gå sönder totalt ibland och bara vara, så länge man bara tar sig upp igen efteråt. Det är helt okej. Ska tänka på dig och hoppas att allt löser sig.

#2 tack. Ibland känns det som att man har en liten jävul över huvudet " nu mår hon för bra. Nu ska vi ställa till det igen" Jag vet att Axel är med mig. Är väldigt öppen för det andliga o har både sett o känt honom. Dexter gör det han kan. Jätte rolig att träna o livar upp allting. Men har ingen ork. Helt utmattad

Tyvärr är det ju så att när man skaffar djur har man inte en tanke på hur det kommer bli den dagen de inte längre finns hos oss. Eller så ändras förutsättningarna så enormt under tiden att den dagen de försvinner är man inte alls där man trodde osv. Det är aldrig lätt att förlora de viktiga djuren, men tyvärr något som händer och som man måste ta sig genom.

Det är ju så också med fibro att man inte vet hur sjukdomen kommer te sig om en månad, eller ett år, eller fem år osv. Sorg och stress gör ju inte det hela bättre, men man måste hitta sina strategier även där för att ta sig genom.

Ta din tid för sorg och låt dig själv vara ledsen över det du förlorat, men se det också som en ny möjlighet för din Dexter att utvecklas och bli en ny hjälp i din sorg och sjukdom. Allt som händer leder till något nytt och även om det är hemskt det man förlorar kan man också få en ny möjlighet att utvecklas i det hemska.

#3 Vad lustigt att du säger det, för jag skrev att det känns som om axel är med dig och Dexter och hjälper er på vägen, men jag tog bort det, för man vet aldrig vad man får för reaktion när man skriver sånt, vill inte förstöra ditt mående ännu mer. Men vad skönt, då vet du det redan :) Underbart att du ser och känner av honom! Förhoppningsvis kommer orken tillbaka.. Sakta sakta. Förmodligen kommer den att försvinna sen igen.. Men det är sån skit man får stå ut med :(

Allting gick så fort med axels sjukdomar. Chocken. Allting hänger ihop. Jag har bara väntat på att kroppen ska strejka. Får ta en lugn helg .

Vet hur det känns att förlora en hundvän. Ta hand om dig och Dexter. Kram❤️

Vaknade igår o kunde inte röra kroppen. Tog mig tillslut upp o tog mina mediciner o tillbaka till sängen. Dexter låg i sin säng bredvid min säng o tittade på mig. Tog inte lång tid förrän han hoppade upp o lade sig lätt tryckande mot min höft o lår. O låg stilla. Kunde stötta min kropp mot hans o lägga armen på honom. O han är ändå bara 7,5 månad o 31 kg o egentligen sjövild. Blir nog en bra kille när han växer upp

Ja,tänk vad dom förstår! Kloka djur!