Annons:
Etikettövrigt-smärta
Läst 1722 ggr
[LoveUnite]1
2016-01-27 13:19

Värkande Knäveck

Lite snabb bakgrund om någon som läser ej vet min historik.
Värk i ländrygg/korsrygg i 1 år samt fötter (hälsporre), stelhet osv.

Så…

Jag har ökat på träningen lite och i tisdags när jag skulle jogga lite fick jag en chock, SVIN ont i benvecken (knäskålarna där man böjer benen liksom) men jag bet ihop och joggade (gjorde min uppvärmning).

Jag hade känt av att jag var mycket svagare i benen än vad jag någonsin varit INNAN den träningsdagen, jag hade liksom fått minska på vikterna än att öka dem allt efter jag börjat träna (skumt).

Sedan i tisdags då har jag haft ont, det kommer i samband med rörelse alltså första 4 minutrarna känner jag inget men sedan kommer tröttheten i benen och sedan värken.

Igår gjorde det ont även när jag var stilla så jag tog värktabletter (hjälpte inte) men jag somnade tack vare dem iaf.

Mitt högra ben har jag även svårt att hålla rakt, alltså, när jag går, står osv så… ja den känns över rörlig eller vad man ska säga, vet ej hur jag ska förklara. Jag kan stå normalt med vänster ben (iaf bättre) men högra har jag problem med nu, måste tänka på att böja det lite så den inte böjer sig fel, eller är för rak…

Jag fattar inte varför jag blir svagare när de säger träningen ska göra mig starkare…?

Förhoppningsvis är detta bara kanske en överansträngning och det går över.
Dock med tanke på all träning och joggning och promenader jag har gjort i mitt liv och varit intensivt aktiv har jag aldrig fått dessa värk symtomen.

Men sedan har jag ju aldrig haft mina andra problem innan heller.

Denna kropp…

Annons:
Zadeira
2016-01-27 13:58
#1

Jag funderar lite kring om det är så att du håller på med en träningsform som inte passar din sjukdom, eller om du tar i för mycket i förhållande till din återhämtning. Många får rådet (och sällan felaktigt) att man ska hålla sig i rörelse så mycket det går och att inte bli stillasittande. Det man ska tänka på när man har kronisk värk och smärta är ex jogging inte funkar för de flesta eftersom dels så blir får man hård "inpact" när man landar, dels så spänner man sig ofta i andra delar av kroppen när man joggar.

Det låter som att du är överrörlig i ditt högra knä. Menar du att om du står "normalt" så blir det nästan som att knäet böjer sig bakåt istället?

Något som ofta är en superbra träningsform för kronisk smärta är Basal Kroppsskännedom. Det är en träningsform där man istället för att träna de stora yttre musklegrupperna (som maskinerna i gymmet tar på) tränar man upp den inre stabiliteten och de inre musklerna. Min sjukgymnast beskrev det som att man tränar upp "understället" dvs de muskler som egentligen är de man behöver för en korrekt hållning, att slita mindre på kroppen i vardagsen mm.

[LoveUnite]1
2016-01-27 16:58
#2

Jag misstänker att joggning inte är bra för mig, men, det enda som fungerar om jag vill ner i vikt, innan använde jag crosstrainern i lugn takt men får inte upp pulsen på den på det viset.

Jag kör lite sådan kroppsträning för de inre musklerna, de råden har jag fått från min sjukgymnast också, speciellt bålen, jag gjorde detta ca 2 månader 1-2 ggr i veckan innan jag började öka på med annat och sedan nu går jag på gymmet istället. Men använder fortfarande vissa övningar för de inre musklerna.

Men mest maskinerna.

Ja, böjer sig bakåt eller vad man ska säga, jag känner skillnaden på vänster och höger om jag säger så och det verkar som om att det bara är det högra som spökar.

Som nyss när jag var ute (vilade en stund innan) så kändes allt bra men jag måste tänka på hur jag stannar med benet vid varje steg, jag tänkte åå nu e det över, men sedan började värken komma efter bara några minuter.

Jag var endast på simningen idag, imorgon ska jag ta det lugnt och sedan på Fredag till gymmet, gör det lika ont så hoppar jag joggningen och tar cykeln (med ryggstödet) eller crosstrainern istället.

Men vill verkligen jogga.

Zadeira
2016-01-27 20:29
#3

Jag vet hur det är, jag kan inte motionera som jag behöver för att gå ner i vikt eftersom kroppen inte tillåter det. Känns lite som att man blir motarbetad av sig själv. Tror det är bra om du väntar med joggningen tills det känns lite bättre i kroppen så det är en bra ide att vänta till på fredag och se hur det känns.

Eftersom du bara märkt av överrörligheten i ena benet så är det extra viktigt att du tänker på att använda dem båda lika mycket och att du försöker göra rätt med det benet du har problem med. När man är överrörlig i knäna så påverkas även svanken (man putar ofta bakåt med svanskotan) vilket leder till ryggproblem till följd av knä-ställningen. Det vet du säkert redan, men kan vara bra att bli påmind när man märker nya smärtor, kroppsställningar mm. Risken finns att du bara märker av ena sidan för att du kanske har nån låsning eller snedhet i ryggen eller höfterna. Har du varit hos kiropraktor?

[LoveUnite]1
2016-01-27 20:53
#4

Ja, jag var hos kiropraktor i mars förra året och han konstaterade att jag har instabilt bäcken samt över rörliga si leder (mest vänster).

Han tyckte även jag rent allmänt var över rörlig.

Jag har tagit upp detta med alla läkare och min sjukgymnast men de lyssnar ju inte.
Jag låter dem köra sina grejer, har gett upp nu liksom.

Dock sist jag var hos min sjukgymnast skulle han knäcka min ländrygg/korsrygg men när han kände där i den positionen man ska ligga så vågade han inte för han kände hur över rörlig jag var/är.

Så…

Jo, hållningen är viktigt, jag försöker tänka på det jätte mkt, när jag är på promenad, sitter, eller vad jag nu gör. När jag tränar så tänker jag på min hållning, spänna magen och rak i svanken.

Dock det med benet är nytt, kan mkt väl vara att något hänt nu senaste tiden som påverkat det… eller att det är att jag motionerar för "hårt" och kroppen tar stryk.

Jag inser det, men vill inte acceptera det, för jag måste röra på mig för att gå ner i vikt. Jag har ökat på sedan detta året och har gått ner 2 kilo redan (på 3 veckor snart) samt börjat få muskler, jag känner magen bli mindre också vilket är såååå härligt! Räknar kalorier och sådant också.

Jag gjorde det innan också men gick inte ner något, men när jag ökade motionen (joggning och 2 mer pass på gym/v) så började saker hända.

Jag mår riktigt psykiskt dåligt när jag går upp i vikt eller kämpar för att gå ner och inget händer. Nu när det äntligen börjar ske saker och jag ser det på vågen samt kroppen så vill jag inte sluta.

MEN, känns det likadant på Fredag så väljer jag någon annan uppvärmning. Är likadant när jag har mer ont i ryggen eller börjar känna av den smärtan på gymmet då slutar jag eller fokuserar på armarna ist osv.

Zadeira
2016-01-27 21:01
#5

Vad bra att du faktiskt kollat upp dig ordentligt. Det är många som skriver på forum som inte varit hos rätt läkare eller rätt ställe. Du verkar dock ha koll på läget ordentligt och din kropps brister. Det verkar ju av det du skriver som att det är så att din kropp inte riktigt klarar av den påfrestningen som den träningen du gör faktiskt blir. Det är ju superbra att träna och hålla igång, men det kan även bli för mycket.

Bra att du har sånt förstånd att du kan variera och anpassa träningen så att du inte gör det ännu värre! Det viktigaste är ju att även om det är jobbigt så ska det inte kännas som att det gör något värre.

Vikten har jag all förståelse för att du mår dåligt över och att dina framsteg gör att du vill fortsätta som du tränar. Jag har ätstörningsproblematik som sabbat det rejält för mig så jag vet vad vikten kan ställa till med i huvudet.. Dock så tror jag att man till viss del måste välja sina smärtor. Vill du förstöra kroppen för att gå ner de där kilona och kanske riskera att din värk coh smärta blir värre och värre för all framtid? Eller vill du kanske må någerlunda ok i kroppen men väga för mycket? Det man inte kan förändra måaste man acceptera. Att acceptera betyder inte att du måste tycka om det, men att det får vara som det är. Så jag tycker du ska ta dig en rejäl funderare på hur pass viktig de olika delarna av din hälsa är för dig och vad du kanske ska lägga fokus på.

[LoveUnite]1
2016-01-27 22:00
#6

Jag tror inte jag har accepterat min värk.

Jag har alltid haft problem med vikten, aldrig trivts i min kropp, men sedan gick jag ner 17 kilo, fortfarande överviktig men mådde så mkt bättre och blev otroligt aktiv. Gick ner ca 5 kg till under åren. Men sedan när jag fick alla dessa problem med värken gick jag upp 7 kg och mår inte mentalt bra av det.

Testat att bara ändra kosten men fungerar inte, ökade på lite med motion i gradvis takt under senare delen av förra året, hjälpte inte och nu har jag ökat på lite detta året och äntligen, äntligen!

Men samtidigt är jag inte dum.

Jag misstänker, och misstänkte från början att joggningen kunde vara för hårt för mig, men jag VILL :( kommer dock sluta om värken inte försvinner, jag anpassar som sagt… är väl att prova sig fram med vad man kan och inte kan klara av.

Har också märkt av att benpressen på gymmet, jag är verkligen inte stark i den regionen, lår, bäcken och nedre mage. Jag har liksom fått sänka vikterna nu de senaste 2 gångerna jag var där, pinsam låg vikt.

Har aldrig insett att jag varit så svag där, eller så har jag blivit svagare där nu med tanke på allt. Å det är liksom jobbigt också, jag stönar och suckar haha!

De säger ju att man tränar upp sig för att bli starkare, men jag har på något sätt blivit svagare i den regionen… är faktiskt läskigt.

Är självklart inte bara på det sättet jag märker av svagheten, men jag insåg det lite mer när jag lade märke på det i gymmet.

Annons:
Spaicy
2016-01-28 05:34
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#7

Både LoveUnite o Zaderia, jag lider med er båda.😕;( Jag har divs problematik med min kropp, Fibro är en rätt liten del dess värre, men absolut inget att förlöjliga eller förminska. Men jag har precis som ni båda(sorligt nog) en ätstörning från tonåren och är snart 44, men jag förstår er båda. Man slits mellan att väga lite mer än hjärnan vill se i den där saken kallad spegel, å få extra värk. Jag är själv så obota trött på alla dessa läkare som tjatar om träning och sjukgymnastik. Jag har varit aktiv från 6 år med dans, sedan har det blivit divs genom åren. Men så körde jag av vägen och ådrog den första av min tre ryggskador-93 (en fallolycka -09 + en trafikolycka-09), jag var dagen efter denna olycka på ett tufft typ Friskis o Svettis pass på mitt dåvarande arbete. Dagen efter började 23 års HELVETE(25/1-16). Men jag gav mig inte, fortsatte med längdskidor, gympass, olika yoga, springning, divs olika danser, raska promenader. Men jag blev precis likadan, hade så ont så det var och blir inget liv jag vill leva. Min massör sa till mig:"-Jag masserar flera hundra, säger till dem att röra på sig genom promenader (så även jag), men jag har tre av dem som jag ber sluta!! DU är en av de tre!!" Ett hårt slag, men Vad skönt det var att Någon annan kunnig som arbetar som idrottsmassör bla sa detta. Så jo, träning är Självklart bra för kropp, knopp och själ, men var rädd om dig också!! Kram och Lycka Till!! Spaicy

Spaicy
2016-01-28 05:35
#8

Ber om ursäkt, men vet ej varför det blev en "mega" bild på mig?!?!

Zadeira
2016-01-28 16:27
#9

LoveUnite, då vet du att du samtidigt som du jobbar med vikten och den delen så måste du jobba med att acceptera smärtan.. Min psykolog tjatar jämt och stänidgt i stil med detta: "Man måste acceptera smärtan. Det betyder inte att man måste tycka om den. Men man måste se att den finns där och att det är detta som är utgångsläget just nu. Det du inte accepterar kan du inte heller förändra eftersom det innebär att du förnekar att smärtan är så som den är just nu. Så acceptera sanningen som den är just nu i denna minuten och förändra det du kan för att göra det bättre."

Sen tycker jag att Sinnesrobönen är jättefin. Nu är jag inte troende på Gud, men den delen kan man ju välja bort och istället säga det till sig själv. "Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden."

Kämpa på vännen och fortsätt leta efter vad som funkar för dig och din kropp i tränings-form!

[LoveUnite]1
2016-01-29 21:24
#10

Tränade idag, benen var bättre men inte helt.

Det e något knäppt med högra benet. Märker av det när jag går ute, vanliga promenader, även när jag står. Det låser sig inte i rätt läge som det vänstra.

Skumt.

Är skönt att hålla högra benet i böjt läge när jag ligger eller ska sova. Rakt blir liksom för rakt… fattar inte riktigt vad som har hänt.

Kan väl inte hända helt plötsligt?

Hmm…

Zadeira
2016-01-30 10:46
#11

#10 Jag tolkar det som att det kan uppstå plötsligt. Om man tränar mycket och överanstränger sig så kan kroppen få svårt med återhämtningen och lägga sig till med ovanor som att översträcka knäna eftersom det avlastar på stressade muskler. Med andra ord, kroppen gör något som känns gott i stunden men skadar i längden. Så du kan utveckla överrörlighet utan att det ligger i generna. Och jag tolkar det om att du börjat träna mycket mer så det kan tyvärr vara så att du har dragit på dig den skadan själv genom att träna för hårt för vad din kropp klarar av.

Om du dessutom tänker på att ex i gymnastik så går det ut på att man ska vara överrörlig och man kan träna upp det även om man inte är överrörlig från början. Då genom bland annat mycket stretchning, yoga mm som tänjer på ledbanden. 

Extra viktigt är att du då tränar på att begränsa rörelsen i det knäet genom att aldrig sträcka ut det fullt utan alltid försöka behålla en liten, liten lätt böjning i knäet. Att träna stabiliserande och balans i hela kroppen är extra viktigt om du börjar få problem med överrörlighet. Så fokusera träningen ett tag på just bålstabilitet och balans istället för att träna för vikten.. Då kan du ha tur och knäet kanske inte lbir värre.

Tant Grön
2016-01-30 13:09
#12

Kan det vara en skada på korsbandet? Varför inte gå till vårdcentralen så en läkare får titta på det, så det inte blir värre?

[LoveUnite]1
2016-01-30 13:36
#13

#12 nja, så ont har jag inte, när jag googlar på korsband.

Känns bättre nu men benet är överrörlig.

Ska tänka mig på hållningen med benet, vilket jag gjorde från första början när detta började kännas av.

Är tråkigt när kroppen inte vill samarbeta 💔

Annons:
Tant Grön
2016-01-30 16:16
#14

#13 Vad tror du om ett elastiskt knäskydd, sådana som dom har på apoteket. Kanske skulle det kunna stödja knät?

[LoveUnite]1
2016-01-30 16:38
#15

Det är sant! Ska kolla upp det! 🙂

Tant Grön
2016-01-30 18:59
#16

👍

Upp till toppen
Annons: