Övrigt om och med smärta

Då är det dags igen

2015-12-27 23:05 #0 av: [LoveUnite]1

Denna veckan har min värk börjat komma tillbaka efter ca 3 veckors av nästan helt smärtfri, exklusive händer och fötter.

Jag är tacksam att det inte kommit pang på som en smäll vilket det kan göra ibland och då får min kropp och psyke en total chock, har endast haft detta 1 år men har ändå inte vant mig in vid hur smärtan kan komma helt plötsligt.

Min rygg börjar värka så det påverkar mig allt mer igen, samt idag har jag varit svag i benen också, orkar knappt hålla mig uppe på benen, ryggen känns svag också.

Igår var jag och tränade trots värk men var inte lika intensiv i träningen, vissa redskap/övningar klarade jag inte ens av för värken kändes som jag skulle svimma, fick lite yrsel attacker också.

Är dock stolt över att jag tog mig till gymmet ändå.

Idag har jag inte gjort något, var över hos familjen lite på frukost hos den ena och middag hos den andra, tog en liten sväng till affären och det var tillräckligt, jag kände hur värken började bli allt för intensiv och panik känslan började falla in.

Vill mest bara "klaga" av mig.

Det gör alltid ont vid beröring hela korsryggen och speciellt vid en punkt vid ryggradslutet, konstant. 

De har inte ringt in mig på jobb (äldreomsorgen) denna jul, tro det eller ej men jag är tacksam över det, jag hade inte klarat av det även om det hade varit härligt med pengar men det är inte värt alla komplikationer fysiskt efter någon timme på fötterna. Å jag avskyr stelheten och värken när man sitter på huk/knä eller sitter på golvet och ska upp igen, jag stönar och grymtar haha, och stel som en pinne.

När alla julhelger och sådant är över, kanske i mitten av januari får jag börja gå tillbaka till läkaren igen så vi får fortsätta min utredning.

De har sagt smärtkliniken är nästa, håller tummarna, mest för jag vill få ett svar på vad jag har. Inget reumatiskt så det kan vi kasta i sjön, men udda att inte någon läkare testat mig för fibro med tanke på att min mamma har det...

Men men...

Kanske de gör sådant på smärtkliniken?

Anmäl
2015-12-28 09:12 #1 av: Zadeira

Tråkigt att värken kommit tillbaka. Tyvärr är det väl sånt man får lära sig leva med, att man kan vara nästan helt smärtfri i perioder för att sen plötsligt få tillbaka världens slag i magen.

Jag fick min fibrodiagnos genom smärtkliniken för jag hade ingen diagnos när jag kom dit. De är ju specialister på olika form av smärta och värk så de brukar om inte annat kunna remittera dig vidare om det är saker de tycker ska kollas upp innan diagnos sätts.


Anmäl
2015-12-28 10:24 #2 av: Mia-45

Usch stackare. 
Jag vet hur det känns då mitt kom tillbaka juldagen. 
Det känns som om man är dödssjuk och kroppen är helt orkeslös. 

Kram på dej. Blomma

Anmäl
2015-12-28 16:26 #3 av: [LoveUnite]1

Bläh, jobbig dag idag, blir så paff.

Efter 1 timme inne i stan på fötterna blir värken för mycket och när det närmas sig 2.e timmen kom paniken. Jag är inte så rolig att umgås med när jag börjar bli nervös, jag blir lite lätt irriterad och får bråttom med allt som ska göras.

Lite som om en byggnad brinner och man letar snabbt efter brandutgången.

Men jag överlevde =)

Hemma nu i soffan med dunkande fötter.

Anmäl
2015-12-28 16:49 #4 av: Zadeira

#3 Jag blir precis likadan. När värken slår till och jag är och handlar med pojkvännen vänder mitt humör på en 5-öring och jag blir irriterad, nervös, frustrerad och tar första bästa varor och vill ge mig därifrån.


Anmäl
2015-12-29 17:35 #5 av: [LoveUnite]1

Ja, då var det verkligen dags igen, vaknade med värk i hela ryggen idag och trött samt hängig, har sovit 3 timmar under dagen också.

Trist att ha det tillbaka.

Tog en 45 minuters promenad iaf, hunden måste få komma ut, eftersom jag vet att jag kan få det värre och har haft värre då jag inte ens kan röra min 5 minuter så passar jag självklart på att röra på mig när jag kan trots värk.

Är fortfarande trött, skulle förmodligen kunna somna igen, men ska försöka vara vaken några timmar, vill inte vakna mitt i natten och vara pigg.

Anmäl
2016-01-02 00:57 #6 av: [LoveUnite]1

De senaste dagarna på morgonen när jag vaknar har jag ont i nästan hela ryggraden, det går över relativt snabbt men är ändå obehagligt!

Vet inte vad det kan bero på eller om det är något nytt.

Värken har ju satt i gång igen så sömnen påverkas och, ja, det är inte skoj.
Även när jag vaknar mitt i natten så värker det i hela ryggraden, helst vill jag bara ligga blixt stilla men det går ju inte, för jag vill vända på mig, men som sagt det går över relativt snabbt.

Från ryggslutet till mitten av skuldrorna, så inte ända upp till nacken.

Hmm.. hoppas det bara är något tillfälligt, jag vill verkligen inte börja få värk i hela ryggen =(

Anmäl
2016-01-02 11:48 #7 av: [LoveUnite]1

Är lätt deprimerad nu =(

Kämpat med vikten i 3 veckor, gick ner 1 kg första v sedan inget och nu har jag gått upp det 1 kilo, jag har tränat på gym 2 ggr i v och promenerat nästan varje dag i säkert 2 månader snart.

Ingen viktnedgång och värken har ökats.

Har denna känslan, vad är det för mening med allt, varför gå till gym om jag ändå inte går ner i vikt och inte får bukt med värken, varför äta hälsosamt och svälta mig om jag ändå bara går ner ETT kilo som sedan går upp på en dag om jag äter något extra för att sedan kämpa i flera veckor för att gå ner det kilot igen, känns meningslöst när man har 20 kilo att gå ner.

Är ett hugg i hjärtat varje gång.

Gick 1 timmes promenad igår trots värk, gick längre än vad jag borde ha gjort och det fick jag betala för, var vaken fram till 05 tiden för jag hade så ont, gav sedan upp och tog en massa värk tabletter vilket gjorde att värken lättade och jag till slut somnade, men vaknade som om jag vore ute och festat igår.

Nej, denna v har jag inte varit på gym, skulle ha gått idag men... allt känns så meningslöst. Måste även städa här hemma som ser ut som en bomb har slagit ner så jag valde städning ist.

Anmäl
2016-01-02 11:56 #8 av: Mia-45

Usch vännen..Ledsen

Jag vet hur det är med vikten...Har kämpat och kämpat. Lyckats gå ner 15 kg med hjälp av LCHF och hård träning. Men detta var innan jag blev sjuk. 
Sen har det liksom vart svårare och svårare att gå ner något. För det jag hade gått ner gick jag upp igen. Ledsen
Men du vännen....ta en paus från detta med vikten. Är man stressad av det att man inte går ner så går man inte ner heller. 
Sen kan det stå still ett tag med. Då får man inte ge upp. 
Men jag förstår dej såååå väl.

Jag ska börja lite smått på gymmet nu. Ska försöka få med sonen för han behöver stärka sina ryggmuskler. 

Nu är det kallare igen och vips så svullnar mina fötter och jag har värk i de. Kan knappt gå på de. 
Har en granne som jag blir väckt av flera ggr per natt så någon riktig sömn får jag inte. Det resulterar i att jag får mer värk och är tröttare. 

Men du vännen. Ta det lugnt...skit i vikten...träningen....städningen. Softa ett par dagar så ska du se att du snart mår liiiite bättre igen och kan ta en sak i taget. 

Kram Blomma

Anmäl
2016-01-02 12:33 #9 av: [LoveUnite]1

Jag vill kunna acceptera läget men avskyr verkligen att jag gått upp i vikt, mår inte bra i denna kropp, känns inte bekvämt Brustet hjärta

Har aldrig i hela mitt liv haft sådana här stora problem att gå ner i vikt!

Men ska göra mitt bästa att inte kolla vågen så ofta och försöka leva på normalt.
Är bara så rädd att jag ska gå upp mer i vikt om jag inte håller koll.

Öser ner en massa kaffe så jag ska få energi till att städa, ska ha besök så jag måste städa hehe... Kan nog skippa dammsugningen tror jag, är mest disk, plocka undan och torka golv samt badrummet.

Anmäl
2016-01-02 12:39 #10 av: Mia-45

Kan det vara så att fibron gör det svårare att gå ner i vikt?Funderar Inte bara för att man har värk och så utan att det är något i kroppen som motverkar???

Bara en fundering jag har. 
Har med mycket svårare nu. 

Ställ undan vågen. Plocka ur batterierna. 
Ta ett måttband istället och mät dej runt midjan. 
Jag sprang med och kollade vågen titt som tätt innan. Nu funkar inte den...hahaha..så jag väger mej endast när jag är hemma hos mamma och det är inte så ofta längre. 
Tittar man på vågen så blir man enbart stressad. Iallafall jag. Kämpar

De som kommer på besök har säkert överseende med att du inte kunnat städa. Om inte kan de gå hem igen..hahahha

KramBlomma

Anmäl
2016-01-02 12:50 #11 av: [LoveUnite]1

Haha, så sant =P äh, kan alltid boka om, de kan komma en annan dag, är inte alltid man är på socialt humör, har varit social nästan varje dag denna vecka.

Ska iväg imorgon på middag också... full rulle.

Min mamma har ju fibro och hon har också jätte svårt att gå ner i vikt, hon tränar och promenerar mer än mig och har gjort typ hela livet.

Men när hon var i min ålder lyckades hon ändå gå ner i normal vikt, men jag vet inte, kanske beror på graden av värk man har och hur man själv är som person och hanterar  värken.

Jag hanterar inte denna värken bra alls =( Hade det enbart varit fötterna eller armen, axeln osv hade det säkert varit annorlunda men är liksom ryggen, det påverkar allt typ.

Är nog stress för både kroppen och psyket att vara i ständig värk.
Vissa dock rasar i vikt när de är stressade... jag är tvärt om.
Iaf denna sorten av stress. 

Ska fylla på mugg nr 2 med kaffe.
Hmm... kaffe med koffein tycker inte jag får mig piggare, överallt står det att man använder kaffe för att bli pigg men ger inte någon sådan effekt på mig.

Men, är kaffe beroende åter igen så dricker det ändå =)

Anmäl
2016-01-02 12:55 #12 av: Mia-45

PS dricker du fööör mycket kaffe så kan det ha motsatt verkan. Skämtar

Nu ska jag ta tag i mitt liv idag. 
Kram på dej.Blomma

Anmäl
2016-01-04 16:17 #13 av: [LoveUnite]1

En riktig blä dag idag. =(

Har haft riktigt ont i 2,5 dag, inatt fick jag en omgång igen känns som en våg av smärtor i ryggen.

Vaknade utmattad imorse med hjälp av alarm klocka, tog en sömn tablett för jag kunde inte somna, natten innan tog jag värktabletter.

Idag skulle jag egentligen åkt runt o shoppat på den sista rean, men när jag skulle upp från sängen var min kropp helt svag, äckligt svag, och ute med hunden va mina ben som spagetti och upp för den pytte backen var jätte jobbigt, och smärta kom från och till.

Jag avbokade shoppingen.

Däckade i sängen, vaknade vid 15 lika utmattad, jätte svårt att öppna ögonen. Rastade hunden igen, inte lika svag i kroppen men ändå svag.

Nu ligger jag i sängen igen utmattad.

Skulle kunna somna igen men vill gärna vänta till 21 så jag kan sova under natten istället.

Jag avskyr sådana här dagar, såg verkligen fram emot att shoppa lite :(

Men men.

Anmäl
2016-01-26 19:23 #14 av: [LoveUnite]1

Nu har jag kommit in i Jobbgarantin och jag var även hos läkaren igår. Måste säga att hon är en av de bästa jag varit hos och lär "behålla" henne.

Hon skickade en remiss till smärtkliniken, tog fler prover samt fixar ett intyg till min AF handläggare så jag kommer in i deras rehab del och kan söka jobb anpassade efter min "situation".

Känns som en stor börda släpptes efter detta då jag varit orolig över att behöva ta jobb inom äldreomsorgen samt jag var orolig att det skulle bli krångel att få ett intyg.

För övrigt så tränar jag, promenerar osv jag har mina bättre och sämre dagar, igår var hemskt, idag lite bättre. Går upp och ner liksom.

Ville bara dela med mig lite =)

Anmäl
2016-01-26 19:27 #15 av: Mia-45

Åh vad härligt att du är inne i JOB:en..det är jag med nu.
Och jag behöver heller inte söka sånna jobb som jag vet att jag inte klarar av. 

Skönt att höra att det gick bra. 
KramHjärta

Anmäl
2016-01-29 21:28 #16 av: [LoveUnite]1

Fick hem mitt intyg idag, gick snabbt måste jag säga =)

Ska in till AF på Måndag och lämna den till min handläggare så är det gjort, självklart göra en kopia till mig själv först också.

Provsvaren för blodproverna var fina förutom järnbrist som vanligt. Gäspar

Känns så himla skönt att det gick smidigt. Får bara hoppas min handläggare godkänner intyget, men jag tyckte det stod bra beskrivet om mina problem och om vad jag kan och inte kan göra.

Nu är det bara att vänta på remissen till Smärtkliniken och sedan se om de behåller mig i något program eller vad dem hittar på där.

En väldans bra läkare jag lyckades hitta! =)
Tog typ 1 år  och 3 vårdcentralen och säkert 5-7 läkare, hehe.

Anmäl
2016-01-29 21:31 #17 av: Mia-45

Får jag fråga en sak LoveUnite?
Det där intyget...begärde AF det? Och fick du betala eller AF?

Anmäl
2016-01-29 22:12 #18 av: [LoveUnite]1

Nej, ingen begärde det utan jag bara frågade om de (AF) behövde ett intyg, handläggaren sa att det kunde vara bra att ha, och på så sätt kom jag in i rehab delen av jobbgarantin så de kan anpassa mitt jobbsökande.

Läkaren fixade intyget, jag behövde inte betala något och jag gissar inte AF heller.

Min mamma sa att hon haft problem med att Läkare har velat ha betalt ibland för de anser det tar extra tid att skriva intyget och hon har fått bråka mycket med dem, nu senast också men lyckades få det "gratis" efter en massa bråk.

Jag minns även att du skrev i ett inlägg att din läkare ville få betalt för att skriva ett intyg.

Så jag var nervös att jag skulle behöva betala eller börja bråka om pengar.

Men jag ska inte säga att allt är 100 förrän AF fått intyget och Godkänt det.
Men jag visade intyget för min mamma för att se om det är sådan som hon brukar lämna och det var det.

Samt att min AF handläggare har fullmakt så om hon behöver veta något mer kan hon bara ringa min läkare och fråga.

Jag hoppas verkligen att AF godkänner intyget, men det tror jag.

Anmäl
2016-02-16 23:03 #19 av: [LoveUnite]1

Ush, känt mig seg och orkeslös i några dgr, aptiten minskat drastiskt de senaste 3 dgr också, men min värk har inte varit så jobbig, bara suttit där som en lätt huvudvärk typ.

Men nu sedan 1,5 timme tillbaka har värken i ryggen kommit smygandes och nu har jag ont igen, ligger i sängen men ryggen både dunkar och värker. Suck!

Jag undrar om kroppen kanske känt av att detta var på väg och därför jag mått lite si sådär?

Jag ska se om jag lyckas somna, annars får jag väl ta medicin, vill helst undvika (pga alla bieffekter jag får av dem) men blir det för jobbigt tar jag dem självklart. Hjälper lite iaf.

Anmäl
2016-02-17 13:37 #20 av: Sundaychild

Jag undrar, då du säger att enda som syns på proven är järnbrist, talar du on ferritinvärdet eller vilket prov är det? Jag har själv lågt ferritin och har ätit järntillskott i några månader, men kan inte säga om det har någon inverkan, inte märkbart ännu i alla fall.

HjärtaAmor vincit omnia - Kärleken övervinner allt. Hjärta

Anmäl
2016-02-17 15:12 #21 av: [LoveUnite]1

Järn depåerna (jag vet inte riktigt om det är samma som ferritin).
2011 upptäcktes det att jag hade järnbrist, även blodbrist, i samband med att de skulle operera bort min gallblåsa.

Innan dess visste jag inte om att jag hade det.
Och har haft järnbrist sedan dess, så fort jag slutar med tabletterna så sjunker allt.

Har man inte jätte låg järnbrist tycker jag inte att det märks något när man tar järn tabletter, men när jag hade och har haft riktigt låg då märker jag skillnad.

För då när jag har så lågt, skakar jag, känns liksom som om hjärtat slutar slå, jag måste skaka med benen för att få igång blodcirkulationen, blir iskall, trött (men tycker nu att trötthet kan bero på många andra saker) och ja,... andra saker, var rätt länge sedan min järn brist var så låg så jag hade alla de symtomen.

Men järn tabletter hjälper!

Det visas på proverna sedan ;)

Anmäl
2016-02-17 15:26 #22 av: Sundaychild

Jo, jag hade ferritinvärdet (som jag har förstått är detsamma som järndepå) på 16 (skalan tycks variera, men 12-150 gavs som riktvärden på mitt test,  fast  många säger att man ska vara över 50 för att må bra), så jag har käkat järntabletter nu i några månader. Hoppades att åtminstone en del av tröttheten och värken skulle försvinna, men vi får väl se. Har oxå läst att det kan ta upp till ett halvår innan man märker av nån ordentlig effekt!

HjärtaAmor vincit omnia - Kärleken övervinner allt. Hjärta

Anmäl
2016-02-17 15:34 #23 av: [LoveUnite]1

Jupp, är en sådan skillnad.

När jag hade riktigt lågt, minns inte, 2-3 i järndepå och knappt något i hb, då märkte jag skillnad efter några veckor.

När jag har legat runt där du ligger men utan hb brist kan det ta längre tid att jag märker något, någon månad eller två.

Jag minns inte vad jag hade nu sist, jag tror inte ens hon sa det till mig, bara att det fortfarande var lite lågt. Men... jag har varit dålig med mina järn tabletter men har börjat ta dem igen sedan 1,5 v tillbaka, men tröttheten är inte bättre, hehe.

Jag har iaf inte haft hb brist på länge =)

Järnbrist är inget roligt. För har man otur så kan läkarna skylla allt på det.

En läkare frågade mig (2011) varför jag har järnbrist, frågade ang mensen, jag sa jag tycker jag har riklig mens men jag vet inte vad som räknas som riklig mens, men vi tog det som om det var pga mensen.

Efter det har vi inte kunnat ändra på det. Jag hade en läkare 2014 som sa till mig att jag kanske borde kolla benmärgen så jag inte har några problem där pga min järnbrist eftersom den alltid sjunker när jag slutar med tabletterna, han tyckte inte det var normalt.

Men idiot som jag är skrattade jag bort det.

Nu tänker jag, hmm... kanske borde gått vidare med det. Han var pensionär och bara inne tillfälligt så han lär jag aldrig träffa igen.

Sedan augusti 2014 började alla mina problem i sidan av buken oh jan 2015 började all annan sk#t, det jag är inne i fibro sajten och skriver om.

Anmäl
2016-02-17 15:48 #24 av: Sundaychild

Hmmmm, mitt låga värde skylls på riklig mens det med, och i och för sig tror jag nog att det kan stämma. Jag har riklig mens, blöder så jag får byta med ett par timmars mellanrum när det är som värst. Läkaren ansåg att det nog kan vara tillräcklig orsak för låga järndepåer, och det tror jag också. Det jag tycker är lite skumt är att vi båda har de här problemen i buken/sidan. Mina började redan 2012, fick konstig värk nere i magen till höger. Först trodde vi på blindtarmsinflammation, men det var det ju inte. Gjorde t.o.m. en skiktröntgen men ingenting syntes på den heller. Var till säkert 3 olika gynekologer som ultrade lovmoder och äggstockar - hittade ingenting.

2015 i början av året fick jag värk i ryggen och i bröstkorgen/revbenen och sedan har jag till och från också trötthet och förkylnings/feberkänsla, ont i halsen när jag ansträngt mej (eller annars med). Låter de här symptomen bekanta för din del?

HjärtaAmor vincit omnia - Kärleken övervinner allt. Hjärta

Anmäl
2016-02-17 16:54 #25 av: [LoveUnite]1

För mig med buken började det att jag vaknade på morgonen för att gå till jobbet, reste mig upp ur sängen som vanligt och PANG, knivstark smärta hela vänster revbensbåge typ. Jag blev jätte yr och kallsvettig.

Släpade mig till jobbet, skakig och blek och ont.

Jag sa sedan till chefen att jag inte tror jag klarar hela dagen men kan jobba tills de hittar en ersättare. Hon såg på mig att jag var kritvit och jag darrade i rösten jätte mkt.

Hade ont 1 v, fick kramper i hela vänster revbensbåge ibland och kunde inte röra mig eller andas djupt, fick ta korta snabba andetag. Det pågick i 6 månader typ.

Gjorde ont när jag satt i bilen och skulle ut etc.

Läkare kände på mig och det gjorde jätte ont när han tryckte, sedan koloskopi och hittade inget, läkaren sa jag hade ibs och fick acceptera det. Looser

Jag anser än idag att jag INTE har ibs!

Sedan blev det januari 2015 och jag fick all denna andra problem så buken liksom glömdes bort lite, hade värk men den andra värken var/är värre. Samt att jag slutade röra på mig och kramperna kom endast i samband med promenader i snabb takt.

Men några månader senare när värken började fastna vid ländrygg och fötter så började det kännas av igen, speciellt när jag ligger på mage och har vikten på vänster sida.

Men... eftersom de satt IBS på mig är det det... så... jag vet inte.

Min åsikt är att det inte är ibs!

När jag väl kommer till en specialist så ska jag ta upp det igen för VC läkare är okunniga enligt min åsikt.

Jag har riklig mens jämfört med min kompis som bara har mens i 4 dgr och hon har typ den minsta tampongen. Jag har alltid 7 dgr och första 3 dgr får jag byta tampong varannan till var tredje tim (normal strl) och natten använder jag super som jag oftast vaknar när det är dags att byta.

Men jag har alltid haft den mensen sedan jag fick mens som 11 åring så.. men visst, kanske är mensen, det brukar vara det vanligaste. Men när man nu har så mkt andra problem kan man börja fundera om järnbristen kanske är ett symtom på något annat...

Anmäl
2016-02-17 17:13 #26 av: Sundaychild

Jo, jag fick diagnosen IBS för typ 15 år sedan, och det känns som att det mesta skylls på den. 

Det där med pang-smärta i revbenen är ganska intressant det med, jag hade lika några gånger runt årsskiftet 2014-2015, minns att jag en gång var hemma hos min mamma när det satte in, och jag trodde jag hade fått en hjärtinfarkt. Sedan en gång i mars-april när jag slängde mej på soffan så knakade det till i revbenen/brosket, och sedan dess har jag inte kännt den där akuta smärtan som gör att man inte ens kan andas! Heh, av med åtminstone en grej :)

HjärtaAmor vincit omnia - Kärleken övervinner allt. Hjärta

Anmäl
2016-02-17 18:07 #27 av: [LoveUnite]1

Jag hade en diskussion med kiropraktorn förra året, han sa att det kan vara musklen som sitter där, som krampar till.

Minns inte riktigt vad han sa men om man tränar eller så kan man ju skada musklerna om man gör fel, eller att man sträcker musklen så det blir en reva elr något.

En annan läkare sa det kunde vara en nerv i kläm, när de där kramperna kom som ja... typ man tror man får hjärtinfark, för det strålar ju ut till ryggen där bak också, och hjärtat är ju på vänster sida.

Ja, skönt att ha blivit av med kramperna, de var riktigt obehagliga!
Men värk har jag där, inte alls lika som förr nu är det mer när jag ligger på mage att det gör ont på vänstra sidan.

Alltså, visst jag är ingen läkare, men tycker banne mig inte det låter som IBS.

Men vad ska man göra.

Nu vill jag få bukt eller diagnos på det andra jag har och kommer jag till smärtkliniken tar jag även upp buken, det är trots allt värk det också ;-)

Jag tänker ju att kanske allt hör ihop på något sätt.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.